Asa säteri är en herrgård i Asa socken, Växjö kommun.
Asa säteri är av allt att döma den gård son namngett Asa socken. I en variant av Blendasägnen sägs att de fornnordiska gudarna skall ha slagit sig ned i Asa, som tidigare kallats Asgård, och att Odens grav finns i närheten. Det hela är nog att räkna som göticistiska fantasier, men onekligen är Asa en gammal gård. I dokument förekommer Asa första gången i början av 1300-talet, och var då sätesgård för Johan Bengtsson (lejon över balk), och 1337 ägde Halsten Petersson (halv lilja) gården. I början av 1400-talet ägde häradshövding Peter Knutsson (tre kors) Asa. I många fall var ägarna häradshövdingar, som Jon Olsson (Lilliesparre) som ägde Asa 1525 och vars släkt innehade gården i drygt 100 år. Därefter kom Asa till släkten Ulfsparre genom Brita Lilliesparre som var gift med Johan Ulfsparre, vars son Per Ulfsparre 1655 ärvde Asa. Ulfsparrarna innehade Asa i fram till 1794, då det hamnade under släkten Leijonhufvud. 1883 övertogs Asa av Knut Posse, svärson till den siste av den siste Leijonhufvud på Ase. Han ägde godset till 1894, då han sålde det för att i stället överta Bergkvara efter sin far. Ny ägare blev den tyske finansmannen W. Bishoff, som efter att ha exploaterat skogstillgångarna 1913 sålde Asa vidare till finansmagnaten och industrikungen Hugo Stinnes. Officiellt var Asa en present till hustrun Cläre för att hon fött deras sjunde barn. Möjligt är att han önskade en reträttplats i Sverige. Hugo Stinnes besökte sällan Sverige, men när han gjorde det var det med en privat järnvägsvagn från Tyskland till Alvesta eller Lammhult, och därifrån i bil eller med båt till Asa båtbrygga. Efter Hugo Stinnes död 1924 rasade hans imperium samman, som Asa var hans hustrus egendom kunde dock gården räddas. Sonen Otto Stinnes lyckades delvis återuppbygga faderns imperium men genom sin inblandning i den tyska krigsindustrin under andra världskriget blev han ställning efter kriget besvärlig. Han åtalades som krigsförbrytare men frikändes, all hans förmögenhet i Sverige konfiskerades dock, vilket ledde till att Asa exproprierades 1949 och Domänverket blev ägare. Från 1970 driver Skogsvårdsstyrelsen konferensgård på Asa.
Nuvarande huvudbyggnaden uppfördes av överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud i början av 1800-talet i nyklassicistisk stil.
Källor Slott och herresäten i Småland, Petter Åkerman, s. 102-103.
Kategori:Herrgårdar i Småland Kategori:Byggnader och anläggningar i Växjö kommun