USA:s anfall i Venezuela 2026 var en militär operation som genomfördes av USA den 3 januari 2026 i norra Venezuela, inklusive huvudstaden Caracas. Operationen, med kodnamnet Operation Absolute Resolve, syftade till att gripa Venezuelas president Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores, vilka tillfångatogs och fördes till USA för att ställas inför rätta för bland annat narkoterrorism.

Insatsen innebar en kraftig upptrappning av konflikten mellan länderna och väckte omfattande internationell kritik. Flera stater och folkrättsexperter ifrågasatte operationens förenlighet med FN-stadgan och Venezuelas suveränitet, medan USA:s regering beskrev den som en lagföringsåtgärd med militärt stöd.

Efter gripandet svors vicepresidenten Delcy Rodríguez in som tillförordnad president. Under januari och februari 2026 frigavs hundratals politiska fångar i Venezuela, samtidigt som USA och Venezuela återupptog diplomatiska relationer och sanktioner mot landets oljeindustri delvis hävdes. USA och Venezuela nådde ett avtal om export av upp till 50 miljoner fat venezuelansk råolja till ett uppskattat värde av omkring 2 miljarder amerikanska dollar.

Bakgrund miniatyr|vänster|Nicolás Maduro och Cilia Flores i maj 2025|210x210px I augusti 2025 inledde USA en militär upptrappning i södra Karibien. Landet placerade krigsfartyg och militär personal i området. I september började United States Southern Command genomföra militära angrepp mot fartyg i Karibiska havet. USA uppgav att dessa fartyg ägnade sig åt narkotikasmuggling på uppdrag av Venezuela.

Åtgärderna var en del av USA:s militära insats Operation Southern Spear som riktade sig mot misstänkta kriminella nätverk med kopplingar till Venezuelas regering under Nicolás Maduro. Inför angreppen anklagade USA Maduro för att leda en så kallad ”narkostat” och för valfusk i presidentvalet i Venezuela 2024. Venezuelas nationella valmyndighet utropade Maduro som segrare i valet. Oppositionen hävdade dock att deras kandidat, Edmundo González, hade fått en tydlig majoritet av rösterna. USA:s president Donald Trump hade tidigare klassat de venezuelanska grupperna Tren de Aragua och Cartel de los Soles som utländska terroristorganisationer. Han påstod även att Cartel de los Soles styrdes av Maduro personligen.

I november 2025 skickade USA hangarfartyget USS Gerald R. Ford till området. I december började USA stoppa och beslagta oljetankfartyg och införde därmed en sjöblockad mot Venezuela.

I slutet av december inledde USA även hemliga operationer inne i Venezuela, under ledning av CIA. Donald Trump hade dessförinnan meddelat att USA:s militär skulle genomföra angrepp inne i Venezuela.

Attack och gripande Den 3 januari 2026 beordrade USA:s president Donald Trump militära angrepp mot mål inom Venezuela, däribland militäranläggningar. Enligt USA:s försvarschef general Dan Caine, gavs ordern om att inleda operationen klockan 23.46 venezuelansk standardtid (VET) den 2 januari. USA:s regering underrättade inte USA:s kongress i förväg, med hänvisning till att detta skulle kunnat ha äventyrat operationen.

vänster|miniatyr|Vicepresident Rodríguez leder ett akut möte efter den amerikanska attacken den 3 januari 2026

Operationen, som bar kodnamnet Operation Absolute Resolve, involverade omkring 150 militära luftfarkoster och genomfördes av USA som en samordnad insats med flyganfall och markoperation. Förband från USA:s flotta, USA:s flygvapen och USA:s marinkår deltog. Insatsen omfattade stridsflyg, bombflyg, lufttankningsflygplan, flygplan för elektronisk krigföring, transport- och attackhelikoptrar samt ett stort antal obemannade luftfarkoster.

Minst sju explosioner rapporterades omkring klockan 02.00 VET, och lågflygande flygplan observerades. Explosionerna inträffade främst i La Guaira, Higuerote, Meseta de Mamo, Baruta, El Hatillo, Charallave och Carmen de Uria, områden som huvudsakligen ligger i eller i närheten av huvudstaden Caracas.

De flesta anfallen riktades mot antennanläggningar, kommunikationssystem och aktiva militärbaser. Tidiga uppgifter pekade på träffar vid Generalissimo Francisco de Miranda-flygbasen (”La Carlota”) och Fort Tiuna, två större militära anläggningar i Caracasområdet. Kraftiga explosioner rapporterades även vid Higuerote flygplats.

Helikoptrar transporterade soldater ur den amerikanska specialstyrkan Delta Force in till Caracas, med luftskydd från strids- och bombflyg. En helikopter träffades av venezuelanskt luftförsvar men kunde fortsätta uppdraget. Personal från FBI, däribland dess Hostage Rescue Team, deltog i operationen för att formellt gripa Venezuelas president Nicolás Maduro.

Angreppen varade i cirka trettio minuter. Rök observerades från militära hangarer i Caracas, och delar av staden blev strömlösa till följd av att elförsörjningen slagits ut under operationen. Satellitbilder visade senare flera förstörda lagerbyggnader, utbrända fordon och skadade säkerhetsanläggningar.

Under attackerna träffades även Cuartel de la Montaña 4F, det mausoleum där Venezuelas tidigare president Hugo Chávez ligger begravd.

Efter att explosionerna inletts utlyste Maduro nationellt undantagstillstånd. Venezuelas regering anklagade USA för att försöka genomföra ett regimskifte, beskrev attackerna som ”imperialistisk aggression” och begärde att FN:s säkerhetsråd skulle sammankallas.

Klockan 05.21 VET bekräftade Trump via Truth Social att Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores tagits i förvar av USA:s militär. Trump publicerade senare ett fotografi som visade Maduro ombord på det amerikanska amfibiefartyget USS ‘‘Iwo Jima’’.

Strax före klockan 18.00 VET landade ett flygplan med Maduro och Flores vid Stewart Air National Guard Base i delstaten New York. Maduro transporterades därefter till Manhattan och fördes till ett lokalt kontor tillhörande Drug Enforcement Administration (DEA), innan han placerades i Metropolitan Detention Center i Brooklyn.

Reaktioner Venezuela höger|miniatyr|Delcy Rodríguez svors in den 5 januari 2026 som verkställande president av hennes bror, advokaten Jorge Rodríguez. Den venezuelanska regeringen uppgav att man avvisar och fördömer den militära aggressionen. Regeringen anklagade USA:s regering för attackerna, men nämnde inte USA:s president vid namn.

Venezuelas vicepresident Delcy Rodríguez uppgav att både militär och civila hade omkommit i attackerna. Hon krävde även att USA omedelbart skulle tillhandahålla ett ”livsbevis” på president Nicolás Maduro..

Den venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado, som befinner sig i exil, publicerade ett meddelande via sociala medier efter händelserna, där hon uttryckte att ”frihetens timme har kommit” och uppmanade till mobilisering för en demokratisk övergång. I sitt uttalande hävdade hon också att Edmundo González bör erkännas som Venezuelas legitime president och uppmanade militären att stödja detta.

USA Senator Brian Schatz, ledamot av den amerikanska senatens utrikesutskott, varnade för amerikansk militär inblandning i Venezuela och skrev på X att USA ”inte har några avgörande nationella intressen i Venezuela som kan rättfärdiga krig”.

Den republikanske senatorn Mike Lee skrev inledningsvis på X att han ”såg fram emot att få veta vad, om något, som konstitutionellt kunde rättfärdiga” angreppen. Efter ett telefonsamtal med USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav han dock att ”denna åtgärd sannolikt faller inom ramen för presidentens inneboende befogenheter enligt Artikel II i den amerikanska konstitutionen, för att skydda amerikansk personal från ett faktiskt eller överhängande angrepp”.

Venezuelas riksåklagare Tarek William Saab uppgav att ”oskyldiga offer har dödligt skadats och andra dödats i denna kriminella terroristattack”.

Internationellt : President Javier Milei kommenterade gripandet av Nicolás Maduro på sociala medier och skrev bland annat att ”friheten avancerar” och ”leve friheten, för fan!”, vilket uttryckte hans stöd för den amerikanska operationen. : President Gustavo Petro beskrev explosionerna som ”bombningar med missiler” och uppmanade Förenta nationerna och Organization of American States att sammankalla omedelbara möten. Petro krävde även ett möte i Förenta nationernas säkerhetsråd. : EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas upprepade unionens hållning att Maduros regering ”saknar legitimitet” och uppmanade till återhållsamhet samt respekt för internationell rätt. : Yvonne Mewengkang, talesperson för Indonesiens utrikesministerium, uppmanade till nedtrappning och dialog samt betonade ”vikten av att respektera internationell rätt och principerna i FN-stadgan”. : Det iranska utrikesdepartementet utfärdade ett uttalande där man kraftfullt fördömde USA:s angrepp mot Venezuela och beskrev det som ett flagrant brott mot landets nationella suveränitet och territoriella integritet. : Utrikesministern Antonio Tajani uppgav att Rom och Italiens diplomatiska representation i Caracas följer utvecklingen. : Presidenten och förstesekreteraren för Kubas kommunistiska parti Miguel Díaz-Canel fördömde vad han kallade ”USA:s kriminella angrepp” mot Venezuela och uppmanade det internationella samfundet till ett omedelbart fördömande av det han beskrev som ”statsterrorism mot det modiga venezuelanska folket och mot Vårt Amerika”. : Det ryska utrikesministeriet fördömde angreppen och betecknade dem som ”en väpnad aggressionshandling”. : President Lee Jae-myung instruerade myndigheterna att säkerställa skyddet av sydkoreanska medborgare i Venezuela samt att förbereda evakueringsplaner om situationen skulle förvärras. Utrikesministeriet inrättade även en särskild arbetsgrupp för att skydda landets medborgare. : Det spanska utrikesministeriet uppmanade till ”nedtrappning och återhållsamhet” samt till efterlevnad av ”internationell rätt och principerna i FN-stadgan”. Ministeriet tillade att man var ”redo att erbjuda sina goda tjänster för att uppnå en fredlig och förhandlad lösning”. Man upprepade även att Spanien inte erkänner resultatet av presidentvalet i Venezuela 2024 och att landet ”har välkomnat, och kommer att fortsätta att välkomna, tiotusentals venezuelaner som tvingats lämna sitt land av politiska skäl”. : Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard uppgav att Utrikesdepartementet noggrant följer utvecklingen i Venezuela i nära samråd med övriga EU-länder. Hon konstaterade att Sverige sedan tidigare bedömt att Nicolás Maduro saknar legitimitet, i samråd med Europeiska unionen. Malmer Stenergard framhöll vidare att det ligger i Sveriges intresse att folkrätten respekteras och betonade att alla stater har ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. : Det tyska utrikesministeriet uppgav att man följer situationen med stor oro. : Påven Leo XIV uttryckte djup oro över utvecklingen i Venezuela och betonade att det venezuelanska folkets väl måste gå före alla andra överväganden. Han uppmanade till att våldet ska övervinnas, att rättsstatsprincipen och rättssäkerheten ska garanteras samt att Venezuelas suveränitet, liksom alla människors mänskliga och medborgerliga rättigheter, ska respekteras.

Referenser

Noter

Kategori:Relationer mellan USA och Venezuela Kategori:Caracas historia Kategori:2026 i Venezuela Kategori:Politikåret 2026