Bidragsfusk i Sverige avser olika typer av bidragsfusk och bedrägerier för att tillskansa sig mer medel än vad man har juridisk rätt till från Sveriges olika kommuner och myndigheter.

2018 uppskattades 5,5 % (18 miljarder kronor) av alla utgifter för utbetalningar i Sverige att vara felaktiga. Överlag anses bidragsfusk vara omoraliskt. På senare år har dock acceptansen för bidragsfusk ökat.

Bidragsbrott rörande bidrag för personliga ändamål regleras sedan 2007 av bidragsbrottslagen. 2026 infördes en motsvarande lag för företagsstöd i form av subventionsbrottslagen.

Ett mer systematiskt bidragsfuskande har även kopplats till den organiserade brottsligheten. 2024 uppskattades välfärdsbrott omsätta mellan 43 och 75 miljarder kronor, vilket överskred den uppskattade omsättningen för den svenska droghandeln. 2025 visade en analys från Försäkringskassan att minst 4 000 aktivt gängkriminella personer hade bidragsfusk som grundförsörjning.

Politik Enligt journalisten Hanne Kjöller är bidragsfusken välkända bland myndigheterna, och välstuderade av olika offentliga utredningar, men det saknas politisk vilja att motverka dem. Istället har fokus varit på att bidragen ska betalas ut snabbt. Vidare menar Kjöller att det i början av 2000-talet fanns ett tabu i Sverige om att påtala att fusk förekommer. Exempelvis mottog Kristdemokraternas Alf Svensson stark kritik från både Socialdemokraterna och Moderaterna när under en radiointervju i maj 2002 antydde att delar av den anmärkningsvärda kostnadsökningen för sjukskrivningar delvis berodde på fusk.

i januari 2024 startades Utbetalningsmyndigheten. Den nya myndigheten fick uppdraget att sköta all utbetalningar och ta in och analysera data från olika myndigheter för att motverka fusk. Efter att spenderat 200 miljoner kronor för att utveckla ett nytt system för utbetalningar, lades systemet ned. Istället reducerades myndigheten till att endast samla in och analysera datan.

Fusk med individuella bidrag Fusk med assistansersättningen Under början av 2000-talet skenade kostnaderna för assistansersättning ocb LSS. Mellan 2002 och 2015 ökade kostnaderna för assistansersättning för anlitandet av personliga assistenter från 830 miljoner kronor till 2,5 miljarder kronor (300 %), vilket misstänktes till viss del kunna förklaras av fusk.

I ett uppmärksammat fall från 2024 dömdes flera medlemmar av en familj i Södertälje för att tagit ut full assistansersättning samtidigt som de haft heltidskarriärer och befunnit sig på annat ort än de uppgivit.

På uppdrag av Regeringen Kristersson släpptes i april 2025 en gemensam rapport från 16 myndigheter där det konstaterades att organiserad brottslighet systematiskt utnyttjar den bristande kontrollen i utbetalningen av assistansersättning samt genom infiltration. Rapporten visade att 50 % av assistansanordnarna och 62 % av assistansbolagen hade koppling till organiserad brottslighet.

Multipla identiteter Folkbokföringen i Sverige har historiskt sett varit tillförlitlig, där alla barn som föds på sjukhus har folkbokförts av sjukhuset. På senare år har bristande identitetskontroll vid invandring till Sverige resulterat i att person kan ha flera olika personnummer och samlingsnummer och på så sett tekniskt sett ha rätt till ett flertal digitala utbetalningar.

Folkbokföring på fel adress Enligt folkbokföringslagen ska en person aktivt informera Skatteverket om sin nuvarande bostadsadress, vilket i sin tur påverkar personens rätt till vissa bidrag. Enligt en undersökning från Skatteverket 2016 medger cirka 10 % av de befolkningen att de kände minst en person som är folkbokförd på fel adress.

Bland annat förekommer fusk där ena parten i ett parförhållande skriver sig på en annan adress för att ta ut mer i bostadsbidrag. Det kan också gälla att personer inte själva anmäler att de har inneboende och på så sätt lägre boendekostnader. Vid flera tillfällen har det även uppmärksammats att riksdagsledamöterna fuskar med folkbokföringen för att få ersättning för övernattningsbostäder genom att felaktigt skriva sig på adresser långt ifrån riksdagen. 2011 tvingades Socialdemokraternas dåvarande partiordförande Håkan Juholt avgå till följd av uppmärksammat folkbokföringsfusk i Juholtaffären."Kritiken mot Juholt avtar inte". Sveriges radios webbplats, 19 januari 2012. Läst 7 januari 2017.

Folksbokföringsfusket är inte heller begränsat till adresser inom Sverige. 2023 slogs nytt rekord i antalet upptäckta felaktiga utbetalningar så som barnbidrag och bostadsbidrag till personer med medborgarskap i Sverige, men som inte längre bor i Sverige. 2019 uppmärksammades att över hundra personer var skrivna en enskild adress i Hässelby där många misstänktes inte ens bo i Sverige. Samma år fick nyheten om att Iraks dåvarande försvarsminister Najah al-Shammari också var sjukskriven på en adress i Sverige internationell spridning.

Fusk med sjukförsäkring och vård av barn Under början av 1980 uppstod en växande kritik mot skenande kostnader och överutnyttjande av sjukförsäkringen. I samband med finanskrisen på 1990-talet infördes en mängd reformer så som sänkt kompensation, karensdag och en arbetsgivarperiod där arbetsgivaren själv fick stå för sjukersättning de första dagarna. Reformerna bidrog till att sjukfrånvaron halverades mellan 1990 och 1998.

Fusk med tillfällig föräldrapenning (mer känt som vård av barn) uppskattades 2024 uppgå till 800 miljoner kronor. Då kontrollerna historiskt sett varit begränsade, har föräldrar kunnat ta ut bidraget utan vare barnet varit sjukt eller föräldern tagit ledigt. 2008 infördes krav på intyg från förskola och skola att barnet varit frånvarande, vilket sänkte antalet uttagna vabdagar med sex procent. Kravet avskaffades dock 2013. 2025 infördes istället intyg om frånvaro från arbetsgivaren.

Att överdriva hur pass nedsatt sin arbetsförmåga är också vanligt för längre sjukskrivningar. 2020 väcktes åtal mot en kvinna i Södertälje som var sjukskriven på grund av rörelsehinder samtidigt som hon laddade upp filmer på sig själv i sociala medier där hon rörde sig obehindrat.

Fusk med föreningsbidrag Bristande transparens och redovisningskrav har enligt Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket försvårat arbetet med att upptäcka fusk med föreningsbidrag i Sverige. En granskning av Allmänna arvsfonden från Riksrevisionen visade dock att även uppenbart oseriösa personer, och personer utan trovärdig kapacitet att genomför projekten de ansökt bidrag för, ändå tilldelades bidrag till följd av bristande förkontroll.

Bland välkända metoder återfinns att överdriva medlemsantalet eller föreningens ekonomiska kostnader för att på så sätt kvalificera för mer bidrag än vad man egentligen är berättigad till. Ett annat typ av fusk är att använda föreningspengarna till privata ändamål.

I en stickprovskontroll av föreningar som fick stöd av Södertälje kommun 2022 visade det sig att var tredje förening fuskade. I ett annat uppmärksammat exempel på bidragsfuskets utbredning fråntogs ideella föreningar möjligheten att söka bidrag för läxhjälp 2024, vilket hade föregåtts av flera uppmärksammade fall av fusk.

Referenser

Kategori:Bedrägeri