Anatol Heintz, född 9 februari 1898 i Sankt Petersburg, död 23 februari 1975 i Bærum, var en rysk-norsk paleontolog.
Heintz, som var son till meteorologen Eugen Heintz (1866–1918) och Eleonora Hoffmann (1871–1958), avlade artium i Petrograd 1915, blev candidatus realium vid universitetet i Oslo 1928 och disputerade för filosofie doktorsgraden där 1932. Han företog en rad studieresor i utlandet och vistades som Rockefellerstipendiat under ett år i USA. Han blev konservator vid paleontologiska museet i Oslo 1924, tillförordnad föreståndare 1932 samt var professor och föreståndare där 1940–1966. Han skrev en rad vetenskapliga artiklar, främst om urtidsfiskar, många populärvetenskapliga böcker och artiklar och höll många föredrag. Han var ordförande i Norsk geologisk forening 1945–1946, i Norske naturhistorisk museums landsforening 1938–1949 och 1958–1961, sekreterare 1950–1954 och därefter ordförande i matematisk-naturvetenskapliga klassen i Det Norske Videnskaps-Akademi till 1958. Han deltog i sju vetenskapliga expeditioner till Svalbard. Han tilldelades Reuschmedaljen 1935 och kungens guldmedalj 1939.
Referenser
Kategori:Norska paleontologer Kategori:Norska professorer Kategori:Personer verksamma vid Universitetet i Oslo Kategori:Ledamöter av Det Norske Videnskaps-Akademi Kategori:Födda 1898 Kategori:Avlidna 1975 Kategori:Män Kategori:Personer från Sankt Petersburg