miniatyr|Emilie och Hjalmar Söderberg på balkongen, Allégade 15 A i Frederiksberg vid Köpenhamn. miniatyr|Gammel Kongevej 141 var paret Söderbergs första gemensamma adress i Köpenhamn. Emilie Jensine Söderberg, född Voss, den 19 januari 1876 i Trinitatis socken, Köpenhamn, död den 15 september 1957 i samma stad, var en dansk överassistent vid Köpenhamns spårvägsförvaltning och författarhustru, bosatt i Köpenhamn och senare i Frederiksberg. Hon var gift med Hjalmar Söderberg från den 23 augusti 1917 och fram till hans död den 14 oktober 1941.

Emelie Voss var i augusti 1907 anställd som kontorist vid Spårvägsförvaltningen i Köpenhamn. Hon, likt så många andra under de där åren, hade farit till den mondäna badorten Mölle för att roa sig och vila upp sig – och fann kärleken med Hjalmar Söderberg. Först 1917 kunde de gifta sig i Köpenhamn. Hon var en avgörande anledning till att Hjalmar Söderberg lämnade Sverige och permanent bosatte sig i Köpenhamn från omkring 1909 – fram till sin död i oktober 1941.

Biografi Släkt och familj Emilie Söderberg var dotter till målaren Jens Eduard Voss av den tysk-danska släkten Voss, och damskrädderskan Caroline Amalie Søeberg.Hjalmar Emil Fredrik Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35168, Svenskt biografiskt lexikon (artikel av Bure Holmbäck och Elena Balzamo), hämtad 2026-03-10. Den ene av hennes bröder, Victor, var journalist och den andre, Edvard, hade en god befattning i Finansdepartementet. Hon hade även två systrar Eva och Augusta, som var bosatta på Kaalundsgade och ägare till en parfymbutik på Vesterbrogade. Emilie Söderberg blev mor till skådespelaren Betty Söderberg,Betty Söderberg, gravsted.dk. Läst den 10 mars 2026. och mormor till författarna Henrik Stangerup och Helle Stangerup.

Emilie Söderberg tillhörde på sin mors sida den danska släkten Ørsted. Mormodern var kusin med fysikern Hans Christian Ørsted (1778–1860) och hans äldre bror Anders (1777–1851), som var en känd jurist och politiker — statsminister i två omgångar. Hennes kusinbarn var botanikern Anders Sandøe Ørsted (1816–1872).

Relationen med Hjalmar Söderberg Efter 1906 bodde Hjalmar Söderberg till och från i Köpenhamn på olika adresser, även Poste restante København.Hjalmar Söderbergs papper, Handskriftsavdelningen, Göteborgs universitetsbibliotek. I augusti 1907 var Söderberg i Skåne. Här träffade han Emilie Voss på Hotel Kullaberg i Mölle.Emelie Söderberg, född Voss – Att hitta kärleken, litteraturbanken.se/Litteraturkartan, artikel av Dick Claésson. Läst 2026-03-01.

Relationen mellan Emelie Voss och Söderberg ledde efter några år till, att de väntade ett gemensamt barn på senhösten 1910. För att sköta detta så diskret som möjligt, beslöt de att åka från Köpenhamn till södra Tyskland under juni–november 1910. Resvägen blev över Travemünde, Lübeck, Magdeburg, Leipzig, Saalfeld, Nürnberg och slutligen München där man stannade i några månader. Dottern Betty Helene Eva föddes den 6 november i ett kloster för nunnor. Emelies mor och systern Eva kom till förlossningen i München. Ett par veckor senare var hela familjen tillbaka i Köpenhamn.

Först i februari 1917 fick Söderberg en efterlängtad skilsmässa från sin första hustru Märta.Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997). Denna kunde genomföras på grund av att äktenskapslagstiftningen ändrats i Sverige från den 1 januari 1916.

Den 23 augusti 1917 vigdes paret Emilie Voss och Hjalmar Söderberg borgerligt i Köpenhamns rådhus. Det dröjde dock till i januari 1919 innan det noterades i den svenska folkbokföringen, att Söderberg var "utflyttad från Sverige till utlandet, Danmark/Själland/Köpenhamn". Emilie Söderberg blev därmed bonusmor till Hjalmar Söderbergs barn i hans första äktenskap; dottern Dora, född 1899, och sönerna Tom, född 1900, och Mikael, född 1903. miniatyr|Allégade 15 A i Frederiksberg där familjen Söderberg bodde från april 1918 till våren 1931. miniatyr|Hörnhuset vid Nørre Farimagsgade 1 med utsikt mot Ørstedsparken i Köpenhamn. Det var en väl trafikerad adress från hösten 1938 till januari 1941 för paret Söderberg. miniatyr|Øster Søgade 96 i Köpenhamn. I detta hus hade Emilie och Hjalmar Söderberg sin sista bostad, från februari till oktober 1941.

Flytt från Köpenhamn till Frederiksberg – tur och retur Emilie och Hjalmar Söderberg var bosatta med sin familj från hösten 1917 på Gammel Kongevej 141 i Köpenhamn.Gammel Kongevej Läst 2026-03-01. Från april 1918 bosatte de sig på Allégade 15A på Frederiksberg.Allégade. Läst 2026-03-01. Här bodde de fram till våren 1931, då de flyttade till ett nybyggt bostadshus vid det närbelägna Glahns Allé 43. Här kunde de få ett modernare och mer funktionellt kök i sin lägenhet. I december 1938 flyttade de vidare till Nørre Farimagsgade 1, med utsikt mot Ørstedsparken i Köpenhamn.

I februari 1941 flyttade de en sista gång, nu till Øster Søgade 96Øster Søgade. Läst 2026-02-14. nära Østerport i Köpenhamn. I våningen bredvid bodde redan dottern Betty med sin familj. Hon var då en uppburen skådespelerska och gift med litteraturhistorikern Hakon Stangerup. Hjalmar Söderberg fick två danska barnbarn; Henrik Stangerup och Helle Stangerup. Båda blev författare liksom sin morfar.

Sommarboende i Danmark Under åren på Nørre Farimagsgade hyrde familjen tidvis bostad på somrarna i Humlebæk norr om Köpenhamn. Medan vi väntar på världens undergång har vi – det vill säga jag och den danska delen av min familj – slagit oss ner på ett sommarhotell i Humlebæk vid Öresunds danska strand, noterar han i juni 1937.

Den 23 maj 1938 skriver han till Carl Laurin, att familjen har hyrt för sommaren i närheten av Humlebæk. Han ger även vännen adressen: Gammel Strandvej 202, Sletten, Humlebæk. När familjen sedan flyttar in, så sänder Söderberg ett vykort till dottern Dora med noteringen att deras lilla stuga bara ligger några steg från hotellet där de bodde några veckor förra sommaren. Till Tom sänder han ett vykort med uppgiften, att det bara är en liten stuga utan gästutrymmen, men att hotell Gylfe ligger strax intill. Till Karl Otto Bonnier skriver han ett brev med konstaterandet; hittills har vi frusit, men det kanske blir bättre.

Emilie och Hjalmar Söderbergs sista gemensamma tid i Danmark och hennes levnad därefter miniatyr|262px|Emilie och Hjalmar Söderbergs grav på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Hjalmar Söderberg avled den 14 oktober 1941 på Kommunhospitalet i Köpenhamn. Han jordfästes den 18 oktober och vilar i familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.Familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Observera i texten, att det är "Förvillelser", utgiven 1895 på Bonniers, som är Söderbergs debutroman. Läst den 1 mars 2026.

Hjalmar Söderberg dog under den nazityska ockupationen av Danmark där han hade levt under drygt trettio år med sin danska familj. Hans två svenska barn – Dora och Tom – fick tillstånd av den tyska ockupationsmakten, att komma till hans sjukbädd på Kommunhospitalet. Efter begravningen fick de genast fara tillbaka till Sverige. Kvar i Köpenhamn blev hustrun Emilie och yngsta dottern Betty. Den tyska ockupationsmakten visste mycket väl, att Hjalmar Söderberg var en av deras mest uttalade kritiker, men man lät ändå hans svenska barn komma över till Köpenhamn för faderns jordfästning och begravning.

Under andra världskriget berättar barnbarnet Henrik om hur han en tidig söndagsmorgon kom in i vardagsrummet på Øster Søgade och där upptäckte en massa obekant bohag i lägenheten. Det förblev där ändra till efter krigets slut 1945. Mer hade även kommit till mormor Emilies lägenhet, som låg bredvid. När han frågade sin mor Betty om orsaken till detta svarade hon; ”tyskarna tycker inte om judar”. Nästa dag i Krebs skole berättade Henrik för klassen: ”Tyskarna tycker inte om jutar, och vi gömmer allt de äger”. Då blev han utskrattad.

Efter Hjalmar Söderbergs död bodde Emilie Söderberg kvar på Øster Søgade under många år. Under sina sista levnadsår hade hon ett pensionärsboende på Næstvedgade i Østerbro-området i nordöstra Köpenhamn.

Emilie Söderberg levde i 16 år efter Hjalmar Söderbergs död — till den 15 september 1957. Hon vilar bredvid Hjalmar Söderberg i familjegraven på Vestre Kirkegård.

Donationer och inköp till Göteborgs universitetsbibliotek thumb|höger|262px|Göteborgs universitetsbibliotek – Humanisten – med bland annat Handskriftsavdelningen. Emilie Söderberg valde att överföra merparten av Hjalmar Söderbergs korrespondens genom försäljning till Handskriftsavdelningen vid Göteborgs universitetsbibliotek. Även Tom Söderbergs fotosamling – liksom manuskriptet till Sista boken – införlivades till Handskriftsavdelningen genom köp 1994 och donation 2013 från Tom Söderbergs adoptivdotter Marika Jovinge. Dessutom donerade apotekare Gustaf Bernström redan 1937 flera originalmanuskript till Söderbergarkivet.

Referenser Noter

Webbkällor Betty Söderberg, gravsted.dk. Läst 2026-03-01. Hjalmar Emil Fredrik Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35168, Svenskt biografiskt lexikon (artikel av Bure Holmbäck och Elena Balzamo), hämtad 2026-03-01. Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997).

Emelie Söderberg, född Voss – Att hitta kärleken, litteraturbanken.se/Litteraturkartan, artikel av Dick Claésson. Läst 2026-03-01. Allégade. Läst 2026-03-01. Gammel Kongevej Läst 2026-03-01. Øster Søgade. Läst 2026-03-01. Familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Observera i texten, att det är "Förvillelser", utgiven 1895 på Bonniers, som är Söderbergs debutroman. Läst 2026-03-01.

Tryckta källor

Vidare läsning j

Externa länkar

Kategori:Födda 1876 Kategori:Avlidna 1957 Kategori:Dansk kvinnohistoria Kategori:Hjalmar Söderberg Kategori:Kvinnor