Bostad först är en metod för att arbeta med hemlöshet. Det engelska uttrycket är Housing first. Metoden utvecklades som en reaktion mot den så kallade boendetrappan, där den som är hemlös får kvalificera sig genom drogfrihet och skötsamhet för att i olika steg så småningom få ett förstahandskontrakt. I Bostad först ses istället lägenheten som en mänsklig rättighet som man inte ska behöva kvalificera sig till.

Bakgrund Initiativtagare till metoden var psykologen Sam Tsemberis som 1992 introducerade Housing first i New York. Tsemberis hade sett hur hemlösa ofta föll ur boendetrappan och alltså inte tog sig igenom den hela vägen till ett förstahandskontrakt. Tsemberis fann att majoriteten av personer som inte sagts skulle klara ett eget boende, i själva verket klarade att bo kvar i sina Bostad först-lägenheter, när de erbjöds stödinsatser på sina egna villkor.

Boendetrappan Boendetrappan innehåller flera steg där man behöver byta boende och uppvisa skötsamhet, inklusive drogfrihet, innan man flyttar vidare, för att i slutet nå ett förstahandskontrakt. Att gå igenom hela boendekedjan kan ta 2-3 år, men endast en minoritet av hemlösa personer klarar att ta sig igenom hela vägen, de faller ur och tvingas börja om från början.

Boendeformer Boendetrappan brukar innefatta härbärge/lågtröskelboende, därefter drogfritt kollektivboende, tränings- och referenslägenhet, kommunalt kontrakt (andrahandskontrakt) som sedan kan övergå i ett förstahandskontrakt. De olika boendeformerna har olika benämningar i olika kommuner, och reglerna kan variera. Drogfriheten kontrolleras genom drogtester och hembesök. Enstaka återfall kan vanligtvis accepteras, men stabil drogfrihet och skötsamhet krävs för att flyttas upp ett steg i boendetrappan. Vid misskötsamhet flyttas personen ned ett steg eller behöver börja om från början igen.

Vårdkedja Vårdkedja innebär att boendetrappan kombineras med behandlingsinsatser. Till exempel att individen efter härbärge utan drogfrihetskrav, genomgår en inneliggande abstinensbehandling inom sjukvården och efter detta flyttar till ett drogfritt boende, där den parallellt kan delta i öppenvårdsinsatser. Alternativt att en period på behandlingshem föregår ett drogfritt boendealternativ med eftervård i öppenvård. I vårdkedjan behöver man fortfarande kvalificera sig för att ta sig vidare i boendetrappan mot ett förstahandskontrakt.

Grundprinciper I Bostad först får den hemlöse förtur i bostadskön direkt till ett förstahandskontrakt eller andrahandskontrakt, utan att hyresgästen först behöver påvisa drogfrihet eller annan skötsamhet. Lägenheterna är utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet. Hyresgästen erbjuds också stödinsatser.

De åtta grundprinciperna i Bostad först-verksamheter kan variera hur de utformas internationellt och även nationellt.

1. Bostad är en mänsklig rättighet

2. Rätten till val och självbestämmande

3. Bostad och behandling ska separeras från varandra

4. Stöd riktas till återhämtning

5. Stöd baserat på skademinskning

6. Aktivt engagemang utan tvång och fostran

7. Deltagarstyrt stöd utifrån individens styrkor, behov och egna mål

8. Flexibelt stöd under så lång tid som personen själv vill och behöver

Målgruppsbeskrivningar, och även vissa exkluderingskriterier, kan skilja sig i olika länder och även nationellt mellan kommuner. Generellt brukar målgruppen innefatta personer med långvarig hemlöshet som har ett substansberoende och/eller psykisk funktionsnedsättning. Även ungdomar som är hemlösa har i vissa verksamheter kunnat beviljas Bostad först.

Hyresgästen bör direkt erbjudas ett förstahandskontrakt, dock är det vanligare att hyresgästen första perioden hyr i andra hand av kommunen, med en kortare uppsägningstid. Denna inledande period kan som exempel vara 18 månader. Efter denna provperiod kan hyresgästen få ett förstahandskontrakt i samma lägenhet under förutsättning att hyreslagen har följts. Hyreslagen kräver framförallt att hyran betalas i tid, att man inte stör sina grannar samt att man sköter lägenheten.

Bostad först är således inte kravlöst, då hyresgästen har att följa hyreslagen som alla andra hyresgäster. Att vara drogfri eller att delta i behandling är dock inte ett krav för boende, utan ett erbjudande. Bostad först är uttryckligen baserat på harm reduction (skademinimering).

Om en hyresgäst, på grund av att den brutit mot hyreslagen, blir uppsagd från en Bostad först-lägenhet ska hyresgästen omgående erbjudas en ny lägenhet hos en annan hyresvärd.

Bostad först i Sverige De första Bostad först-verksamheterna startade i Helsingborg och Stockholm 2010, därefter i Karlstad och Malmö 2012 samt Göteborg 2013.

År 2024 fick 115 kommuner i Sverige stadsbidrag för att driva Bostad först-verksamheter.

Statistik tyder på att 70-80 procent av dem som beviljas Bostad först-lägenheter i Sverige är kvarboende efter försöksperioden. Det är dock en mindre andel som får överta kontraktet efter denna tid. Detta beroende på brott mot hyreslagen (hyresförseningar, störningar etc) som inte varit så allvarliga att hyresgästen har blivit uppsagd.

Socialstyrelsen rekommenderar Bostad först (prioritet 4/10) och Vårdkedja (prioritet 4/10) framför Boendetrappa (prioritet 8/10).

I Sverige finns Bostad först-verksamheter i kommunerna parallellt med boendekedja/vårdkedja. Professionella som håller fast vid tidigare metoder som boendetrappa eller vårdkedja, har av Bostad först-forskare kallats för stigberoende (path-dependence). Begreppet syftar på att professionella har svårigheter att tänka om, och helst fortsätter som de alltid har gjort, trots att metoderna saknar positiv evidens och enligt dessa forskare borde avimplementeras.

Kritik

Hemlöshet Att den som är hemlös riskerar att bli ensam och isolerad när den direkt kommer in i en Bostad först-lägenhet. Att det blir för stora krav på den som är hemlös när den själv ska ge uppdrag till stödpersonalen och klara att bo själv.

För att motverka detta finns ofta träfflokaler inom Bostad först-verksamheten samt särskild utbildning för stödpersonalen.

Grannar och barn Trygghet och rädsla för brott eller störningar. Grannar kan uppleva ökad oro om nya hyresgäster har komplexa problem och om incidenter (bråk, inbrott, narkotikarelaterade händelser) inträffar i området. Rädsla kan påverka barnens fria lek och trygghet i trapphus och gårdar. Exponering för vuxnas problem. Barn kan komma i kontakt med vuxnas missbruk, konflikter eller kriminalitet, vilket kan skapa stress, sömnproblem eller skolsvårigheter. Störningar som påverkar vardagsrutiner. Buller, sena besök, eller upprepade polis-/ambulansinsatser kan göra att grannar upplever minskad livskvalitet och att barn känner sig otrygga. Ojämlikhet och upplevd orättvisa. Grannar kan uppfatta att vissa hushåll får förtur till attraktiva lägenheter utan krav, vilket skapar social friktion.

För att motverka detta krävs generell information till allmänheten vad Bostad först innebär, snabb incidentrapportering, tydliga rutiner med snabba hembesök, eventuellt insatser av väktare.

Referenser

Se även Arbete först (IPS)

Kategori:Socialt arbete Kategori:Boendeformer Kategori:Missbruk Kategori:Funktionsnedsättning