Skydraget över Vissberga var ett skydrag som drabbade trakten kring Vissberga och Hässleberg i Kumla socken den 18 augusti 1875. Ovädret orsakade skador på skog, byggnader och grödor, men inga människor omkom. Hugo Hildebrand Hildebrandsson, som var verksam vid Uppsala universitet, undersökte skadeområdet och sammanställde resultaten i Sur la trombe près de Hallsberg le 18 août 1875. Studien innehöll en karta över skydragets väg och beskrev hur träd hade fällts och hur föremål hade förflyttats. Hildebrandsson kunde genom skadebilden rekonstruera skydragets rörelseriktning och dess påverkan på terrängen.
Förlopp Ett häftigt regn föregick skydraget, som drog fram på eftermiddagen med början i Vissbergaskogen. Skogen drabbades av förstörelse och träd slets upp med rötterna eller bröts av. Därefter fortsatte skydraget mot bebyggda områden och jordbruksmark. Framför allt drabbades gårdar i Hässleberg och Vissberga. På Lars Erik Larssons gård i Hässleberg förstördes delar av manbyggnaden. Övervåningen slets bort och föremål från byggnaden fördes ut över de omgivande fälten. Även fönster, väggar och inredning skadades. En mindre stuga förstördes. Två kvinnor som befann sig i byggnaden kastades åt olika håll om eldstaden men överlevde. Även en loge med omkring 30 tunnor otröskad råg förstördes. En piga som befann sig i logen skadades svårt men överlevde. Ladugården försköts från sin grund och delar av byggnaden återfanns på stort avstånd. Den sammanlagda skadan på gården uppgavs till omkring 5 000 kronor. På Lars Erik Anderssons gård i Vissberga förstördes ett nybyggt hus för maskiner, ved och redskap. Byggnaden hade värderats till mer än 1 000 kronor. Taket fördes bort av vinden och återfanns på Ralaängarna på betydande avstånd från gården. Ladugården lyftes från sin grund och försköts norrut. Även jordbruksmarken drabbades svårt. Omkring tre tunnland växande havre och ärter förstördes av vinden. Skadorna på Lars Erik Anderssons egendom uppskattades till omkring 3 000 kronor.
Efter katastrofen försökte de drabbade få ersättning från Örebro läns brandstodsbolag. Ansökningarna avslogs eftersom försäkringen enligt bolagets reglemente inte omfattade skador som inte orsakats av brand. De drabbade hänvisades i stället till hagelskadeförsäkringen. Vid diskussionen om ersättning framfördes också att brandstodsbolaget inte var någon nödhjälpskommitté. Privata insamlingar genomfördes därefter för att hjälpa de drabbade. Lars Erik Larsson fick 500 kronor och en drabbad piga, Brita-Kajsa Andersdotter, fick 50 kronor. Skadorna ledde även till att frågan om statlig hjälp togs upp i Sveriges riksdag. Under 1876 väcktes motioner av direktör Andreas Grill och kapten Axel Burenstam om ekonomisk ersättning till de drabbade. Riksdagsbehandlingen byggde på en sammanställning av skadorna på de drabbade gårdarna. Motionerna ledde inte till att det begärda anslaget beviljades i den form som föreslagits.
Referenser
Kategori:Kumla kommun Kategori:1875 i Sverige Kategori:Meteorologiåret 1875