Mordet på Orientexpressen () är en brittisk mysteriefilm från 1974 i regi av Sidney Lumet och producerad av John Brabourne och Richard Goodwin. Filmen är baserad på Agatha Christies Hercule Poirot-deckare, med samma titel, från 1934.
Filmen handlar om den belgiske detektiven Hercule Poirot (Albert Finney), som får i uppdrag att utreda mordet på en amerikansk affärsmagnat ombord på Orientexpressen. De misstänkta porträtteras av en stjärnspäckad rollista bestående av Lauren Bacall, Ingrid Bergman, Sean Connery, Jean-Pierre Cassel, John Gielgud, Vanessa Redgrave, Michael York, Jacqueline Bisset, Anthony Perkins, Richard Widmark och Wendy Hiller. Manuset är skrivet av Paul Dehn.
Filmen blev en kommersiell och kritisk framgång. Ingrid Bergman vann en Oscar för bästa kvinnliga biroll, och filmen fick fem andra nomineringar vid den 47:e Oscarsgalan: Bästa manliga huvudroll (Finney), Bästa manus efter förlaga, Bästa filmmusik, Bästa foto och Bästa kostym.
I Sverige drog filmen 260 000 biobesökare.
Inspiration Kidnappningsfallet med Charles Lindberghs baby på 1930-talet var inspirationen till det fiktiva "Daisy Armstrong"-fallet. Charles Augustus Lindbergh Jr., son till flygpionjären Charles Lindbergh, kidnappades från sitt föräldrahem i mars 1932 vid 20 månaders ålder. Efter att familjen hade betalat en lösensumma på 50 000 dollar hittades barnet mördat.
Ett hembiträde som var anställt av fru Lindberghs föräldrar misstänktes felaktigt för delaktighet och begick självmord efter mycket hårda polisförhör. Den händelsen använde Agatha Christie som motiv för den sovvagnskonduktören Pierre Michels inblandning i mordet på Ratchett/Cassetti genom att skapa hembiträdet Paulette Michel – dotter till Pierre Michel – efter modellen av hembiträdet från Lindbergh-fallet för romanen, som också valde självmord efter felaktig misstanke.
Lindbergh-fallet var fortfarande olöst vid tiden för den första publiceringen av romanen Mordet på Orientexpressen i januari 1934. Det var inte förrän i september 1934 som Bruno Hauptmann greps som den misstänkte gärningsmannen. Trots att tvivel uppstod under den efterföljande rättegången befanns Hauptmann skyldig till mord 1935 och avrättades 1936.Zu Lindbergh und der Kindesentführung siehe: Andrew Scott Berg: Charles Lindbergh. Ein Idol des 20. Jahrhunderts. Blessing, München 2001, .
Handling Filmens inledning visar nyhetsklipp från kidnappningen och mordet 1930 på Daisy Armstrong, den lilla dottern till den förmögne brittiske arméöversten Hamish Armstrong och hans fru Sonia.
I december 1935 reser den berömde detektiven Hercule Poirot från Istanbul till London med Orientexpressen. Hans gamle vän signor Bianchi, direktör för företaget som äger järnvägen, ordnade Poirots boende efter att alla förstaklasskupéer var okaraktäristiskt slutsålda under lågsäsong. Andra passagerare inkluderar den amerikanska änkan Harriet Hubbard, den engelska guvernanten Mary Debenham, den svenska missionären Greta Ohlsson, den amerikanske affärsmannen Samuel Ratchett, som åtföljs av sin sekreterare/översättare Hector McQueen och sin engelske betjänt Edward Beddoes, den italiensk-amerikanske bilförsäljaren Antonio ("Gino") Foscarelli, den gamla ryska storfurstinnan Natalia Dragomiroff och hennes tyska kammarjungfru Hildegarde Schmidt, den ungerske greven Rudolf Andrenyi och hans hustru Elena, brittisk-indiska arméöversten John Arbuthnott och den amerikanske teateragenten Cyrus Hardman.
Ratchett vill anställa Poirot som livvakt efter att ha fått skriftliga dödshot. Poirot avböjer och tycker att Ratchetts fall är ointressant. Ett snöskred mellan Vinkovci och Brod i Jugoslavien strandar tåget tills snön har röjts bort från spåren. Under natten vaknar Poirot av ett högt stön från Ratchetts kupé, som ligger bredvid hans. Nattportiern Pierre Michel får genom dörren veta att det bara var en mardröm. Ratchett hittas dock död nästa morgon. Doktor Constantine konstaterar att Ratchett blivit knivhuggen tolv gånger.
Poirot undersöker saken och hittar ett förkolnat brevfragment som avslöjar att Ratchett i själva verket var gangstern Lanfranco Cassetti. Fem år tidigare hade Cassetti planerat kidnappningen och mordet på Daisy Armstrong. Cassetti förrådde sin medbrottsling och flydde landet med lösensumman. Kort därefter dog den förtvivlade mrs Armstrong när hon födde ett dödfött barn för tidigt. Överste Armstrong, som var bedrövad, begick självmord. Den franska tjänarinnan Paulette, felaktigt misstänkt för delaktighet i kidnappningen, dog också av självmord innan hon befanns oskyldig.
Poirot hittar ett överflöd av ledtrådar, bland annat en piprensare, en dyr näsduk med initialen "H", Cassettis trasiga klocka och en portieruniformsknapp. Poirot kommer fram till att Cassetti mördades omkring klockan 01.15, den tid som visas på den sönderslagna klockan och när stönandet hördes. Eftersom sovvagnen var isolerad hela natten måste mördaren vara en av vagnens passagerare, eller möjligen tågkonduktören Pierre Michel. Mrs Hubbard rapporterar att en man hade varit i hennes kupé. En blodig kniv hittas där. Foscarelli tror att mordet på Cassetti berodde på en maffiafejd.
Poirot intervjuar Pierre och passagerarna individuellt. Han får reda på att McQueen är son till distriktsåklagaren i Armstrong-fallet och kände mrs Armstrong. Beddoes var en kalfaktor i den brittiska armén. Greta Ohlsson, som talar begränsad engelska, har varit i Amerika. Grevinnan Andrenyi är av tysk härkomst med flicknamnet Grünwald (tyska för "Greenwood", mrs Armstrongs flicknamn). Michels dotter hade dött fem år tidigare i scharlakansfeber. Överste Arbuthnott är insatt i Armstrongs militära dekorationer och avslöjar att han och miss Debenham kommer att gifta sig när skilsmässan från hans otrogna fru är klar. Poirot frågar ut storfurstinnan Dragomiroff och upptäcker att hon var vän med Linda Arden, mrs Armstrongs mor, en pensionerad amerikansk skådespelerska. Storfurstinnan var Sonjas gudmor. Han får också veta att Armstrongs hushåll hade en butler, en sekreterare, en kock, en chaufför och en barnsköterska. Poirot smickrar storfurstinnans hembiträde Schmidt, som avslöjar att hon varit kock. Foscarelli förnekar att han skulle ha varit chaufför. Hardman avslöjar att han i själva verket är en Pinkerton-detektiv som anlitats som Cassettis livvakt. När Poirot visar honom Paulettes foto blir han märkbart skakad.
Poirot samlar de misstänkta och beskriver två lösningar på mordet. Den första antyder att mordet på Cassetti var ett maffiamord - en okänd man förklädd till konduktör knivhögg Cassetti, kastade uniformen och flydde sedan från tåget genom snön. Bianchi och dr Constantine avfärdar detta scenario som absurt, men Poirot säger till dem att de senare kan komma att ompröva den åsikten.
Den andra lösningen knyter samman alla misstänkta. Förutom de självkomprometterande avslöjanden som Poirot tvingade fram från Hardman, McQueen, Schmidt och storfurstinnan, har detektiven dragit slutsatsen att grevinnan Elena i själva verket är mrs Armstrongs yngre syster Helena. Mary Debenham var Armstrongs sekreterare. Beddoes var Armstrongs butler. Ohlsson var Daisys barnsköterska. Överste Arbuthnott var Armstrongs nära vän. Foscarelli var familjens chaufför. Pierre var Paulettes far. Hardman är en före detta polis som var kär i Paulette och mrs Hubbard är Linda Arden, mrs Armstrongs mor. McQueen drogade Cassetti, gjorde honom medvetslös och tillät konspiratörerna att gemensamt avrätta honom, totalt 12 knivhugg i bröstet. De misstänkta dödade Cassetti efter klockan 02.00 medan Poirot sov. Stönandet och den trasiga klockan tillhandahölls av McQueen för att övertyga Poirot om att mordet hade skett tidigare, när de andra misstänkta skulle ha alibin.
Poirot ber Bianchi att välja en lösning innan tåget befrias från snödrivan, och säger att den jugoslaviska polisen troligen kommer att föredra den enklare. Bianchi, som sympatiserar med de misstänkta efter att ha fått reda på hur ond Cassetti var, föreslår det första scenariot. Doktor Constantine och Poirot är överens, men Poirot kämpar med sitt samvete. Tåget frigörs och fortsätter sin färd.
Rollista i urval Albert Finney – Hercule Poirot Martin Balsam – signor Bianchi, direktör för bolaget som äger tåget Jacqueline Bisset – Elena Andrenyi (född Grünwald), gift med greve Andrenyi Sean Connery – överste Arbuthnott Wendy Hiller – prinsessan Dragomiroff, rysk furstinna Vanessa Redgrave – miss Debenham Richard Widmark – mr Ratchett, industrimagnat och miljonär som blir mördad Lauren Bacall – mrs Harriet Hubbard Ingrid Bergman – fröken Ohlsson, missionär Jean-Pierre Cassel – Pierre Paul Michel, tågkonduktör John Gielgud – mr Beddoes, Ratchetts betjänt Anthony Perkins – mr McQueen, Ratchetts sekreterare Rachel Roberts – Fräulein Schmidt, prinsessan Dragomiroffs kammarjungfru Michael York – greve Andrenyi, en hetlevrad ungrare och diplomat, gift med Elena Andrenyi Colin Blakely – mr Hardman George Coulouris – doktor Constantine, läkare
Gåtans lösning Ledtrådar Ratchett knivhöggs 12 gånger. Vissa skador var lindriga, men minst tre kunde ha varit dödliga. En del sår gjordes med höger hand och andra med vänster. Eftersom tåget har varit omgivet av snö sedan före den förmodade tidpunkten för mordet och dörrarna till de andra vagnarna var låsta, borde mördaren vara bland passagerarna i Ratchetts tågvagn. Det uppdagas att Ratchett för flera år sedan var inblandad i familjen Armstrongs tragedi när en liten flicka, Daisy Armstrong, kidnappades och sedan mördades. (Det fiktiva Armstrong-fallet verkar ha inspirerats av den verkliga kidnappningen av Charles Lindberghs son.)
De misstänkta Hector McQueen (Anthony Perkins), en ung amerikan, offrets sekreterare och tolk. Edward Beddoes (Sir John Gielgud), offrets brittiske betjänt. Mary Debenham (Vanessa Redgrave), en ung brittisk kvinna som återvänder till England efter att ha arbetat som guvernant i Bagdad. Överste Arbuthnot (Sean Connery), en brittisk arméofficer stationerad i Indien som reser till England på semester. Storfurstinnan Natalia Dragomiroff (Wendy Hiller), en rysk kunglighet som återvänder till sitt hem i Paris. Hildegarde Schmidt (Rachel Roberts), medelålders tysk kvinna, piga hos prinsessan. Greve Rudolf Andrenyi Michael York, en ungersk adelsman och diplomat med engelska vanor som reser till Frankrike. Grevinnan Elena Gründwald Andrenyi (Jacqueline Bisset), greve Andrenyis unga och känsliga hustru. Greta Ohlsson (Ingrid Bergman), en medelålders svensk ungmömissionär som återvänder till Europa för att samla in pengar till sin mission i Indien. Harriet Belinda Arden Hubbard (Lauren Bacall), före detta Gründwald, en äldre och mycket entusiastisk amerikansk dam som återvänder till sitt land. Antonio Foscarelli (Denis Quilley), en italiensk bilförsäljare som reser till Rom för att utöka sin verksamhet. Cyrus "Dick" Hardman (Colin Blakely), en amerikansk detektiv för Pinkerton Agency förklädd till talangscout. Pierre Michel (Jean-Pierre Cassel), fransman, chef och förare av sovvagnen.
Motiven Alla de misstänkta var inblandade i "Armstrong-fallet": McQueen var son till åklagaren som hanterade fallet. Miss Debenham var mrs Armstrongs sekreterare. Beddoes var medhjälpare till överste Armstrong. Överste Arbuthnot var vän med överste Armstrong. Storfurstinnan Dragomiroff var mrs Armstrongs gudmor. Fräulein Schmidt var familjen Armstrongs kokerska. Greve Andrenyi och hans hustru var Daisy Armstrongs moster och ingifta morbror. Ohlsson var barnsköterska hos familjen Armstrong. L. Ron Hubbard var Daisy Armstrongs mormor. Foscarelli var chaufför åt Armstrongs. Hardman är en före detta polis som var förälskad i Armstrongs hembiträde, som begick självmord. Pierre Michel var far till familjen Armstrongs hembiträde.
Skillnader mellan romanen och filmen I romanen möter Poirot två av de misstänkta på ett tåg på väg till Istanbul. I filmen ser Poirot Debenham och Arbuthnot på färjan över Bosporen. Dessutom är färjeturen början på historien.