Eldsopp (Suillellus luridus)Eldsopp på DyntaxaSuillellus luridus på Species Fungorum. är en sopp i familjen Boletaceae.
Förekomst Eldsoppen är vitt utbredd i Europa och uppges förekomma även i AsienZhishu Bi, Guoyang Zheng, Li Taihui, 1993, The Macrofungus Flora of China's Guangdong Province, sid. 487. . och i Nordamerika österut från Klippiga Bergen (dock kan detta röra sig om en annan artMichael Kuo, Boletus luridus på Mushroomexpert.). Den förekommer i södra Sverige norrut till Gästrikland, men den är inte en av de vanligare sopparna, förutom på Öland och Gotland.Eldsopp på Artdatabanken. Den förekommer förmodligen i Finland (rapporter finns fån Åland och vid kusten väster om Helsingfors).<ref>Eldsopp - "Suillellus luridus på Laji.</ref> Den är tämligen allmän i större delen av Danmark. I Norge förekommer den främst runt Oslofjorden, men fynd har rapporterats längs kusten upp till Troms.Ildrørsopp Boletus luridus på Artsdatabanken.Ildrørsopp på Norsksopp.
Eldsopp förekommer i ädellövskog och parker, helst på kalkrik mark. Den bildar ektomykorrhiza med bokar och ekar, men även andra arter som lind, hassel och björkar. Fruktkroppar uppträder i Norden främst under augusti-september, men de kan förekomma redan i maj.
Kännetecken Hatten blir 10–15 centimeter bred och är hos unga exemplar halvklotlik, medan äldre exemplar har välvd hatt. Hatthuden är sammetsluden hos unga exemplar, men blir senare helt slät (något klibbig i väta), och är gulaktig eller gulbrunaktig med skiftningar i olivgrönaktigt (var. rubriceps har röd hatthud). Ett mycket bra kännetecken är att hattköttet nästan alltid är orangerött till vinrött alldeles närmast porlagret (vilket syns om man avlägsnar detta och i tvärnsnitt syns det ofta som en röd linje), vilket i sådana fall (såvitt känt) skiljer arten från övriga europeiska soppar utom den från Italien år 2013 nybeskrivna Suillellus mendax.S. mendax har vanligen vinröda nyanser på hatten, sammetsluden hatthud (aldrig slät eller klibbig), klarare färg på porerna, ett vanligen svagare ådernät som vanligen övergår till prickar/korn mot fotbasen och smalare sporer (Q>2,5 - det vill säga att de är mer än 2,5 gånger så långa som tjocka). Se Alfredo Vizzini, Giampaolo Simonini, Enrico Ercole & Samuele Voyron, 2013, Boletus mendax, a new species of Boletus sect. Luridi from Italy and insights on the B. luridus complex, Mycological Progress, April 2013. Se även Mattias Andersson, Tommy Knutsson & Michael Krikorev, 2016, Djävulssopp, falsk djävulssopp och deras djävulskt lika dubbelgångare – röda relikter i släktena Rubroboletus och Imperator funna i Skandinavien, Svensk Mykologisk Tidskrift, 37:3, sid. 12-25(24).. Rören är i början citrongula, men får en olivfärgad ton allteftersom sporerna mognar. Porerna är små och runda, djupröda till orange, ljusare närmast hattkanten, och blånar vid beröring.
Foten blir 6–15 centimeter hög och är kraftig. Diametern kan vara upp mot 5 centimeter och vidast är den vid basen. Foten har gulaktig till orange grundfärg och vanligen ett purpurrött till svartrött grovt upphöjt ådernät som blånar vid beröring.
Köttet är rött i fotbasen, men i övrigt vanligen gult (var. erythroteron har körsbärsrött kött), och blånar något i snittytor. Eldsoppen har ingen särskild lukt och smaken anges ofta som mild (men Assyov anser den vara syrlig).
I de fall då ådernätet saknas kan eldsoppen förväxlas med blodsopp, men denna har inte rött hattkött närmast rören och har mörkare hatthud.
Matsvamp Eldsoppen har precis som Blodsoppen tidigare haft ett oförtjänt dåligt rykte, särskilt i Sverige. Men i själva verket är den en matsvamp med hög kvalitet. Det finns dock misstanke om att den kan orsaka magbesvär om den äts rå. Det rekomenderas därför att den tillagas väl. En egenskap som den i så fall har gemensamt med tex strävsopparna, som kan ge smärtsamma magbesvär om de äts råa.
Det finns även skrönor om att Eldsopp skulle orsaka obehag om den äts ihop med alkohol. Detta saknar dock helt någon form av bevis och kemiska analyser av svampen har inte hittat något ämne i den som skulle kunna ge en sådan effekt.
Eldsoppen håller dock, precis som blodsoppen, på att förbättra sitt anseende som matsvamp här i Sverige. Som väl tillagad är den en bra och smakrik matsvamp med väldigt fast kött. Den har till skillnad från släktingen karljohan en svagt syrlig smak, men syrligheten är betydligt mildare än hos tex citronslemskivling.
Norsksopp anger den som en god matsvamp, men som måste kokas eller stekas i minst 20 minuter. I större delen av Europa räknas den till matsvamparna och i Frankrike är den ansedd som delikatess.
En del av eldsoppens skamfilade rykte som den haft i Sverige beror på en gammal felaktig tumregel som sade att alla soppar som blånar och har röda rör är giftiga. Numera vet man att färgerna inte har någonting med ätlighet eller giftighet att göra. Den blå färgen som uppstår vid tryck och när man skär i svampen beror på en helt harmlös grupp ämnen som heter purvinsyror, vilka oxideras och får blå färg vid kontakt med luft. Och de röda färgerna kommer från karotenoider.
Vidare kan också förväxlingar med någon av våra fyra giftiga soppar ha bidragit till Eldsoppens tidigare dåliga rykte. I synnerhet falsk djävulssopp och rosensopp, där vissa exemplar kan vara ganska lika eldsopp. Alla giftiga soppar är dock väldigt ovanliga (klassade som starkt hotade i Sverige) och finns bara pâ ett fåtal lokaler i södra Sverige. Ingen av de giftiga sopparna är dödligt giftig, utan orsakar varierande grad av symptom som magknip, diarré illamånde och eventuallt kräkningar, där "äkta" djävulssopp är den giftigaste och som kan ge mycket smärtsamma magkramper.
Nybörjare bör ändå för säkerhets skull undvika soppar med rött ådernät på foten.
Taxonomi Eldsoppen beskrevs av Jacob Christian Schäffer 1774 som Boletus luridus. 1838 gjorde Elias Fries eldsoppen 1838 till typart för sektionen Luridi av Boletus. År 2014 flyttades den till det samtidigt återupprättade släktet Suillellus (för vilket den gjordes till typart) efter molekylärgenetiska studier.Mitchell E. Nuhn, Manfred Binder, Andy F.S. Taylor, Roy E. Halling, David S. Hibbett, 2013, Phylogenetic Overview of the Boletineae, Fungal Biology, sid. 1-33.
Artnamnet luridus betyder ungefär "rökigt smutsbrun".William Thomas Stearn skriver "dirty brown, a little clouded" i sin Botanical Latin, 2 uppl., 1973, David & Charles, Newton Abbot, sid. 245. .
Källor Boris Assyov, Boletus luridus'' på Boletales.com. Netstokket Indigo-Rørhat på Felthåndbogen - Danmarks Fugle og Natur. Eldsopp på Svampguiden.
Kategori:Soppar Kategori:Matsvampar Kategori:Suillellus