Brunsopp (Imleria badia, svenskt nylatinskt uttal IPA /imˈleːria ˈbɑːdia/)Brunsopp på Dyntaxa.Imleria badia på Species Fungorum. är en sopp som tillhör familjen Boletaceae.
Beskrivning
Brunsoppen är en stor och kraftig sopp och hatten blir upp till 15 cm i diameter. Hatthuden är mörkt brun och klibbig i väta (ett bra kännetecken). Porerna är först vita, senare gulare och blånar ofta vid beröring. Foten är brunaktig, slät eller skrovlig, men saknar ådernät. Köttet är vitt till gulaktigt och blånar här och där i snittytor, företrädesvis i hatten. Brunsoppen är ganska enkel att känna igen på sin klibbiga hatt i väta, sitt ljusa kött och avsaknaden av ådernät (vilket skiljer den från de annars något snarlika ädelsopparna av släktet Boletus). Aureoboletus moravicus (ej säkert funnen i Sverige) kan likna brunsoppen, men dess kött blånar ej i snittytor. Brunsoppen angrips ganska sällan av larver.
Utbredning och systematik
Utbredning
Brunsoppen har en holarktisk utbredning. I Europa är den allmän och vitt utbredd. I Sverige är den spridd och tämligen allmän i Götaland, Svealand och Norrlandskusten.Brunsopp på Artdatabanken. I Danmark är den allmän, likaså i låglandet i södra Norge (endast några få fynd norrut från Trondheim)Svartbrun rørsopp på Artsdatabanken. och i Finland förekommer den längst i sydvästRuskotatti på Laji.fi.
Besläktade arter och högre taxa
Familjen Boletaceae, som brunsoppen tillhör har visat sig innehålla många polyfyletiska grupper, och dess taxonomi revideras fortlöpande. År 2013 gjordes sannolikt, att runsoppens systerklad innehåller arten som då kallades Boletus pallidus; de har nu sammaförst i släktet Imleria.
Ekologi
Levnadssätt
Brunsoppen bildar ektomykorrhiza främst med barrträd (tallar, granar), men sällsynt även med lövträd (ekar och bokar).
Habitat och biotop
I Sverige uppträder den främst i tallskog, där man ofta finner fruktkroppar kring (ibland på) stubbar.
Nomenklatur‐ och forskningshistoria
Brunsoppen beskrevs av Elias Fries, först som underarten Boletus castaneus ß badius 1818E. Fries, 1818, Observationes mycologicae, del 2, Gerhard Bonnier, Köpenhamn, sid. 247., sedan som arten Boletus badius 1821E. Fries 1821, Systema Mycologium, Berglingiana, Lund, sid. 392. och slutligen som varieteten Boletus castaneus var. badius 1828.E. Fries, 1828, Elenchus Fungorum, Ernestus Mauritius, Greifswald, sid. 126.. Den har därefter förts till allehanda släkten av olika auktorer, viktigast av dessa kombinationer har varit Edouard-Jean Gilberts flytt till Xerocomus 1931E-J Gilbert E-J, 1931, Les Livres du Mycologue Tome III: Les Bolets, Paris, E. Le François, sid. 92. och Alfredo Vizzinis flytt till det nya släktet Imleria 2014.Alfredo Vizzini, 2014, Index Fungorum no. 147.
Artnamnets och trivialnamnets etymologier
Vetenskapliga artnamnets etymologi
För släktnamnets etymologi, se Imleria. Artepitetet badia (femininum av badius) betecknar en färg som motsvarar ungefär ”rödbrun”/”kastanjebrun”; oftast använd om hästar.<ref>Badius, badia, badium på Latdict.</ref>Jens Corneliuson, Växternas namn: Vetenskapliga växtnamns etymologi. Stockholm 1997. . Inom botanik motsvarar badius ”rödbrun”/”chokladbrun”.Badius i Emma Short, Alex George, 2013, A Primer of Botanical Latin with Vocabulary, sid. 208. .
Trivialnamn
Ordet ”sopp” är en kognat till ”svamp”, som har västlig utbredning i nordiska språkliga varieteter; ‑mp‐ har assimilerats till ‑pp‑.
Brunsoppen och människan
Matsvamp
Brunsoppen anses vara en god matsvamp.
Hälsofarlig metallanrikning Efter Tjernobylolyckan 1986 konstaterades att den radioaktiva isotopen cesium-137 anrikades kraftigt av brunsoppar i Europa.D. Aumann et al., 1989, Complexation of Cesium 137 by the Cap Pigments of the Bay Boletus (Xerocomus badius), Angewandte Chemie International Edition 28:4, sid. 453-454.Jerzy Falandysz et al., 2015, Evaluation of the radioactive contamination in fungi genus Boletus in the region of Europe and Yunnan Province in China, Applied Microbiology and Biotechnology, 99:19 sid. 8217–8224. Den uppges också bioackumulera kobolt, nickel och kvicksilver.
Bildgalleri
Referenser Boris Assyov, Xerocomus badius på Boletales.com. Andy Taylor & Ursula Eberhardt, 2006, Släktet Xerocomus i Sverige'', Svensk Mykologisk Tidskrift 27:3, sid. 35-48(42). Brunstokket Rørhat på Felthånbogen - Danmarks fugle og natur.
Externa länkar
Kategori:Soppar Kategori:Matsvampar Kategori:Imleria