Jädraås-Tallås Järnväg (JTJ) är sedan 1972 en 6 kilometer lång smalspårig museijärnväg, med spårvidd 891 mm, som trafikerar före detta Tallås–Jädraås Järnväg öppnad 1884 och en del av före detta Lilla Björnmossen–Tallås Järnväg öppnad 1884. Bägge järnvägarna blev en del av Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg (DONJ) 1897.

Föreningens historia Föreningen startades 1961 under namnet 891-Järnvägarnas Museisällskap. 1970 kördes den första trafiken mellan Jädraås och Tallås två år efter att godstrafiken hade upphört på sträckan. Trafiken upphörde på DONJ från Jädraås mot kusten 1970. Föreningen bytte 1975 namn till Museisällskapet Jädraås–Tallås Järnväg (JTJ).

Föreningens mål är att i drift visa rullande material från före detta Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg (DONJ) i sin ursprungsmiljö. Även material från Byvalla–Långshyttans Järnväg (BLJ), Nordmark–Klarälvens Järnvägar (NKlJ) och Stockholm–Roslagens Järnvägar (SRJ) ingår i samlingarna.

Stationer och hållplatser thumb|Tallås station thumb|Pallanite station thumb|Svartbäcken nedre station

Jädraås station Stationshuset byggdes år 1884. Jädraås var Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnvägs huvudort och Jädraås–Tallås Järnväg använder banans lokstall och verkstäder för att underhålla sina samlingar. I Jädraås finns en masugn och lancashiresmedja. Masugnen stängde på 1930-talet och lancashiresmedjan stängde slutligen under 1942.

Åbo hållplats Ursprungligen Åbo lastplats, som anlades 1892 med ett kort sidospår för lastning av träkol. Lastplatsen användes endast under ett antal år och torde ha försvunnit redan i slutet av 1890-talet.

Pallanite station Stationsbyggnaden kommer från Stora Björnmossen som var en hållplats på DONJ.

Finkelboda hållplats Hållplats är anlagd av Museisällskapet. Korgen till en av DONJ:s godsfinkor finns uppställd på platsen.

Itranite lastplats Här låg sedan 1880 ett spår till DONJ:s äldsta grusgrop, använd fram tills Tallås grusgrop började brukas. 1887 lades ett officiellt spår ut. Detta gick ned till en samma år byggd damm över Jädraån. Här monterades ett uppfordringsverk för upptagning av timmer som flottades i Jädraån och Lillån. Lastplatsen var bara i drift under två korta sommarmånader varje år. 1955 upphörde Itranite som lastplats.

Tallås station Stationen anlades 1880 och samma år uppfördes stationshuset. Här fanns tidigare ingen bebyggelse utan stationen anlades med tanke på att bli utgångspunkten för en sidobana till masugnen i Åmot.

Svartbäcken nedre station Järnvägens slutpunkt vid resa från Jädraås anlades 2000 av museijärnvägen som ersättning för Svartbäckens station, som ligger 3 km längre mot Linghed, men banvallen är använd som timmerväg denna sträcka. Föreningen har anlagt ett litet stationshus samt ett godsmagasin.

Lok och vagnar Jädraås-Tallås Järnvägar (JTJ) hade år 2011 sex ångfordon i drift, nämligen loken 2, 4, 9 och 12, samt ångvagnen Majorn och ångdressinen Huppen.

miniatyr|höger|Lokomotiv nr 2 Korsån, byggt av Vagnsfabriks AB i Falun 1902, i Tallås miniatyr|höger|Korsån med Kungavagnen i Tallås miniatyr|höger|Majorn i Tallås

miniatyr|höger|BLJ 9 och NKLJ 2 i Jädraås

Ångfordon Lokomotiv 2 Korsån Loket byggdes 1902 av Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun (VMF), ett dotterbolag till Stora Kopparbergs Bergslags AB för deras dotterbolag Åg–Vintjärns Järnväg, en smalspårig järnväg från Vintjärn på Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg via Ågs bruk till Svartbäckens lastplats vid sjön Hinsen. Detta var föreningens första lok och skänktes till föreningen 1961 av AB Dannemora Gruvor. Fordonsdata - Tillv.nr = 21, Axelanordning = C 1, Längd ö b = 5,21 m, Vikt = 11,4 ton, Max hastighet = 30 km/h.

Lokomotiv 4 Sigbjörn Loket är byggt 1901 av Motala Verkstad för Ulricehamns Järnväg. Loket såldes 1907 till Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg och 1939 till Byvalla–Långshyttans Järnväg (BLJ) varifrån museisällskapet köpte loket 1972. Det är i drift sedan 2010, och i trafik sedan 2011, efter renovering. Fordonsdata - Tillv.nr = 273, Axelanordning = C, Längd ö b = 6,39 m, Vikt = 16,2 ton, Max hastighet = 40 km/h.

Lokomotiv DONJ 8 DONJ 8 är ett av tre malletlok som DONJ 1910 köpte från Aktiebolaget Atlas. Det är systerlokomotiv till DONJ nr 12 och är en gåva från Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg. Det är sedan 2010 under renovering. Fordonsdata - Tillv.nr = 113, Axelanordning = C'C'-3, Längd ö b = 14,14 m, Vikt = 57,7 ton, Max hastighet = 60 km/h.

Lokomotiv 9 Tallås Tankloket är byggt av Motala Verkstad 1898 för Mariestad–Kinnekulle Järnväg (MKJ). Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ) köpte Mariestad–Kinnekulle Järnväg och 1941 såldes loket till Byvalla–Långshyttans Järnväg (BLJ) varifrån museisällskapet köpte loket 1969. Fordonsdata - Tillv.nr = 196, Axelanordning = 1 B, Längd ö b = 5,94 m, Vikt = 15,1 ton, Max hastighet = 40 km/h.

Lokomotiv DONJ 12 Lokomotiv DONJ nr 12 är ett av ursprungligen tre malletlokomotiv, vilka byggdes av AB Atlas i Stockholm 1910 för DONJ. De tre malletloken byggdes för tung godstrafik på den backiga banan. Museisällskapet fick tillgång till loket 1983. Fordonsdata - Tillv.nr = 114, Axelanordning = C'C'-3, Längd ö b = 14,14 m, Vikt = 57,7 ton, Max hastighet = 60 km/h.

Ångfordonet Majorn DONJ Ångvagnen är byggd 1888 av AB Atlas i Stockholm och användes för inspektionsresor. Gåva 1971 från Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg. Fordonsdata - Tillv.nr = 11, Axelanordning = A 1, Längd ö b = 6,435 m, Vikt = 8,5 ton, Max hastighet = 40 km/h.

Ångdressinen Huppen DONJ Ångdressinen byggdes av DONJ 1898. Gåva 1971 från Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg.

Diesellok Två typer av diesellok som användes på Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg (DONJ) är skrotade. Från ASJ Falun levererades 1959 fyra diesellok som skrotades 1973. Det största dieselloket som gick på banan var T2p som hyrdes från Statens Järnvägar (SJ) mellan 1964 och 1970. Även dessa är skrotade.

miniatyr|SJ Z4p 321 i Jädraås 16 augusti 2008. miniatyr|Ackumulatorloket JTJ 6 i Jädraås 16 augusti 2008.

Diesellok 2 Z4p byggt vid Kalmar Verkstad KVAB (tillv.nr 133, typ 3) 1956 för Nordmark–Klarälvens Järnvägar (NKLJ) som NKlJ Z4p 2. Såld 1991 till SL och märkt RB Z4p 6. Museisällskapet köpte loket från SL 1996. Fordonsdata gäller samtliga Z4p - Motor = Scania Vabis D 812 på 160 hkr, Vikt = 14 ton, Max hastighet = 40 km/h.

Diesellok 5 DONJ Z4p 5 byggt vid Kalmar Verkstad KVAB (tllv.nr 94, typ 2) 1952 till Statens Järnvägar, som SJ Z4p 311. Såld 1966 till Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg. Gåva från DONJ 1972.

Diesellok 7 Zp byggt vid Kalmar Verkstad KVAB (tillv.nr 7) 1932, för Östra Smålands Järnväg (ÖSmJ) som nr 101, senare SJ 143. Gåva från Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg 1971. Lokomotorn är Kalmar verkstads först byggda lokomotor. Under DONJ:s tid användes lokomotorn mestadels vid växling på Jädraås bangård.

Diesellok 321 SJ Z4p 321 byggt vid Kalmar Verkstad KVAB (tillv.nr 104, typ 2) 1952 till Statens Järnvägar (SJ). Museisällskapet köpte loket från Statens Järnvägar (SJ) 1985.

Motorfordon

Ackumulatorlok 6 Ackumulatorloket var byggt 1917 av Asea (tillv.nr 94) för Böksholms bruk. Loket var en gåva till museisällskapet från Klippans Finpappersbruk.

Rälsbil Chevrolet Inspektionsdressin tillverkad av Ljusne-Voxna 1921 till BLJ.

Rälsbil Austin Ten Inspektionsdressin tillverkad av Bergbolagen 1938 till DONJ.

Vagnar Museijärnvägen har förutom gods- och arbetsvagnar ett 20-tal passagerarvagnar.

Se även Järnriket Gästrikland

Källor

Externa länkar

Jädraås-Tallås Järnvägs webbplats Fordon Lokomotorer Z4 från KVAB

Kategori:Museijärnvägar i Sverige Kategori:Industriminnen i Gästrikland Kategori:Transport i Ockelbo kommun Kategori:Byggnader och anläggningar i Ockelbo kommun