Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län med drygt 43 000 invånare. Centralort är Lerum.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Stora Lundby (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bergum, Stora Lundby och Östad) medan Lerums landskommun och Skallsjö landskommun förblev oförändrade.
1969 införlivades i Lerums landskommun Skallsjö landskommun samt delar ur den då upplösta Stora Lundby landskommun (Stora Lundby och Östads församlingar). Lerums kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lerums landskommun.
Lerums kommun är med i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Geografi Kommunen ligger i före detta Älvsborgs län i de västra delarna av landskapet Västergötland, öster om Göteborgs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och gränsar i väster också till Ale kommun, i öster till Alingsås kommun och Bollebygds kommun, alla tre i före detta Älvsborgs län samt i söder till Härryda kommun och Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. Genom kommunen rinner Säveån.
Topografi och hydrografi
Kommunens naturlandskap består av sprickdalar, där de flesta kullarna är täckta av ett tunt moräntäcke och leror avsatta i dalgångarna. Ett typiskt exempel är Säveåns dalgång med sjön Sävelången. I de odlade lerområdena har åar eroderat sig ner och skapat raviner, ofta omgivna av lövskogklädda sluttningar, som man ser längs Säveåns dalgångar. Vid Östad finns ett isälvsdelta som gradvis övergår i ett åssystem norrut. Skogen i söder är rik på sjöar och populär för friluftsliv.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lerums församling, Skallsjö församling, Stora Lundby församling och Östads församling.mini|Distrikt (socknar) inom Lerums kommun.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad.
Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Lerums kommun. Nr Tätort Folkmängd 1 Lerum 2 Gråbo 3 Björboholm 4 Sjövik 929 5 Tollered 920 6 Öxeryd 544 7 Slätthult 231 8 Norsesund/Ingared (del av) 151 Centralorten är i fet stil. Tätorten Ingared (Norseund) var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun.
Styre och politik
Styre Kommunen styrs efter valet 2018 av Alliansen i Lerums kommun bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Under mandatperioden 2022–2026 styr Moderaterna tillsammans med Socialdemokraterna.
ÅrPartier 1994–1998 M MP L C KD 1998–2002 M KD MP L C 2002–2006 M L KD C 2006–2010 M L C KD 2010–2014 M L C KD 2014–2018 S MP L C 2018–2022 M C L KD 2022– M S
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2023–2026Ordförande MDouglas ThisellFörste vice ordförande SEwa LövgrenAndre vice ordförande MPDaniel Eriksson
Mandatfördelning 1970–2022 Största partiet i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2022 är Moderaterna. Moderaterna var också största parti i valen 2006, 2010 och 2018. Socialdemokraterna var största parti i kommunvalen 1970–2002 samt 2014.Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Lerums kommunfullmäktige.
Nämnder Kommunstyrelse I Lerum finns under mandatperioden 2023–2026 två politiker med titeln kommunalråd: Kommunstyrelsens ordförande är kommunalråd på heltid. 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen är kommunalråd på heltid som oppositionsråd.
Presidium 2023–2026Ordförande MViktor LundbladFörste vice ordförande SRenée BengtssonAndre vice ordförande VAnette Holgersson
Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet Ingamaj Wallertz Olsson 1998 Moderaterna Henrik Ripa 1998 2010 Moderaterna Anna-Lena Holberg 2010 2013 Moderaterna Henrik Ripa 2013 2014 Moderaterna Dennis Jeryd 2014 2018 Socialdemokraterna Renée Norgren Jeryd 2018 2018 Socialdemokraterna Alexander Abenius 2019 2022 Moderaterna Viktor Lundblad 2023 2026 Moderaterna
Övriga nämnder Nämnder 2022–2026 OrdförandeFörste vice ordförandeAndre vice ordförandeKultur- och fritidsnämnden MVincent Nordgren SLinda Silander CRobert Linder BlombergSamhällsbyggnadsnämnden MDennis Ramberg SAnders Johansson SDGlenn SjögrenStöd- och omsorgsnämnden SJon Haraldsson MLisa Fors SDAiki AtkaUtbildningsnämnden SRenée Bengtsson MMaria Bergstedt LViktoria Lindberg MartinellKrisledningsnämnden MViktor Lundblad SRenée Bengtsson LNanna Siewertz TuliniusIndividnämnden MKai Bengtsson LMarica ParlingMiljö- och byggnadsnämnden MMagnus Lansenfeldt SDMikael JohanssonÖverförmyndarnämnden SHalim Azemi LSophie SvenssonValnämnden SPamela Danielsson KDGunilla Lindell
Vänorter Vänortssamarbeten Vihanti, Finland Nibe, Danmark
Vänortsförbindelser Baldone, Lettland
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv År 2009 diplomerades Lerums kommun med Fair Trade City av svenska Fairtrade och enligt Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. Ungdomsarbetslösheten i Lerum var samma år 8 procent.
Infrastruktur Transporter Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Längre norrut genomkorsas kommunen från väster mot nordöst av länsväg 190. Stambanan trafikeras av Göteborgs pendeltåg med stopp vid Aspens station, Aspedalen, Lerums station, Stenkullen och Floda station på väg mot Alingsås.
Utbildning Lerums gymnasium är ett riksrekryterande idrottsgymnasium för segling.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling
Kultur mini|Nääs slott Kulturarv
Nääs slott Växtrum i Lerum
Kommunvapen Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Olika framställningar av vapnet har lett till upprörda känslor.
Oxhuvudet kommer från oxen i Vättle härads sigill från 1500-talet. De tre löven syftar på de enheter som bildade kommunen 1969. På grund av viss oenighet om utformningen blev vapnet inte antaget och registrerat förrän 1982.
Den 19 april 2007 lanserade Lerums kommun en ny logotyp med ett bildmärke som ersatte det traditionella kommunvapnet i de flesta sammanhang. Den nya logotypen föreställer en väv i form av kommunens kartbild. Den tog två och ett halvt år att arbeta fram till en kostnad av 2,5 miljoner kronor. Olika åsikter om designen har lett till upprörda känslor. Den nya logotypen kallas av Lerums invånare i folkmun för "trasan" på grund av dess likhet med en trasa. Den 9 januari 2024 återinförde kommunen det gamla kommunvapnet i alla sammanhang och tog även bort sloganen "Mer än du tror"
Se även Naturreservat i Lerums kommun Personer med anknytning till Lerums kommun
Referenser Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Lerums kommun
Kategori:Sveriges kommuner Kategori:Lerums kommun