miniatyr|Pågående graffitimålning på Högdalsreservoaren i Stockholm. miniatyr|Legal graffitimålning "Paint the City" på parkeringshus i Lindesberg. Graffiti (italienska, plural av graffito, ‘ristning’, ytterst av grekiska graphein, ‘skriva’) syftar på text ibland tillsammans med bild som i konstnärligt syfte uppförts på ytor i det offentliga rummet av privatpersoner. Termen avser oftast den graffiti som "från 1970-talets början utvecklats av ungdomar i USA, som under subkulturella och oftast illegala former gör tags, throw-ups och pieces eller bilder som innehåller något av dessa formelement, huvudsakligen med sprejburkar på exempelvis murar, väggar och tåg".
Det pejorativa uttrycket klotter syftar på bild och text i det offentliga rummet som saknar konstnärlig amibition. Kritiker väljer ibland att kalla all illegal graffiti för klotter. Den svenska termen "spraykonst" introducerades 1990 i boken Spraykonst och används ibland som benämning på graffiti som konstform.
Definition miniatyr|left|Komplett graffitimålning: en piece. miniatyr|En masterpiece av tyske målaren Won.
Modern graffiti kan definieras som spraykonst och Tags-Throwups-Pieces. En tag är en mindre, enfärgad, kalligrafiskt utformad signatur, en throw-up är en något större sådan bestående av en ytterkonturlinje och med högst två färger, en piece (förkortning av masterpiece) är en fullt utvecklad graffitimålning i stort format, vanligen med en bokstavsbild i wildstyle i centrum, flankerad av tecknade figurer, med bakgrund och signatur, systematiskt utförd i flera lager av olika färger, gärna också med en så kallad "second outline" runt bokstavsbilden.
Tag miniatyr|vänster|Taggar används som signaturer, men ibland bara för att uppmärksamma att en konstnär befunnit sig på platsen.
I graffiti används taggar (engelska tags) för att signera ett verk. De är ofta elegant och tidsbesparande utformade. Dessa tags kan även förekomma självständigt i syfte att uppmärksamma andra på att taggens upphovsman uppehållit sig på platsen, då ofta skrivet med en penna (flow) fylld med ink (tusch). När taggar skrivs på annans egendom utan att utgöra en signatur på en graffitimålning uppfattas de ofta som skadegörelse. Oftast har den som signerat området med taggen ett nick (smeknamn) för att dölja den egentliga identiteten.
Stavningen av ordet i svenskan är antingen tagg eller tag, med taggar eller tags som pluralform.
Historia thumb|left|Att måla på New Yorks tunnelbanetåg var en viktig utgångspunkt för graffitins tidiga utveckling. Den förste kände graffiti-målaren var Cornbread i Philadelphia omkring år 1967. En annan känd graffiti-målare är COPE2. miniatyr||Taki 183 var en av de första i New York. Taki 183 i New York gjorde sig själv och fenomenet känt runt 1970–1971. Vid denna tid växte en massrörelse upp kring tunnelbanan, där målet var att bli "King" av alla tunnelbanelinjer. Man kunde även kalla sig king om man behärskade en viss stil som var unik eller om man var mest aktiv med att få upp sin signatur genom att "bomba" (skriva sin tag flera gånger på så många ytor som möjligt). Under konkurrens experimenterade man med färg, form, stil och format. Super Kool gjorde den första piecen 1972 och Flint 707 gjorde troligen den första hela tågvagnen (whole-car) 1973. Nu ingick graffiti som del av hiphop-kulturen. IN gjorde sin första throw-up 1975. Det första hela tågsättet, The Freedom Train, målades 1976 och 1977 uppkom Wildstyle, en ornamenterande, svårtydd bokstavsdesign med ett intensivt rytmiskt uttryck.
Under 1980-talets början knöts delar av graffitin till New Yorks gallerivärld där Keith Haring, Futura 2000 och Jean-Michel Basquiat gjorde sig kända, och i mitten av 1980-talet spreds den till övriga USA och till resten av västvärlden, bland annat med boken Subway Art och filmen Style Wars. New Yorks tunnelbana förblev "en rullande konstutställning" fram till 1989, då en viss minskning av tågmålandet kunde märkas. Man gav sig ut på gatorna istället och hela städer var nästan helt bombade under denna tid. Från 1990 blev spraycan memorials vanliga i New York, och 1994 startade Art Crimes, den första och största webbplatsen om graffiti. Under 2000-talet blev graffiti allmänt i stora delar av västvärlden.Ganz, Nicholas: World Graffiti. Abrams, N.Y. 2004, förordet.
Graffiti i Sverige miniatyr|Fascinate i Bromsten, Stockholm
Till Sverige kom graffitin runt 1984, bland annat genom filmerna Style Wars och Wildstyle. Boken Subway Art och utställningen "New York Graffiti" på Louisiana i Danmark samma år bidrog också. Det riktiga genomslaget för den svenska graffitiscenen inträffade när filmen Stockholmsnatt hade premiär. I filmen medverkade Ziggy, Disey och Merley (Liam Norberg), tre av de första graffitimålarna i Sverige, samt breakdansgruppen Bezerk. Disey, Ziggy, Dhemn, Zappo och Puppet hörde till de tidigaste målarna i landet.
Några graffitigrupper, som varit betydelsefulla för graffitiscenen i Sverige, främst genom deras medverkan i svenska graffitifilmer, är NFC, VIM, WUFC, FAME, FY, AOD och PMS. En målare bland flera som låtit tala om sig på 2010-talet är Carolina Falkholt,"Blue".
Den lagliga vägg som funnits längst i Sverige är den på P-huset Anna i Malmö, som skapades 1979. Ett flertal utställningar av graffiti på duk har hållits i Sverige genom åren. En av de största var The Arrow som ingick i Kulturhuvudstadsåret i Stockholm. En nationell vandringsutställning Konst på Burk turnerade 1993-1998. Vidare har flera böcker skrivits, ett antal filmer spelats in och specialtidskriften UP magazine utkommer sedan 1992.
Fascinate är en graffitimålning i Bromstens industriområde i Stockholm. Fascinate skapades 1989 av de båda sjuttonåringarna Circle och Tarik (Tarik Saleh) och var då norra Europas största graffitimålning. Den är uppförd på en yttervägg till en industribyggnad och tillkom i samförstånd med fastighetsägaren.
Samhällets syn på graffiti
miniatyr|Graffiti på Berlinmuren 1986, dock inte med sprayfärg.
Samhället uppmärksammade knappast graffiti före 1970-talets början, då amerikanen Robert Reisner populariserade begreppet i amerikansk tv samt i sin då nyutkomna bok.Robert Reisner:Graffiti - Selected Scrawls from Bathroom Walls. Parallax, N.Y. 1967. Inställningen var att fenomenet var ganska oförargligt eller rent av roande. Graffitin höll sig också ofta om än inte alltid i skymundan. I och med att den blev allt synligare på offentliga platser polariserades åsikterna huruvida det rörde sig om konst eller vandalism. Många menade att det var både och, och att graffitikonstnärerna därmed måste hitta legala sätt att uttrycka sin kreativitet, precis som andra konstnärer.
Nolltolerans Motreaktionerna mot graffiti uppstod först i Philadelphia och New York på 1970-talet där städernas borgmästare "förklarade krig" mot fenomenet som ett led i sina valkampanjer. Hållningen är dock inte okontroversiell. Det har förekommit protester mot nolltolerans och vad kritiker uppfattat som överdriven graffitisanering, såväl i New York som på flera andra platser i världen.
År 2002 ansåg Sveriges ungdomsminister Lena Hallengren och Stockholms kommun att "nolltoleransen har misslyckats" och att samhället måste kunna skilja på att "graffiti är konst, klotter är skadegörelse". Man började därefter på vissa platser söka efter andra bekämpningsmetoder. Från 2006 införde dock Stockholms dåvarande borgerliga majoritet en sträng policy mot graffiti (som alltid benämns klotter) - som innebär att all graffiti som upptäcks ska polisanmälas, fotograferas och saneras inom 24 timmar. Detta har även inneburit att antalet åtal för graffiti i Stockholms län har ökat kraftigt, från 506 stycken 2006 till 806 stycken 2007. Totalt sett har ingen minskning av illegal graffiti kunnat påvisas som resultat av nolltoleransen.
Stockholms dåvarande nolltolerans fick hård kritik, bland annat av konstvetaren Jacob Kimvall vid Stockholms universitet, i boken Noll tolerans. Kampen mot graffiti, 2012.
Efter valet 2014 avskaffade den rödgröna majoriteten i Stockholm nolltoleransen mot graffiti och flera lagliga väggar öppnades.Lagliga graffitiväggar Särskilt populärt i Stockholm var Snösätra upplagsområde.Snösätra - Rågsved
Efter valet 2018 återgick det nya blågröna styret i Stockholm inte formellt sett till den äldre nolltoleranslinjen. Däremot fattade man beslut om att delar av Snösätra - en plats med många lagliga väggar, prisbelönt och internationellt uppmärksammad – skulle rivas, för att den södra delen av området skulle göras om till naturreservat. Rivningarna planerades påbörjas sensommaren 2020. Den graffitiverksamheten skulle få fortsätta i den norra delen, men man skulle också under hösten planera för att ta delar av detta område i anspråk för ett nytt kulturcentrum. Planerna väckte protester från olika håll. Bland annat jämförde Jacob Kimvall vid Stockholms universitets institution för kultur och estetik planerna med att riva en tredjedel av Nationalmuseum, och menade att staden på grund av Stockholms relativt unika anti-gatukonstinställning fram till 2014 har bristande förståelse för hur graffitikonst fungerar.
Sanering miniatyr|Saneringsbolaget Graffiti Busters i aktion. Målningen som raderas gjordes av Os Gemeos. Sanering av graffiti kräver starka kemikalier och mycket arbetskraft, och innebär därmed stora utgifter för kommuner, företag, organisationer och enskilda. Svenska kommunförbundet uppskattade 1998 att det lades ned i storleksordningen en halv miljard kronor årligen på att sanera och reparera nedklottrad egendom i Sverige. Andra bedömare betraktar denna siffra som godtycklig då någon rikstäckande klotterstatistik inte förekommer.Städbyrån på Malmö Stads Fastighetskontor påstår i ett PM 1991-02-01. sid. 2 att ”klottret kostar Sverige totalt 1 miljard kronor per år”. År 1998 hävdar Kommunförbundet att siffran är en halv miljard per år. Man kan heller inte veta vilka typer av skadegörelse som ingår i summan ”en halv miljard” eftersom det är vanligt att slå ihop utgifter för ”klotter” med utgifter för andra typer av skadegörelse.
Storstockholms lokaltrafik (SL) har tillsammans med polisen infört ett system för att snabbt hantera polisanmälningar av graffiti. All graffiti fotograferas och dokumenteras i en speciell databas som automatiskt gör en polisanmälan. För detta system erhöll SL ett undantag från PUL av Datainspektionen.
Lagliga väggar
miniatyr|Laglig graffitivägg i Münster.
Ett annat sätt att tackla problemet har varit legala graffitiväggar, graffitiskolor och utställningsverksamhet. Syftet är att begränsa skadeverkningarna, så kallad "harm reduction", samt att aktivt stödja konstnärerna. Ett inslag i denna metod är att försöka etablera en dialog med ungdomarna i graffitikulturen. För närvarande existerar ett trettiotal lagliga graffitiväggar runt om i Sverige.
Exempel på städer som försökt bli mer eller mindre fria från klotter och illegal graffiti genom att införa legala graffitiväggar, graffitiskolor och utställningsverksamhet är Norrköping i Sverige och Brygge i Belgien. I Norrköping arbetar man med klotterväggar och ett bejakande av hip-hop-kulturen, men menar samtidigt att målningar på väggar, spårvagnar, tunnlar och annan egendom inte tolereras, och att klotter är en kriminell handling som ska beivras enligt den lagstiftning som finns på området. En slutsats var att den öppna inställningen till laglig graffiti var en viktig orsak till att Norrköpings kostnader för klotterbekämpning var väsentligt lägre än Linköpings. I Brygge har de legala väggarna (Art Zones) kompletterats med en hård inställning mot illegal graffiti. Brygge fick European Crime Prevention Award 2001 för sina insatser på detta område.