Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.
Utmed Bråvikens och sjön Glans norra stränder delas kommunen av en stor förkastningszon med ett odlat slättområde i söder och ett barrskogsområde i norr. Motala ström med sina fall i Norrköping användes tidigt av industrier och under 1800-talet och fram till 1970-talet var kommunen en textilstad som vissa perioder stod för 80 procent av rikets textilproduktion. Senare ersattes dessa med andra typer av industrier.
Sedan mitten av 1980-talet har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har genomgående varit det största partiet.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.
1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.
Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.
Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska.
Geografi Kommunen, som med sina drygt 1 600 kvadratkilometer är länets största, ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del, med en mindre del av Kvarsebo socken som räknas till Södermanland, och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.
Topografi och hydrografi
Utmed Bråvikens och sjön Glans norra stränder delas av en stor förkastningszon i berggrunden. Förkastningen delar i kommunen i ett odlat slättområde i söder och ett barrskogsområde i norr. Den norra delen, som inkluderar Kolmården, består av moränklädd urbergsterräng som är kuperad och rik på sjöar. Vid exempelvis Åby och mellan Svärtinge och Ringstad finns de mellansvenska ändmoränerna representerade med stora isälvsavlagringar. Den södra delen består istället av en bördig lerslätt. På Vikbolandet finns rikligt med delvis moränklädda bergknallar och i östra delen av Vikbolandet finns ett område där åkermark varieras med betesmark och skog. Norrköpings skärgårds innersta öar består av ett äldre odlingslandskap medan den yttre delen av skärgården består av kala skär.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Norrköpings kommun Hela riket
Naturskydd År 2022 fanns 55 naturreservat i kommunen, varav 13 var kommunala. Resterande förvaltades av Länsstyrelsen i Östergötlands län. Totalt var 24 av reservaten även klassade som Natura 2000-områden.
Flera av reservaten är förlagda till skärgården, däribland det kommunala reservaten Kopparholmarna och Esterön. Vid Slätbakens förkastning finns Korpbergets naturreservat med 400 år gamla tallar vilka är hem för flera hotade arter, exempelvis tallticka och svart praktbagge. Även Bråvikenbrantens naturreservat är förlagt vid en förkastningsbrant. I reservatet finns "enormt grova tallar, knotiga, skulpturliknande torrträd, frodiga bäckdalar och kryddoftande klippängar".
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Jonsberg, Kolmården, Norrköpings Borg, Norrköpings S:t Johannes, Norrköpings S:t Olof, Västra Vikbolandet och Östra Husby.
Från 2016 indelas kommunen istället i 30 distrikt.
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 30 distrikten i Norrköpings kommun |- | valign="top" |
Borg Dagsberg Furingstad Häradshammar Jonsberg Kimstad Konungsund Krokek Kuddby Kullerstad Kvarsebo Kvillinge Norrköpings Hedvig Norrköpings Matteus Norrköpings Sankt Johannes Norrköpings Sankt Olai Rönö Simonstorp Skärkind Styrstad Svärtinge Tingstad Tåby Vrinnevi Vånga Å Östra Eneby Östra Husby Östra Ny Östra Stenby
Tätorter Tätorter i Norrköpings kommun 2015.
Nr Tätort Befolkning 1 Norrköping 2 Åby 3 Krokek 4 Lindö 5 Skärblacka 6 Svärtinge 7 Kimstad 8 Östra Husby 9 Ljunga 10 Öbonäs 11 Norsholm 12 Graversfors 13 Eksund 14 Berga 15 Marbystrand 16 Simonstorp 17 Herstadberg 18 Djurön 19 Kvarsebo
Styre och politik Styre
ÅrPartierNoter1994–1998 S VAndersson, Sten. 2000. Politik och demokrati. I Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia, 1900-talet. Linköping: Centrum för lokalhistoria, sid 345f och 353.1998–2002 S V2006–2010 S MP V2010–2014 S MP VSveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 17 januari 20162014–2018 S FP C KD2018–2022 S C L KD2022–2024 M KD L2024– S KD L C Socialdemokraterna har dominerat Norrköpings politik och har medverkat i alla styren, förutom åren 1988–1991 och 2022–2024.
Under mandatperioderna 2014–2018 och 2018–2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Koalitionen, som fick namnet Kvartetten, var först en majoritetskoalition och därefter en minoritetskoalition med stöd av Miljöpartiet i budgetfrågor.
Efter valet 2022 bildade Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna en ny minoritetskoalition under namnet Borgerlig samverkan. Med stöd av Sverigedemokraterna hade Borgerlig samverkan en majoritet i kommunfullmäktige, med 45 av 85 ledamöter, inför budgetomröstningar. I november 2024 lämnade först Kristdemokraterna och därefter även Liberalerna Borgerlig samverkan. En ny styrande minoritetskoalition bildades, bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Minoritetskoalitionen har stöd av Vänsterpartiet. Koalitionen kallar sig Kvartetten.
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande M Anna Sotkasiira WikFörste vice ordförande M Simon Johansson (2022–2025)Förste vice ordförande KD Eva-Britt Sjöberg (2025–)Andre vice ordförande S Irma Görtz
Mandatfördelning 1970–2022 Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.
Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter, varav en ordförande och två vice ordförande, samt tretton ersättare.
Presidium 2022–2026 2022-09 – 2024-12 Ordförande M Sophia Jarl 1:e vice ordförande KD Eva-Britt Sjöberg 2:e vice ordförande S Olle Vikmång 2024-12 – (2026-09) Ordförande S Olle Vikmång 1:e vice ordförande S Maria Sayeler Behnam 2:e vice ordförande M Sophia Jarl Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Tillträdde Avgick Noter S Manne Jarméus 1970 1976 S Karl Erik Wernersson 1976 1988-12-31 S Kaj Krantz 1989-01-01 1991-10-31 M Stefan Hagfeldt 1991-11-01 1994-10-31 S Kjell Norberg 1994-11-01 2000-02-25 S Gunnel Gennebäck 2000-04-27 2001-04-26 S Mattias Ottosson 2001-06-15 2010-10-31 S Lars Stjernkvist 2010-11-01 2020-11-30 S Olle Vikmång 2020-12-01 2022-10-17 M Sophia Jarl 2022-10-17 2024-12-16 S Olle Vikmång 2024-12-16
Övriga nämnder Nedan presenteras nuvarande nämndorganisation:
Nämnd Huvudsakliga uppdrag Kontor Byggnads- och miljöskyddsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Kompetensförsörjningsnämnden Kompetensförsörjningskontoret Kultur- och fritidsnämnden Tillväxt- och utvecklingskontoret; även Samhällsbyggnadskontoret Samhällsplaneringsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Socialnämnden Socialkontoret Utbildningsnämnden Utbildningskontoret Valnämnden Kommunens uppgifter vid Kommundirektörens kontor (Kommunstyrelsens kansli) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgskontoret Överförmyndarnämnden Kommundirektörens kontor (Överförmyndarenheten)
Nämnder OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeByggnads- och miljöskyddsnämnden CChristian Widlund MHans Teinmark SJörgen DrottKompetensförsörjningsnämnden SAlexander Winge MRoger Eklund-Åkesson CKay AnderssonKultur- och fritidsnämnden SAnette Sjöö KDNiclas Clarén MPäivi JohanssonSamhällsplaneringssnämnden KDTomas Tekmen MPär Morell SClasse NöidSocialnämnden LMonica Holtstad MOlle Connman Ek SMarie-Louise JonanderUtbildningsnämnden SMaria Sayeler Behnam LEvabritt Sundin MIngrid CasselValnämnden CRoger Sandström SInger Petersson MGunilla BoqvistVård- och omsorgsnämnden SAndreas Bohlin KDJenny Lisiderius MPatrik PalmÖverförmyndarnämnden LGunnar Asserhed MChristina Blomqvist
Internationella relationer Norrköpings kommun var i början på 2020-talet medlemmar i fyra internationella nätverk – Unescos nätverk för kreativa städer, EUniverCities Network, Sweden Emilia Romagna Network och Nordic City Network.
På 1940-talet inledde kommunen samarbete med de nordiska vänorterna Tammerfors i Finland, Odense i Danmark och Trondheim i Norge. Senare har även orterna Kopavógur på Island och Klaksvik på Färöarna inkluderats i samarbetet. Orterna har ett tätt samarbete. Exempelvis bedrivs erfarenhets- och kunskapsutbyte och man skapar möten mellan elever och lärare. Lokala projekt kan också med hjälp av vänortskontakten enklare expandera till vänorterna, så som Stadium Sportscamp till Tammerfors. Kommunen kan ge föreningsbidrag för utbyte med vän- och samverkansorter. Förutom de nordiska vänorterna har kommunen haft vänortssamarbete med tyska Esslingen am Neckar sedan 1960-talet. Det finns också samverkansavtal med Riga i Lettland och Linz i Österrike.
Tammerfors, Finland Odense, Danmark Trondheim, Norge Kópavogur, Island Klaksvík, Färöarna Esslingen am Neckar, Tyskland Riga, Lettland Linz, Österrike
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv År 1674 startar verksamheten vid Kolmårdens marmorbruk. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgeandsholmen i Stockholm. År 1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852. Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.