Troja () är en episk historisk actionfilm från 2004, regisserad av Wolfgang Petersen efter ett manus av David Benioff. Filmen är en internationell samproduktion mellan USA, Storbritannien, Malta och Mexiko och distribuerades av Warner Bros. Pictures. I huvudrollerna medverkar Brad Pitt, Eric Bana, Orlando Bloom, Diane Kruger, Brian Cox, Sean Bean, Brendan Gleeson, Rose Byrne och Peter O'Toole. Pitt spelar den grekiske krigaren Akilles, medan Bana gestaltar den trojanske prinsen Hektor.
Filmen skildrar det trojanska kriget mellan en samlad grekisk här under kung Agamemnon och staden Troja under kung Priamos. Konflikten inleds när den trojanske prinsen Paris för med sig Helena, hustru till Spartas kung Menelaos, till Troja. Akilles leder därefter sina myrmidoner i den grekiska invasionen, medan Hektor leder stadens försvar. Filmen är inspirerad av Homeros epos Iliaden och andra antika berättelser om det trojanska kriget, men återger inte eposet bokstavligt. I stället komprimeras krigets händelser till en sammanhängande berättelse som följer konflikten från Paris och Helenas flykt från Sparta till Trojas fall. Filmen producerades av Warner Bros. Pictures och spelades huvudsakligen in i England, Malta och Mexiko. Produktionen hörde till sin tids dyraste och omfattade stora praktiska kulisser, masscener, avancerad stridskoreografi och digitala effekter. Inspelningen försvårades bland annat av extrem värme, personskador och orkaner. James Horner komponerade den slutliga filmmusiken efter att Gabriel Yareds ursprungliga musik hade ersatts kort före premiären.
Troja hade världspremiär i Berlin den 9 maj 2004 och fick amerikansk och svensk biopremiär den 14 maj. Filmen spelade in drygt 497 miljoner dollar världen över och blev 2004 års åttonde mest inkomstbringande film. Mottagandet från kritikerna var blandat. Filmen fick beröm för dess underhållningsvärde, stridsscener och skådespelarinsatserna från Pitt och O'Toole, medan den fick kritik för dess berättelse och avvikelser från Iliaden. Filmen nominerades till en Oscar för bästa kostym. En förlängd director's cut-version av filmen visades först vid filmfestivalen i Berlin och släpptes kommersiellt 2007.
Handling Vid år 1184 f.Kr. har Agamemnon, kung av Mykene, efter årtionden av krig tvingat de grekiska rikena in i en lös allians. Samtidigt hotas den bräckliga enigheten av Akilles, den främste krigaren i den grekiska hären, vars förakt för Agamemnons styre skapar motsättningar inom alliansen. Prinsarna Hektor och Paris av Troja besöker samtidigt Sparta för att sluta fred med Agamemnons bror, kung Menelaos. Paris har emellertid inlett ett förhållande med Menelaos hustru Helena och för henne i hemlighet till Troja. Hektor inser att detta kommer att utlösa krig, men Priamos, kung av Troja, vägrar återlämna henne. Menelaos ber då sin bror Agamemnon om hjälp. Agamemnon ser konflikten som ett tillfälle att erövra Troja och ta kontroll över Egeiska havet.
Eftersom Troja skyddas av starka murar övertalar Odysseus, kung av Ithaka, Akilles och hans myrmidoner att ansluta sig till den grekiska hären. Akilles mor Thetis har förutspått att han kommer att dö i Troja men vinna odödlig ryktbarhet. När den stora grekiska flottan når Trojas kust går Akilles och myrmidonerna i land före huvudstyrkan, intar stranden och plundrar Apollons tempel. Där tillfångatar de Briseis, en trojansk prästinna och kusin till Hektor och Paris. Agamemnon tar henne som krigsbyte, vilket Akilles uppfattar som en personlig förolämpning. Han vägrar därför att fortsätta att strida mot Troja.
Vid en förhandling utanför Trojas port kräver Agamemnon stadens villkorslösa underkastelse. Paris erbjuder sig i stället att möta Menelaos i envig och låta utgången avgöra Helenas öde. Menelaos övermannar honom, men Paris söker skydd hos Hektor. När Menelaos försöker döda honom ingriper Hektor och dödar den spartanske kungen. Ett större slag bryter ut, där de trojanska bågskyttarna tillfogar grekerna stora förluster, vilket tvingar Agamemnon att beordra reträtt. I det grekiska lägret räddar Akilles Briseis från soldaternas övergrepp. De blir förälskade, och Akilles överväger att återvända hem till Grekland med Briseis och sina män.
Trots Hektors invändningar beordrar Priamos ett nattligt anfall mot det grekiska lägret. En krigare som tycks vara Akilles leder myrmidonerna i striden, men dödas av Hektor. Den stupade visar sig vara Akilles unge kusin Patroklos, som burit hans rustning. När Akilles får veta vad som hänt svär han att hämnas. Hektor förstår att han sannolikt kommer att dö och visar sin hustru Andromache en hemlig tunnel, genom vilken hon ska föra deras son och andra överlevande ifall staden skulle falla. Följande dag utmanar Akilles Hektor utanför Trojas port. Efter en hård kamp dödar han prinsen och släpar kroppen efter sin häststridsvagn till det grekiska lägret. På natten tar sig Priamos förklädd till Akilles tält och vädjar om att få begrava sin son. Akilles grips av medlidande och han beslutar att återlämna kroppen till Priamos och låta Briseis följa med honom hem. Samtidigt beviljar han Troja tolv dagars vapenvila och beordrar myrmidonerna att återvända hem, medan han själv stannar kvar.
Under vapenvilan utarbetar Odysseus en plan för att inta staden. Grekerna bygger en väldig trähäst vid stranden, där de gömmer en grupp soldater, och låtsas att ha seglat hem till Grekland. Paris misstänker en fälla, men Priamos betraktar hästen som en offergåva till Poseidon och låter föra den innanför murarna. På natten lämnar Odysseus och hans män trähästen, dödar vakterna och öppnar porten för den återvändande grekiska hären. Troja plundras och sätts i brand. Andromache leder Helena och andra flyktingar mot den hemliga tunneln. Paris ger den unge Aeneas i uppdrag att skydda folket och finna ett nytt hemland. Agamemnon dödar Priamos, medan Briseis i sin tur dödar Agamemnon. Akilles undsätter sedan Briseis från Agamemnons män, men Paris avfyrar flera pilar mot honom, inklusive en som träffar hans häl. Innan Akilles dör tar han farväl av henne och uppmanar henne att fly. Briseis och Paris ansluter sig till de överlevande och för dem i säkerhet.
Nästa morgon kremerar grekerna sina stupade, och Odysseus hedrar Akilles genom att berätta att eftervärlden kommer att minnas honom och Hektor.
Rollista (i urval) miniatyr|stående|Brad Pitt (2007) spelade huvudrollen som Akilles.
Skillnader mellan filmen och Iliaden miniatyr|Akilles dräper Hektor (cirka 1630) av Peter Paul Rubens. Oljemålningen föreställer Akilles besegra Hektor under det trojanska kriget, med guden Athena svävande ovanför. Troja utformades som en återberättelse av det mytologiska trojanska kriget snarare än som en direkt filmatisering av Homeros epos Iliaden och anges i eftertexterna vara "inspirerad av" eposet. Iliaden skildrar bara en kort period under krigets tionde år och slutar med Hektors begravning. Filmen däremot sammanfattar hela det tioåriga kriget på några veckor, från Paris och Helenas flykt från Sparta till Trojas fall. Manusförfattaren David Benioff hämtade därför även material från bland annat Ovidius Metamorfoser, Homeros Odysséen, Vergilius Aeneiden och Thomas Bulfinchs återberättelser av antik mytologi. Den trojanska hästen, som inte förekommer i Iliaden, införlivades från den bredare antika traditionen, där den bland annat skildras i Aeneiden.
Berättelsen fokuserar på Hektor och Akilles som de främsta krigarna på var sin sida. Akilles framställs som helt dödlig, och ingen av sidorna skildras som enbart god eller ond. Benioff inspirerades av hur Iliaden ger även mindre framträdande krigare en egen identitet och bakgrund. Filmen utformades därför som en tragedi där politiska ambitioner, ära, kärlek, hämnd och personligt ansvar driver handlingen framåt. Filmen förenklar den antika världens geografi och politik genom att fokusera på rollfigurernas personliga relationer. Trojas utseende bygger samtidigt på arkitektur från flera forntida kulturer och föreställningar om hur den historiska staden kan ha sett ut. Rollfigurernas ursprung markerades även genom skilda accenter: trojanerna talar huvudsakligen med brittiskt standarduttal och ett mer vårdat uttryck, medan grekernas uttal varierar från Agamemnons skotska och Menelaos irländska accent till Odysseus Yorkshireaccent och Akilles amerikanska uttal.
En viktig förändring i Troja var att utesluta de grekiska gudarnas aktiva ingripanden och merparten av berättelsens övernaturliga inslag. Förändringen var en del av filmens försök att skildra det trojanska kriget på ett mer realistiskt och mänskligt sätt. Berättelsen skulle bli lättare för en modern publik att förstå genom rollfigurernas handlingar, känslor och konflikter, snarare än genom gudarnas ingripanden. Filmskaparna hade inte för avsikt att skildra historiska fakta. Regissören Wolfgang Petersen och producenten Diana Rathbun ville i stället lyfta fram berättelsens mänskliga och känslomässiga sidor och visa hur verkligheten bakom myten skulle kunna ha sett ut. Religion och gudstro har fortfarande en plats i filmen genom böner, tempel och rollfigurernas religiösa föreställningar. Till skillnad från Iliaden ingriper dock gudarna aldrig direkt i handlingen. Petersen ansåg också att synliga gudar kunde framstå som komiska och få filmen att likna fantasy. Akilles mor Thetis är den enda gudomliga gestalten som framträder, men hennes övernaturliga egenskaper och Akilles gudomliga härkomst lämnas medvetet otydliga.
Flera rollfigurers bakgrund och öden ändrades för att deras berättelser skulle få ett avslut inom filmens speltid. Menelaos och Agamemnon dör i Troja, medan de i den antika traditionen överlever kriget; Paris och Helena flyr tillsammans, trots att Paris enligt traditionen dör och Helena återförenas med Menelaos. Myten om hur Paris får Helena som belöning av Afrodite uteslöts, och Helena framställs i stället som frivilligt förälskad i honom och fångad i ett kärlekslöst äktenskap med Menelaos. Patroklos framställs som Akilles yngre kusin och elev, utan några antydningar om en romantisk eller sexuell relation. Detta skiljer sig från vissa senare antika tolkningar av deras förhållande. Mötet mellan Priamos och Akilles ligger däremot nära skildringen i Iliaden. Priamos vädjar om att få tillbaka Hektors kropp, vilket väcker Akilles medkänsla. Filmen fortsätter sedan förbi eposets slut och skildrar Trojas undergång. Den avslutas med Akilles begravning och en berättarröst av Odysseus, som framhåller hur minnet av Hektor och Akilles lever vidare efter deras död.
Produktion Produktionsstart miniatyr|stående|Wolfgang Petersen (2006), regissör och producent. Produktionen av Troja utvecklades under en period då Wolfgang Petersen hade etablerat sig som en av Warner Bros. främsta regissörer för storskaliga filmer, efter bland annat I skottlinjen (1993), Air Force One (1997) och Den perfekta stormen (2000). Filmen tillkom samtidigt som intresset för antikens tidsperiod fick ett nytt uppsving efter framgången för Gladiator (2000), en film som Petersen tidigare hade tackat nej till att regissera. Hans intresse för Homeros Iliaden hade väckts redan under skolåren, då han studerade klassisk grekiska och latin. Han fascinerades särskilt av Akilles som en rebellisk gestalt som motsatte sig auktoriteter, men även av Hektor och verkets kombination av storskaliga strider och personliga konflikter. Petersen intresserade sig dessutom för den möjliga historiska bakgrunden till berättelsen, bland annat Heinrich Schliemanns utgrävningar av Troja.