Baskemölla är tätort och fiskeläge i Simrishamns kommun i Skåne län, belägen på Österlen omkring 5 km norr om Simrishamn.
Baskemölla upphörde som tätort 2005 på grund av att andelen fritidshus blivit för stor. År 2010 blev Ekobyn, under namnet Baskemölla ängar, en egen småort. 2015 återfick orten sin status som tätort och kom då att omfatta både samhället och Ekobyn.Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 2016.
Historia Kring Baskemölla finns det spår av förhistoriska bosättningar från sten-, brons- och järnåldern.Hällkistor och dösar är daterade till slutet av stenåldern. Det gäller även de tidigaste svenska jordbruksristningarna, då vanligtvis i form av fotsulor, kultyxor och grupper av skålgropar i olika formationer. Namnet Baskemölla, som uttalas med betoning på "mölla", finns först nedtecknat 1525 i den danska JordebokenKarl-Erik Frandsen, ca 1536–1720, Claus Bjørn (red). Det danske landbrugs historie II, 1536–1810. Landbohistorisk Selskab, Odense 1988. . Namnet tolkas att det först avsett en vattenkvarn (mölla) där förleden (baska) troligen är ljudhärmande 'slå med vingarna i vattnet (om fåglar)'. År 1612 bytte den danske amiralen Jacob Beck till sig Gladsax hus i Gladsax län, med tillhörande 119 hemman och 4 fiskelägen, varav ett var Basche Mölle.
På en karta över Skåne av Gerhard von BuhrmanH Richter, Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkring 1700Svensk Uppslagsbok 2:a upplagan, band 5 1947, s 271-72 1675, beskrivs Baschemölle som "bysamhälle med gårdslägenheter" och byn som en "mjölqvarn" och inte ett fiskeläge, dock hade det ungefär 100 år tidigare fanns omkring 10 fiskare.
År 1756 står det i kyrkoböckerna att det fanns 22 fiskare i BaskemöllaCurt Wallin, Kristianstads län 1762, s 143–144. 1981.J L Gillberg, Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län 1767. Mellan åren 1800 och 1860 växte Baskemölla mycket. År 1867 fanns det 60 yrkesutövande fiskare och invånarantalet var då 354 st fördelade på ett 80-tal hus och ett 10-tal gårdar.
Den bäck som utnyttjas av den ursprungliga kvarnen användes även från mitten av 1500-talet och framåt för vask- och stampverk vilka tillsammans benämndes Möllekillorna och där också bedrevs krogverksamhet. År 1737 byggdes en anläggning för att utvinna bly. Verksamheten omfattades av ett vaskverk och ett stampverk och samt en smältugn. Dess verksamhet upphörde 1746. Man hade då utvunnit ca 1,8 ton bly.
vänster|miniatyr|stående|Minnesstenen från 1943 över de döda i kolera i Baskemölla 1855 slog koleran till i socknen. På en månad grävdes 10 gravar vid den tilltänkta kolerakyrkogården, i norra delen av Baskemölla, vid Oderbäcksravinen.
Den 6 november 1876 gick en holländsk brigg med namnet "Tosca Helena" med åtta mans besättning under i en storm utanför Baskemölla. Dessa omkomna begravdes på Gladsax kyrkogård och de sex holländarna fick ge namnet åt en väg i fiskeläget: "Holländarevägen".
Tre stora bränder, 1889Paul Nilsson, Brandkatastrofen i Baskemölla år 1889, s 35-38. Österlen, 1988, 1989. Österlens museum. ISSN 1100-1720, 1894 och 1913, ödelade tillsammans nästan hela samhället. 1889 började branden i skolhuset och spred sig sedan snabbt på grund av den kraftiga blåsten från havet. 37 hus och 5 gårdar brann ner, och ett 50-tal familjer blev hemlösa. Den andra branden inträffade den 11 april 1894. Då brann nästan hela den norra delen av samhället ner till grunden. Därefter återstod knappt ett tiotal hus från sent 1700-tal. 20 år senare, den 19 april 1913, brann nästan alla de äldsta husen ner till grunden. Endast två hus och en bondgård var kvar från tiden före år 1840.
Under slutet av 1800-talet inleddes emigrationen till USA, där många Baskemöllabor skaffade sig en favoritplats på Long Island utanför New York som hette Islip. Detta var, liksom Baskemölla, ett litet fiskeläge. Många av de som for dit återvände efter att de fått ihop lite pengar.
I norra delen av fiskeläget invigdes 20 oktober 1927, efter insamling av ortsbor, ett mindre kapell, Baskemölla kapell, Sankt Tomas kapell. I kapellet finns bland annat 2 skeppsmodeller. Det första skolhuset byggdes 1847 och låg på samma tomt där den nuvarande skolbyggnaden ligger. 1890 byggdes en ny, större skolbyggnad. Skolan las ner 1964 men skolbyggnaden står kvar och används som galleri och café under påsk och sommarmånaderna.
Baskemölla var och är beläget i Gladsax socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Gladsax landskommun. Där inrättades för orten 17 maj 1889 Baskemölla municipalsamhälle som upplöstes 1952 när landskommunen och orten uppgick i Simrishamns stad, som sedan 1971 ombildades till Simrishamns kommun.
Befolkningsutveckling
Ekobyn/Baskemölla ängar miniatyr|höger|Ekobyn i Baskemölla
Artisten Owe Thörnqvist föreslog i slutet av 1980 att en ekoby skulle anläggas i Baskemölla.Owe Thörnqvist i uttalar sig i Aftonbladet. Owe Thörnqvist slutar, Aftonbladet, 15 juli 2008Ekobyn i Baskemölla Se Baske Ekoby på TV4Play Tanken var först att ekobyn skulle ligga mittemot vandrarhemmet invid Tjörnedalagården som ligger i norra delen av Baskemölla, men efter diskussioner förordade Simrishamns kommun istället 22,5 hektar mark väster om byn på den plats som idag kallas Baskemölla ängar. Det första spadtaget togs 2001 och i januari 2010 stod 19 hus i färdiga, och en bondgård var under uppförande. Byn har som intention ha plats för ungefär 25 hus.
Ekobyn drivs av en ekonomisk förening och medlemmarna äger marken tillsammans. Den tomt man bygger sitt hus på arrenderar man sedan av föreningen. Ekobyns mål är att så långt som möjligt vara självförsörjande. Det man odlar skall användas av de boende i ekobyn. Man skall hålla sig med djur, fruktbärande träd och buskar, rotfrukter och säd. Odlingen skall uteslutande byggas på permakulturens principer och ekologisk / biodynamisk odling. Husen byggs av lecablock, lera, kogödsel och jord samt trä. Isoleringsmaterial skall även vara ekologiskt nedbrytbara.
I byn finns en Waldorfförskola, arkitektbyråer, YogakurscenterMudita yoga & massage i Baskemölla på Österlen och keramikverkstad.
Näringsliv Fisket har spelat ut sin roll i fiskeläget efter sin storhetstid från 1900-talets början och fram till slutet av 1960-talet. Turismen har därefter blivit samhällets huvudnäring, och många hus har köpts av sommarboende.
Konstnärer och Baskemölla i litteraturen Konstnärer Många konstnärer har besökt och uppehållit sig i Baskemölla under sommarmånaderna. Bland de mest kända var Gösta Adrian Nilsson, det vill säga GAN, (1884-1965)Jan Torsten Ahlstrand, Gösta Adrian-Nilsson, GAN, modernistpionjären från Lund 1884-1920, Lund 1985. , August Hagborg (1852–1921)Svenskt konstnärslexikon, del II, s 353-354, Allhems förlag, 1953, Malmö., Edvin Ollers (1888–1959)Svenskt konstnärslexikon, del IV, s 306-307, Allhems förlag, 1961, Malmö., Svante Bergh (1885–1946)Nutida Svenskt Måleri 3. Svante Bergh, Bertil Damm, Ossian Elgström, Mollie Faustman, Einar Jolin, Hadar Jönzén, Hilding Linnqvist, Axel Nilsson, Nils Dardel, Sigrid Hjertén-Grünewald, Stockholm, AB Svensk Litteratur, 1935., Gottfrid Olsson (1890–1979)Svenskt konstnärslexikon, del IV, s 322, Allhems förlag, 1961, Malmö., Sven Erixson (1899-1970)Lars Erik Åström, Folke Holmér, Per Bjurström. Sven Erixsons konst. Sveriges allmänna konstförening, Stockholm 1967., Bror Ljunggren (1884-1939)Svenskt konstnärslexikon, del III, s 581-582, Allhems förlag, 1957, Malmö., Frans Berg (1892-1949)Svenskt konstnärslexikon, del I, s 136-137, Allhems förlag, 1952, Malmö., Henry Mayne (1891-1975)Birgit Rausing, Min far Henry Mayne, liv och konst, Stockholm, 2008. ., Hugo Zuhr (1895-1971)Ingrid Rydberg-Zuhr, Hugo Zuhr, ett liv i skapande oro. Sveriges Allmänna konstförening, 1988., Albert Krüger (1885-1965)Albert Krüger, Till Albert Krüger på femtioårsdagen den 1 november 1935, Malmö Aura., Richard Björklund (1897-1974)Gösta Lilja. Richard Björklund, Malmö 1950. och hos Kristina på Norrekrok där Ellen Trotzig (1878-1949)Birgit Rausing, Ellen Trotzig, Österlens första målarinna, Stockholm, 2003. bodde under några sommarmånader.
Baskemölla i litteraturen En handfull författare har i modern tid skildrat Baskemölla och dess miljö och människor. Filmregissören Bo Widerberg skriver t.ex. i sin roman Den gröna draken från 1959 om Ahlbergs kavring. Författaren Tomas Löfström med Österlen-landskapet i litteraturen har bland annat skrivit om Baskemölla och Staffan Bengtsson gav 1979 ut diktsamlingen Ankomst Österlen.
Idrott Fotbollsföreningen Baskemölla IF Baskemölla Idrottsförening. startade 9 juli 1929. Under 1970-80 talen bedrevs även verksamhet med bordtennis där EM-mästaren Marie Svensson fostrades.
Hembygdsföreningen Föreningen bildades 1986 och har till uppgift att återuppliva och "vårda" gamla traditioner, att värna om samhällets miljö och att "främja" gemenskapen mellan samhällsborna. Föreningen äger två fastigheter, en ålabod det vill säga Kråsebo som ligger i södra delen av fiskeläget och en fiskarlänga vid Kullagatan.Baskemölla hembygdsförening.
Se även Gladsax socken
Noter
Vidare läsning Bunte Rune, 1977, Fiskesamhällen i Sydsverige 1876-1960. Garpenhus Jan, 1982, Bebyggelseutvecklingen under förhistorisk tid i Gladsax socken. Garpenhus Jan, 1984 - 1986, Kulturtidskriften Här Ostpå. Hällje Jan, 2009, nr 1. Berättelser från Baskemölla 1700-tal. Hällje Jan, 2009, nr 2. Berättelser från Baskemölla 1700-tal. Löfström Frans, Skånes hembygdförbund, 1937;47, Ostskånskt fiskeläge. Löfström Frans, Skånes hembygdförbund, 1940:90, Kring bårar och gravar i gamla tiders Baskemölla. Nilsson Paul, Brandkatastrofen i Baskemölla år 1889, Österlen 1988, 1989. Olsson Harald, Skånes hembygdförbund, 1944:134, Baskemölla pestkyrkogård. Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent , 1981, Återblick 1 Baskemölla 1925. Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 1984, Återblick 2 Baskemölla 1875. Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 1987, Återblick 3 Baskemölla 1825. Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 1991, Återblick 4 Baskemölla 1775. Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 2001, Återblick 5 Baskemölla mellan 1725 och 1775. Widerberg Bo, 1959. Den gröna draken. W:son Cronqust G., 1953, I Österlen.
Externa länkar Baskemölla förr och nu... - Baskemölla förr och nu, av Jan Garpenhus.
Kategori:Orter i Simrishamns kommun Kategori:Österlen Kategori:Fiskelägen Kategori:Ekobyar i Sverige Kategori:Tidigare småorter i Sverige Kategori:Tätorter i Sverige Kategori:Fritidshusområden i Sverige