Alternativa medier kallas medier (tidningar, radio, tv, filmer, internet etcetera) som i sina ståndpunkter vill profilera sig som alternativ till etablerade medier och deras synsätt. Alternativa medier vill ofta utmana makthavare, representera marginaliserade grupper, och främja samarbete mellan intressenter med liknande syfte.Downing, John. (2001). Radical Media. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. I svensk debatt förknippas benämningen ”alternativmedier” ofta med invandringskritiska och främlingsfientliga kritiker av det politiska och mediala etablissemanget.

I Sverige är ”alternativmedier” ofta en självpåtagen benämning som används av dem som vill uttrycka att de står i motsats till traditionella medier (”gammalmedia”), eftersom alternativmedieaktörerna anser att traditionella medier brister i sin bevakning av samhället. Alternativa medier skiljer sig från traditionella medier på en eller flera av följande punkter: innehåll, estetik, produktionssätt, distributionssätt, och relationen till sin publik.Atton, Chris. (2002). Alternative Media. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Teorier Begreppet alternativa medier används olika av olika teoretiker. Enligt sociologen Dieter Rucht är alternativa medier när personer tar saken i egna händer och skapar egna mediekanaler som främst riktar sig till de egna leden. När en aktör istället använder sig av befintliga kanaler men anpassar innehåll efter sina syften kallar han det anpassning. Inom alternativa medier tar utövarna makten över representationen och kan helt själva styra över hur det egna budskap framställs. Detta skiljer alternativa medier från medieanpassning där aktioner eller händelser iscensätts med syftet att dra massmediernas intresse till sig.

De alternativa medierna blir också en slags offentlighet eller forum där olika rörelser kan mötas och kommunicera och diskutera sina frågor.

Exempel på alternativa medier Äldre proteströrelser som exempelvis röda arméfraktionen ägnade sig åt anpassning till medier och inte alternativa medier. Det vill säga de påverkade innehållet i nyheterna men inte själva kanalerna och ses därför inte som ett uttryck för alternativa medier. Exempel på alternativa medier enligt en av de gängse definitionerna är däremot Indymedia, ett globalt nyhetsnätverk som vem som helst kan publicera nyheter i och som har sitt ursprung i protesterna mot Världshandelsorganisationen WTO:s toppmöte i Seattle 1999. Här tar man inte bara kontroll över innehåll utan även hur det framställs. Genom att använda sig av en så kallad öppen publiceringsform så bjuder Indymedia in personerna som besöker hemsidan att skriva och publicera sina egna nyheter. Besökaren uppmanas på detta sätt att bli skribent och genom detta utmanas det symboliska maktförhållande som är inlindat i medieringen, (makten över representationen och makten över informationen).

Ytterligare exempel på alternativa medier kan vara fanzines och undergroundpress; piratradio och videoaktivism; bloggar och medborgarjournalistik på nätet.

Medieteoretikern Leah Lievrouw menar att Wikipedia tillhör en genre av alternativa medier som manifesterar en utmaning av ämnesexperters roll och särskilda ställning som auktoriteter på kunskap samt även ägandeförhållandet och den traditionella kontroll som funnits av information och medieinnehåll.

Medieforskning På senare tid har medieforskningen på allvar fått upp ögonen för, och framförallt utvecklat en begreppsapparat för att studera och förstå, den här typen av mediala uttryck. Både i dess roll för kommunikation bland sociala rörelser och proteströrelser och i dess funktion för kulturella och motkulturella strömningar.

Alternativa medier i Sverige Invandringskritiska I Sverige avser begreppet alternativmedier ”en självpåtagen benämning som signalerar ett motsatsförhållande gentemot de traditionella medierna (’gammelmedia’), som av många verksamma skribenter inom denna sfär anses brista i sin bevakning av samhället genom att till exempel undvika att rapportera om sociala problem relaterat till invandring”.Kristoffer Holt. "'Alternativmedier'? En intervjustudie om mediekritik och mediemisstro", ResearchGate, utdrag ur Migrationen i medierna – Men det får en väl inte prata om? (s 113–114) , Institutet för mediestudier, 2016.

Följande nätbaserade och undantagsvis tryckta svenska publikationer betecknades 2017 som ”invandringskritiska alternativmedier” av Totalförsvarets forskningsinstitut:Lisa Kaati (redaktör), Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer. Rapport utgiven av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), rapportnummer FOI-R--4463--SE. November 2017. .

Samhällsnytt (tidigare Avpixlat) Motgift Nordfront Nordisk Ungdom Nya Tider Nyheter Idag

Ytterligare nätbaserade medier som 2016 betecknades som invandringskritiska alternativmedier av medie- och kommunikationsforskaren Kristoffer Holt:

Dispatch International Exponerat Fria Tider Granskning Sverige Ledarsidorna Samtiden Thoralf Alfssons blogg Tino Sanandajis blogg Tobbes Medieblogg

Tidskriften Expo har betecknade 2015 och 2016 dessa medier som alternativmedier:

Motpol Swebbtv

Researchgruppen (Garm, Grävande antifascistiskt magasin) betecknade 2021 följande medier som alternativmedier:

Nya Dagbladet Nya Riks (tidigare Fri Kurir)

Andra medier som betecknats som alternativmedier är:

Det goda samhället Exakt24

Vidare definition En vidare definition av alternativa nyhetsmedier tillämpas i en forskningsstudie från Roskilde universitet 2023, där de delas in i tre åsiktsriktningar: antisystemiska, vänsterorienterade och högerorienterade. Där ges definitionen "ett utropat och/eller (själv)uppfattat korrigerande, som motsätter sig den allmänna tendensen hos det offentliga samtalet som härrör från vad som uppfattas som dominerande mainstreammedia i ett givet system". Studien analyserar hur motståndet mot statliga restriktioner i samband med covid-19 påverkade alternativa nyhetsmedier i fyra länder, och listar följande svenskspråkiga alternativa nyhetsmedier:

+ Svenskspråkiga alternativa nyhetsmedier Publikation Åsiktsriktning Antal delade artiklar2019 till 2021 WebbplatsEpoch Times SwedenAntisystemisk8 695epochtimes.se/Fria SidorAntisystemisk6friasidor.is/News VoiceAntisystemisk3 918newsvoice.se/Vaken.seAntisystemisk4 127www.vaken.se/Nya DagbladetAntisystemisk3 779nyadagbladet.se/Aktuellt FokusVänster1 342 -ArbetarenVänster3 364www.arbetaren.se/Direkt AktionVänster21direktaktion.nu/Feministisk PerspektivVänster1 069feministisktperspektiv.se/FlammanVänster1 255flamman.se/ProletärenVänster2 208proletaren.se/SyreVänster5 891tidningensyre.se/BulletinHöger2 464bulletin.nu/Det Goda SamhälletHöger9 705detgodasamhallet.com/Exakt24Höger1 109exakt24.se/FolkungenHöger193folkungen.se/Fria TiderHöger3 549www.friatider.se/LedarsidornaHöger3 750ledarsidorna.se/NationalistenHöger132www.nationalisten.se/NordfrontHöger1 135nordfront.se/Nya TiderHöger2 092www.nyatider.nu/Nyheter IdagHöger5 649nyheteridag.se/NyhetsbyrånHöger4 542nyhetsbyran.org/Radio SvegotHöger4 129www.svegot.se/RiksHöger1 540riks.se/SamhällsnyttHöger10 279samnytt.se/SamtidenHöger3 669samtiden.nu/

Självdefinition som alternativmedier Chefredaktörerna för fem tidningar och nättidningar – Samhällsnytt, Fria Tider, Nya Tider, Exakt24, och Nyheter Idag – har i ett gemensamt uttalande sagt sig representera ”de största alternativmedierna i Sverige”.

Även Vaken.se beskriver sig som ”alternativmedia”.

Se även Medieaktivism Medborgarjournalistik

Källor Linus Andersson. (2006). "Mediemaktens utmanare – Alternativa medier och sociala rörelser" i Locus 2/06

Referenser

Kategori:Journalistik Kategori:Kommunikationsmedel