Wagiman (även stavat wageman, wakiman, wogeman) är ett nästan utdött australiskt språk som talas av färre än 10 personerGordon, R. G., Jr. (2005) runt Pine Creek i Northern Territory i Australien.
Wagiman är anmärkningsvärt inom lingvistiken på grund av sin komplexa och fortfarande föga utforskade verbmorfologi, en bland världens språk sällsynt ordklass kallad medverb, och på grund av dess komplexa predikat och dess möjlighet att produktivt verbalisera medverb.
Wagiman förutspås dö ut före 2050-talet, på grund av att den yngre generationen av folket wagiman inte talar språket alls, och förstår ytterst lite.Cook, A.R. (1987: 17-19)
Språk och talare miniatyr|300px|Jaben; Kragagamen, en av folket wagimans heliga platser.
Wagiman tillhör språkfamiljen gunwingguanska språk, en familj som sträcker sig från Arnhem Land, genom Kakadu nationalpark och söder om Katherine och vidare. Inom denna familj är wagiman närmast besläktat med de tre språken wardaman, yangman och dagoman,Merlan, F.C. (1994: 3-4) även om det är en betydande debatt om wagimans status i familjen Gunwinyguan.Wilson, S. (1999: 6) Av dessa tre andra språk talas endast wardaman fortfarande.
Wagiman är det historiska språket för folket wagiman, en etnisk grupp av aboriginerna, vilkas traditionella land, innan koloniseringen, utbredde sig mer än hundratals kvadratkilometer från Stuart Highway, genom Mid-Daly-dalen, och över Dalyfloden.Wilson, A. (2006: 5) Landet är mycket fruktbart och välbevattnat, och innehåller ett antal boskapsstationer, där många medlemmar av den etniska grupper arbetar. Dessa stationer inkluderar Claravale, Dorisvale, Jindare, Oolloo och Douglas.Wilson, S. (1999: 5)
miniatyr|300px|Läget (i rött) för det traditionella landet för folket wagiman. Den mörkgråa ytan visar den inzoomade ytan på en karta över Australien.
Språkregionen gränsar till Waray i norr, Mayali (eller Gunwinygu) och Jawoyn i öst, Wardaman och Jaminjung i söder, samt Murrinh-Patha, Ngan'giwumirri och Malak Malak i väst. Innan koloniseringen var det omkringliggande landet runt Pine Creek och det norr om Brock's Creek traditionellt förknippat med en annan språkgrupp, som nu är utdöd. Den tros ha kallats wulwulam.Harvey, M. (2003: 295-97)
Nuvarande situation Det dominerande språket i regionen är mayali, en dialekt av Bininj Gun-Wok, som traditionellt förknippas med regionen runt Maningrida, i västra Arnhem Land.Evans, N. (2003: 6-9) Eftersom mayali är ett starkt språk med hundratals talare och en hög grad av barn som talar det, håller medlemmarna av den etniska gruppen wagiman gradvis på att sluta att lära ut wagiman till sina barn. Som ett resultat av detta talar alla i folket wagiman mayali, medan endast en handfull äldre, troligen inte mer än sex, talar wagiman.
De äldre i samhället tros vara halvtalare, eftersom de har en passiv förståelse av wagiman och kan generellt väldigt få grundläggande ord. Deras barn, de äldres barnbarn, förstår väldigt lite wagiman och talar inget. Fristående från Mayali är Kriol, ett kreolspråk baserat på engelskans ordförråd, lingua franca i området. Alla medlemmar av den etniska gruppen wagiman, såväl som andra etniska grupper representerade i området, är modersmålstalare av en måttlig grad av Kriol.
Det ringa antalet av talare av wagiman är även delvis talare av ett antal andra språk vid sidan av mayali, som jaminjung, wardaman och dagoman.
Dialekter Wagimantalarna är uppdelade på två dialekter, vilka refereras till som matjjin no-roh-ma 'lätt språk' och matjjin gu-nawutj-jan 'hårt språk'. Skillnaderna är minimala och talarna har inga som helst svårigheter att förstå den andra dialekten.Wilson, S. (2001)
Grammatik All grammatisk information kommer från Wilson, S. (1999)Wilson, S. (1999) om inget annat anges.
Ordklasser De tre viktigaste ordklasserna i wagiman är verb, medverb och nominella. Fristående från dessa finns det en massa av verbala och nominella affix, interjektioner och andra partiklar. Pronomen klassas med nominella.
Nominaler Som många andra australiska språk, skiljer inte wagiman kategoriskt på substantiv från adjektiv. Dessa bildar en ordklass som kallas nominaler. Wagimans nominaler tar kasus suffix som utmärker sin grammatiska eller semantiska roll i meningen. De grammatiska kasusen är ergativ och absolutiv, och de semantiska kasusen inkluderar instrumentalis (användande), allativ (mot), ablativ (från), lokativ (på), komitativ (med, har), privativ (utan, saknar), temporalis (vid tiden för) och semblativ (likna). Kasuset dativ kan antingen vara grammatiskt eller semantiskt, beroende på det syntaktiska behovet av verbet.
Demonstrativa är på liknande sätt ansedda nominaler i wagiman, och tar samma kasussuffix, beroende på dess semantiska eller syntaktiska roller; dess funktion med meningen. Det vill säga, det demonstrativa mahan 'den här', eller 'här' (rot: mayh-), kan ta kasus som alla andra nominaler.
mayh-yi denna-erg 'denna' mayh-ga denna-all 'att här'
Exempel på nominaler guda 'eld', 'ved' [gʊda] wirin 'träd', 'pinne' [wɪɻɪn] lagiban 'man' [lagɪban] gordal 'huvud' [gɔɖaɫ] lagiriny 'svans' [lagɪɻɪɲ] manyngardal 'tunga' [maɲŋaɖaɫ]
Pronomen Pronomen är typologiskt även nominaler, men de framvisar deklinationssystem som delvis är representativ för ett nominellt-ackusativt språk, snarare än ett ergativt-absolutivt språk.
NominativAckusativGenitiv1a singularisngagunnganungnganing-gin1a dualisnginyangnginyangnginyang-gin1a pluralis (inklusivt vi)ngegongerre-nganagerdo-gin1a pluralis (exklusivt vi)ngegongerrejugerdo-gin2a singularisngigunngonggongonggo-gin2a person pluralisngogongorrujugordo-gin3e singularisngonggega (sällsynt)nungnung-gin3e pluralisbogo (sällsynt)borrujuborro-gin
3e persons singularis och pluralis nominativa former, ngonggega och bogo, rubriceras som 'sällsynta' på grund av att de gradvis håller på att upphöra. Talarna föredrar att använda ej personliga pronomen som gayh- 'denna'. eller gayh-gorden 'dessa'. För övrigt, sedan personen och antalet av ämnet innehålls i prefixet av verbet, lämnas ofta nominativfria pronomen.
Delat pronomensystem miniatyr|Ergativuppställning av kasussystemet
miniatyr|Ackusativuppställning av det fria pronomensystemet. A = Transitivt subjekt S = Intransitivt subjekt O = Objekt
Medan kasussystemet markerar kasuset ergativ från absolutiv, markerar de fria pronomen själva nominativ från ackusativ. Detta hänvisas till som ett "delat system".
Såväl som att ha ett pronomensystem som är grundläggande nominativ-ackusativ, tar både de nominativa pronomen och de ackusativa pronomen kasus som markerar att vidare specificera dess semantiska och syntaktiska roll i en klausul. De nominativa pronomen tar det ergativa kasuset i klausuler i vilka de är subjekter av transitiva verb, som i följande:
ngagun-yi ngonggo ngany-bu-ng 1sg-erg 2sg.abs 1sgA.2sgO-hit-prf 'Jag slog dig'
Det nominativa pronomen i detta exempel, ngagun 'jag', tar det ergativa kasussuffixet -yi att beteckna i faktum att det är subjektet av en transitiv klausul snarare än blott subjektet av någon klausul, som ett rent nominativt kasus kan antydas. Så omvänt, verkar samma pronomen som subjektet av en intransitiv klausul som tar det absolutiva kasuset, som är noll-markerat.
ngagun maman nga-yu 1sg.abs bra 1sg-bli.prs 'Jag är bra'
De ackusativa pronomen kan på den ena sidan, bli ackusativa eller dativa, beroende på de syntaktiska behoven av verbet. I den traditionella terminologin kan dessa pronomen antingen bli direkta eller indirekta objekt.
ngagun-yi nga-nanda-yi nung 1sg-erg 1sgA.3sgO-se-mpr 3sg 'Jag såg han/hon'
nga-nawu-ndi wahan nung 1sgA.3sgO-ge-mpr vatten 3sg 'Jag gav vattnet till han/hon'
På grund av dessa skäl, är pronomen även rubricerade bas för nominativa-ergativa pronomen, och indirekt för ackusativa-dativa pronomen.
Genitiva pronomen I tabellen ovan, slutar alla genitiva pronomen med -gin, vilket är ortografiskt åtskilt av ett bindestreck som normalt delar morfem. -gin-formen här är inte ett separat morfem och kan inte bli lexikaliskt segmenterat; det finns inget ord som nganing som skulle formas genom att ta bort -gin från nganing-gin 'min/mina'. Faktum att de genitiva formerna har reguljära slut igenom hela pronomenparadigmen kan ha varit en historisk händelse.
Detta kan inte bli ett nominellt suffix, som dessa som listas ovan, eftersom det inte kan knytas till andra nominella (*warren-gin lari 'barnets hand'). Dessutom kan de genitiva pronomen ta ett vidare kasussuffix, som i exemplet: gorun nganing-gin-ba hus min-all 'till mitt hus'
Detta skulle förhindras av begränsningsmotet kasusstapling i wagiman om det genitiva -gin var ett kasussuffix.
Verb Verb är en ordklass i wagiman som innehåller mindre än 50 medlemmar. Eftersom det är en stängd klass, är inga fler verb möjliga. De är ofta enstaviga verbrötter och alla är vokalslut. Wagiman-verb böjs obligatoriskt för person och antal av kärnargument, och för tempus och aspekten av klausulen. En liten uppsättning av verb kan ta ett icke-begränsat suffix -yh, i vilket det inte kan vidare böjas för person eller tempus. Det icke-begränsade verbet måste sedan med-förekomma med andra hjälpverb.
Exempel på verb Varje verb listas med sin imperfekta tempusmarkör, vilket är det andra morfemet. Uttal ges när det är lämpligt. bu-ni 'slå' di-nya 'komma' ra-ndi 'kasta' rinyi-ra 'falla' nanda-yi 'se' [nandaɪ] yu-nginy 'bli' [jʊŋɪɲ]
Medverb Det finns än så länge 500 dokumenterade medverb i wagiman, och fler utforskas fortlöpande. Om man jämför dessa med verb, är medverb mycket mer talrikt och även mer semantiskt rikt. Verb uttrycks enkelt, breda betydelser som yu- 'bli', ya- 'gå' och di- 'komma', medan medverb framförs mer specifikt, semantiskt begränsade betydelser som barnhbarn-na 'göra fotspår', lerdongh-nga 'spela (en didjeridu)' eller murr-ma 'vada genom grunt vatten genom att använda dina fötter för att leta efter något'.
Medverb kan dock inte böjas för person och kan inte, i sig själva, huvudbegränsa klausuler. Om de verkar som huvudet av en klausul, måste de kombineras med ett verb, och därefter forma en tvådelad verbal blandning, vanligen kallat ett komplex predikat.
Exempel på medverb Varje medverb listas med -ma suffixet (eller dess allomorf), vilket signalerar aspektual omarkeradhet. liri-ma 'simma' [lɪɻɪma] dabale-ma '(gå) runt' [dabalema] gorrh-ma 'fiska' [gɔrʔma] dippart-ta 'hoppa' [dɪbˑaɖˑa] wirrnh-na 'vissla' [wɪrʔna]
Fonologi och ortografi Wagimans fonetiska system är ganska typiskt för ett nordaustraliskt språk. Det har sex artikulationsställen med en klusil och en nasal konsonant i varje. Det finns även ett antal lateraler och approximanter, tremulanter och en fonetisk glottal klusil. (representeras i ortografin av 'h'). Wagiman har även ett vokalsystem som är standard för norra Australien, med 5 vokaler.
Konsonanter Klusiler som är fortis (eller 'stark') är skilda från dem som är lenis (eller 'svag') på basen av längden av avslutningen, som motsats till stämtonslatens (STL), perioden efter frigörandet av klusilen innan inledningen av stämläppaktiviteten (eller tonande) vilket normalt skiljer fortis och lenis i engelska och de flesta andra språk.
Lenisklusiler i wagiman låter som i engelskans tonande klusiler och skrivs därför med de latinska bokstäverna b, d och g. Fortisklusiler låter dock mer som tonlösa klusiler i engelskan, men är något längre än lenisklusiler. De skrivs med två tonlösa bokstäver, pp, tt och kk, när de förekommer mellan två vokaler.
Eftersom längden av avslutningen definieras i termer av tid mellan vokalsträckan efter den föregående vokalen, och frigörandet innan den följande vokalen, slutar vid början eller slutet av ett ord som inte har fortis-leniskontrast. Ordinledningsklusiler är ortografiskt skrivna med de tonande latinska bokstäverna b, d och g i wagiman, med vid slutet av ordet, används de tonlösa bokstäverna p, t och k istället.