Volvo Personvagnar Aktiebolag eller Volvo Car Group (i dagligt tal Volvo Cars) är en svensk biltillverkare. Majoritetsägare i bolaget är kinesiska Zhejiang Geely Holding Group, och minoritetsägare är svenska Första AP-fonden, AMF och Folksam. AB Volvo grundades 1915 och Volvo Personvagnar ingick i den svenska Volvokoncernen fram till 1999, då personbilstillverkningen såldes till amerikanska Ford. År 2010 förvärvades Volvo Personvagnar av kinesiska Zhejiang Geely Holding Group. Volvo Cars introducerades på Stockholmsbörsen 29 oktober 2021.
Volvo har sitt huvudkontor i Torslanda på Hisingen i Göteborg. Här ligger även monteringsfabriken Torslandaverken. I Torslanda ligger även större delen av utvecklingsavdelningen, krocktestcenter, centrallager och flera andra viktiga enheter. Tillverkning sker även i fabrikerna i Skövde, Olofström, Gent (Volvo Car Gent), Belgien och i Chengdu, Kina samt Daqing, i Kina.
Historia höger|miniatyr|1927 lämnade den första serietillverkade personbilen Volvos bilfabrik i Lundby på Hisingen i Göteborg. Bilen kostade 4 800 kronor och hade en topphastighet på 90 km/t. thumb|Helmer MasOlle formgav Volvo–emblemet.
AB Volvo bildades som bilföretag 1926 som ett helägt dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som vd och Gustav Larson som vice vd och teknisk chef. I september 1924 skrev Gustaf Larson till Gabrielsson om en utredning han gjort gällande kapitalkostnaden för en produktion av 4 000 bilar per år. Larson beskriver att bilarna skulle byggas helt i egen regi, alltså konstruera, tillverka och montera alla delar. Det var en helt annan idé än tillverkning på "Volvo-vis" som sedan kom att bli den huvudsakliga affärsidén. Den planerade fabriken skulle alltså kunna bygga 4 000 bilar per år, vilket innebar investeringar på nära 1,6 miljoner kronor i maskiner och utrustning. Därtill kom kostnaderna för tomt och fabrik som uppskattades till cirka 1 miljon kronor. Fyra tänkbara orter tas upp: Stockholm, Eskilstuna, Örebro och Göteborg. Självkostnadspriset för bilarna skulle bli 1 400 kronor.Svenska bilbyggare, Gert Ekström, Allt om hobby, Stockholm 1984 , s. 189
Från oktober 1924 arbetade de tillsammans med planeringen och konstruktionen av den första Volvo-bilen. Den 16 december 1925 träffar Gabrielsson och Larson en överenskommelse i Stockholm, som löd:Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 s.11
Överenskommelse
Härmed bekräftas skriftligt en mellan mig A. Gabrielsson och mig Gustaf Larson i augusti 1924 träffad muntlig överenskommelse.
§1
Jag Gabrielsson, som beslutat försöka igångsätta en tillverkning av automobiler i Sverige, erbjuder G. Larson att som tekniker samarbeta med mig. Jag Larson antager detta erbjudande.
§2
Larson utför för Gabrielssons räkning det erfoderliga konstruktionsarbetet mot viss ersättning, som utgår endast i det fall att tillverkning i stor skala senast den 1 januari 1928 kommer till stånd i Sverige av den konstruerade biltypen. I annat fall gör jag Larson icke anspråk på någon ersättning.
§3
När sådan tillverkning startats, varmed förstås sättande i arbete av minst 100 st bilar, betalar jag Gabrielsson till Gust. Larson en kontant summa, ett för allt, svarande mot en tredjedel av det belopp, som jag själv kan betinga mig av det företag som kan komma att övertaga tillverkningen av den konstruerade biltypen, dock så, att det belopp som Larson erhåller ej ska understiga kr. 5000:- (femtusen) och ej överstiga kr. 20000:- (tjugotusen).
§4
Skulle vi icke kunna enas om det belopp, som är att anse som den ersättning, som jag Gabrielsson kan betinga mig vid en eventuell tillverknings igångsättande, utse vi härmed överingeniör Erik Lindström, Katrineholm som skiljeman oss emellan, och är hans skiljedom för oss båda bindande.
§5
Denna överenskommelse är uppgjord i tvenne lika lydande exemplar, av vilka vi vardera tagit ett.
Stockholm den 16 dec. 1925
miniatyr|höger|Volvo ÖV4. höger|miniatyr|Volvo PV 363. thumb|Volvo PV800. Gabrielsson och Larson lyckades övertyga ledningen inom SKF, där Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet. Den 10 augusti 1926 beslöt SKF:s styrelse – som ägde Volvo–bolaget - att personbilsverksamheten skulle få överta bolaget’’Volvo 1927-1983’’, Volvo Personvagnar AB, Marketing Support, Göteborg 1983, s. 10, och den 21 augusti 1926 skrevs ett kontrakt.Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 s.14 AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 och som nu "dammades av" för att användas till den planerade biltillverkningen. Samtidigt ställde SKF garantier och krediter till Volvos förfogande för en serie på 1 000 vagnar.
Namnet Volvo är latin och betyder bland annat "jag rullar" och var ursprungligen inrättat som namnet på ett av SKF:s kullager "...ett enradigt stelt spårkullager med ifyllnadsspår.".SKF - Världsföretaget 1907-2007, Martin Fritz & Birgit Karlsson, Informationsförlaget, Stockholm 2006 s. 69 I stadsdelen Rambergsstaden på Hisingen i Göteborg, namngavs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörred fick sitt namn 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, kallad "Jakob".Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 , s. 310
Helmer MasOlle formgav det klassiska Volvo–emblemet, en ring med pil, den kemiska symbolen för järn. Bakgrunden till emblemet var att Volvo ville marknadsföra sin bil som ”Den svenska vagnen”, och reklamen tryckte på att det var svenskt tekniskt kunnande, svensk kvalitet och svenskt järn och stål – "det bästa stålet i världen" – som skulle känneteckna den nya bilen. Den tunna diagonala plåtremsan var endast till för att fästa upp symbolen mitt framför kylaren men blev kvar lång tid på kommande bilmodeller.ratten, [Volvos tidning], nr 2, 1970, redaktion Ola Johansson, Krister Göranson, Ingemar Edman, s. 15 alt=Under den Svenska Cypernexpeditionen användes en ÖV4. Här syns den framför kameler.|miniatyr|Under den Svenska Cypernexpeditionen 1927-1931 användes en ÖV4. Dåvarande chefen för Pentaverken i Skövde, Carl S:son Schmidt, fick den 6 september 1925 besök av försäljningschefen vid Svenska Kullagerfabriken (SKF), Assar Gabrielsson. Han erbjöd Pentaverken att tillverka motorerna för den satsning på en svensk bilindustri som planerades. Pentaverkens styrelse tog därefter den 13 augusti 1926 ett historiskt beslut om att tillverka Volvos motorer. Första bilmotorn var en fyrcylindrig sidventilmotor på 28 hästkrafter, med typbeteckning DA.Milstolpar: en bok om Volvo i Skövde, Mats Osberg, Förlag: Cradle Publishing AB/Karlstedts Bokhandel, Skövde, 1996 , s. 30
Volvo flyttade i oktober 1926 sin verksamhet från Stockholm till Göteborg. Det skedde i tre öppna prototyper av Volvo ÖV4 i vilka man packat allt kontorsmaterial och alla ritningar. Ljus saknades på två av bilarna och den ena körde i diket i mörkret vid Tiveden. Endast några hundra meter från målet vid Chalmersgatan i Göteborg blev det stopp på spårvagnsspåret och man tvingades skjuta fordonet sista biten. Assar Gabrielsson och hans fru körde den första bilen, Gustaf Larsson och Gotthard Hallgren från SKF, den andra och ingenjör Erik Carlberg och Henry Westerberg den tredje bilen. Det var tre öppna prototyper i en serie på tio som byggts i samarbete med Freyschuss Karosserifabrik.GP, 9 april 1977, "Volvos flyttning från Stockholm blev en äventyrlig tvådagarsfärd."
Bolaget flyttade under hösten 1926 in i sitt första kontor, inrett på vinden i en förrådsbyggnad i kvarteret Jägmästaren på Hisingen i Göteborg.En bok om Volvo, red. Richard Plate, utgiven av AB Volvo, Ljungföretagen, Örebro 1985 s.12 Fabrikslokaler ställdes till förfogande i samma kvarter, vilka inköpts av SKF på exekutiv auktion vid Nordkulans (Nordiska Kullager Fabriken) konkurs och som stått oanvända en tid. Assar Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927 då han samtidigt lämnade posten som försäljningschef på SKF. Den första serietillverkade bilen rullade ut ur Lundbyfabriken strax efter klockan 10,En bok om Volvo, red. Richard Plate, utgiven av AB Volvo, Ljungföretagen, Örebro 1985 s.17 den 14 april 1927.
Den första bilmodellen registrerades under namnet "Larson" efter Gustaf Larson, så sent som i juni 1926. De första biltyperna fick senare beteckningen ÖV 4, 4–cylindrig öppen vagn, och PV 4, 4–cylindrig personvagn. Dessa båda typer tillverkades mellan åren 1927 och 1929. Totalt tillverkades strax under 1 000 exemplar i olika varianter av dessa typer. Personbilstillverkningen blev dock inte den succé man hoppats på och istället blev lastbils- och busstillverkningen företagets viktigaste delar fram till 1950-talet.
Försäljningsvärdet för den samlade produktionen av personbilar, lastbilar och bussar, uppgick 1927 till 1 392 556 kronor och 1928 till 3 931 621 kronor.Volvo 1927-1977, red. Björn-Eric Lindh, Autohistorica, PR-Tryck, Sollentuna 1977 ISSN 0345-1003, s. 30.
Redan 1929 kunde Volvo ha blivit amerikanskt, då man hade gått med förlust varje månad sedan starten och ägaren SKF:s styrelse började tröttna på förlusterna. Det var den amerikanska biltillverkaren Nash som kontaktades och blev så intresserad att man ganska omgående satte sig på en båt till Sverige. Under tiden kunde dock Assar Gabrielsson övertyga SKF:s vd Björn Prytz att förmå styrelsen att tacka nej till den amerikanska affären. Gabrielsson lovade bland annat att Volvo snart skulle gå med vinst, samt att satsa 220 000 kronor ur egen ficka. Amerikanarna fick snopet vända hemåt igen, vid ankomsten till Göteborg.
I samband med detta spelet hade Björn Prytz även fått igenom att SKF skulle få 25 kronor för varje såld bil "i all framtid", ett avtal som tecknades den 27 december 1929, och som upphörde först sedan Volvos dåvarande chef Gunnar Engellau år 1959 hotat med att Volvo skulle börja tillverka egna kullager.Spelet om Volvo, Jan Hökerberg, Ekerlids Förlag, Stockholm 2000 s.35-36 Man träffade en uppgörelse där SKF erhöll förfallna royaltyavgifter, plus 5% ränta samt 20 miljoner kronor i engångsersättning. Dessutom avtalades om regler för prissättningen av SKF:s leveranser till Volvo samt att Volvo förband sig att under en 10–årsperiod inte starta egen kullagertillverkning.En storindustri skapas : Volvo på Gabrielssons tid, Sven G. Andrén, [tidigare ekonomichef på AB Volvo], 2005 , s. 77
Utbyggnad av koncernen Under hela 1930-talet byggdes Volvo-koncernen ut då man köpte upp de stora underleverantörerna: Pentaverken i Skövde och Köpings mekaniska verkstad var exempel och snart hade man fabriker över stora delar av Sverige. Sammansättningen av bilarna ägde fortfarande rum i Lundby på Hisingen vilket den skulle komma att göra fram tills att Torslandaverken invigdes 1964. Här tillverkades inte bara personbilar utan även lastbilar, bussar och traktorer. Den 5 maj 1933 levererade Volvo sitt tiotusende fordon. Det var en PV 652 försedd med en liten graverad silverplåt. Av de tiotusen bilarna var 3 800 personvagnar, varav 1 000 4–cylindriga och 2 800 6–cylindriga. De övriga 6 200 var lastvagnar.Volvo 1927-1988, utgiven av Informationsstaben, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 1988 PR/PV 880201
År 1933 presenterade Gustaf L.M. Ericsson, Venus Bilo (jämför Venus Milo) på uppdrag av Volvo. Bilen skulle testa marknaden för en avancerad, strömlinjeformad bil. Bilen, byggd i ett enda handgjort exemplar, väckte stor uppmärksamhet, men alla uppskattade inte dess utseende och man skämtade en del om den i pressen. Någon serietillverkning blev det aldrig, men Venus Bilo banade väg för mer strömlinjeformade karosser i senare modeller, bland annat den klassiska Cariocan (Volvo PV36) som presenterades 1936.