Löneskillnader mellan män och kvinnor finns i de flesta länder, där timlönen generellt är lägre för kvinnor. Detta beskrivs av bland andra FN, USA:s regering och Europeiska kommissionen som uttryck för ojämställdhet och diskriminering. Löneskillnader delas ofta upp i ett ojusterat respektive justerat lönegap, där det sistnämnda bland annat tar hänsyn till kvinnors yrkesval, olika slags avbrott i karriären (delvis på grund av föräldraledighet) och högre andel deltidsarbete. Den könsmässiga löneskillnaden har generellt minskat på senare år, inte minst i länder med mer uttalad jämställdhetspolitik. I en del av dessa länder finns dock en större könsuppdelning på arbetsmarknaden, något som ibland benämns "jämställdhetsparadoxen".
Definitioner och förklaringar
Två lönegap Det ojusterade lönegapet är den genomsnittliga totala löneskillnaden mellan män och kvinnor. Det påverkas till stor del av att kvinnor och män ofta gör olika yrkes- och livsstilsval, får olika befattningar, har olika utbildning och arbetstid och uppvisar olika personlighetsdrag och intressen. Det betydligt mindre justerade lönegapet är löneskillnaden vid liknande arbete, befattning och utbildning, och det kallas ibland oförklarat lönegap. Eftersom det inte går att kontrollera och kompensera för alla lönepåverkande faktorer, såsom arbetets svårighets- och farlighetsgrad, så ger inte statistiken svar på om det oförklarade lönegapet beror på lönediskriminering eller på faktorer som inte mäts.
Det ojusterade lönegapet förklaras till stor del av vertikal segregering, det vill säga av att färre kvinnor än män gör karriär inom sitt yrke. Gapet beror även på horisontell segregering, det vill säga olika yrkesval och på ett lägre löneläge i många kvinnligt dominerade yrken jämfört med manligt dominerade yrken med liknande utbildningsnivå. Det finns dock exempel på yrken som både fått bättre och sämre löneutveckling efter att andelen kvinnor i yrket har ökat. Detta har skett trots att män oftare söker sig bort från yrken som har haft dålig löneutveckling. En stor andel kvinnor arbetar inom den relativt lågavlönade offentliga sektorn, medan många män arbetar inom den mer välbetalda privata sektorn. Unga kvinnor utan barn kan ha högre inkomster än unga män.
Andra viktiga faktorer är att kvinnor arbetar färre timmar, oftare är sjukskrivna, är hemma oftare för vård av sjukt barn, arbetar mindre övertid och oftare hoppar av karriären. Detta kan delvis bero på att kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten, gör mer obetalt arbete i hemmet, vårdar släktens äldre och sjuka och väljer yrken där deltidstjänster är vanliga. Dessa skillnader i livsstilsval bidrar till skillnader i mäns och kvinnors livslön, liksom i pensionsnivån senare i livet, och förorsakar att fler kvinnor än män riskerar att bli fattigpensionärer. Detta gäller inte minst i länder som Sverige där många äldre kvinnor lever i ensamhushåll och där insamlad allmän pension – samt i regel även tjänstepension – utgör enskild egendom vid skilsmässa och bodelning.
Förklaringar Vad denna segregering beror på, och om skillnader i livsstils- och yrkesval enbart beror på kulturella faktorer eller även på biologiska skillnader, är föremål för debatt bland sociologer, ekonomer och biologer. Förespråkare för solidarisk lönepolitik betraktar löneskillnaderna som en social orättvisa och eftersträvar jämställdhet och lika lön för yrken med liknande utbildningskrav och efterfrågan. Förbättrad barnomsorg och åtgärder för att fler kvinnor ska studera naturvetenskap och teknik har presenterats som åtgärder för förbättrad jämställdhet och ekonomisk tillväxt.http://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/close-the-gender-gap-now_9789264179370-en
Debatten har även belyst "jämställdhetsparadoxen". Denna visar på att vissa kulturellt jämställda länder – exempelvis Sverige – har en mer könsmässigt segregerad arbetsmarknad än mindre kulturellt jämställda länder.
Historik Lika lön för lika arbete ansågs vara en viktig fråga redan 1919 av ILO (internationella arbetsorganisationen). Det var dock inte förrän 1951 ILO kunde samla sig till likalönekonvention nummer 100 som krävde lika lön för lika arbete åt män och kvinnor. Denna konvention bekräftades av Sverige år 1962, efter att LO och SAF kom överens om att rekommendera sina förbund att ta bort kvinnolönerna ur avtalen.
Redan år 1945 försvann kvinnolönerna från den svenska statens områden. Den då gällande jämställdhetslagen som rådde i Sverige hade förbud mot könsdiskriminering bland annat vad gäller löner.
Statistik Sammanfattning Sammanfattningsvis var den ojusterade skillnaden mellan mäns och kvinnors medianårslön 18,8% av männens medianlön bland OECD-länder år 1996, men minskade till 12,8% år 2018. I Sverige hade den ojusterade skillnaden mellan medianlöner en topp på 12,8% år 1998, och har sjunkit till 7,6 % år 2019. Skillnaden mellan medelårslöner är högre, i Sverige 16,8% år 2005 och 9,9% år 2019. Inom EU var den ojusterade skillnaden mellan mäns och kvinnors medelårsinkomst 17,5% år 2008.
Korrigerar man för yrke försvinner mellan 60 och 80 procent av det ojusterade lönegapet. Det som återstår kallas det oförklarade, vägda eller justerade lönegapet och beror av bransch och hur man mäter. Det är nära 0 % i några amerikanska och svenska studier, där man har tittat på specifika branscher eller kompenserat för ytterligare lönepåverkande könsskillnader. Det har totalt varit mellan 4,2% och 7% i Sverige för samtliga branscher under de senaste decennierna, beroende på när mätningen genomfördes. Se nedan.
Skillnaden i livsinkomst (som även förorsakas av olika mängd arbetad tid) är 25% eller i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mellan en man och en kvinna i Sverige. Skillnader i livsinkomst får långtgående konsekvenser för äldre människors levnadsstandard.Europeiska kommissionen. Closing the gender pay gap. 2011-03-04. Inom EU har 20,1% av kvinnorna och 14,9% av männen över 65 år en inkomst lägre än fattigdomsgränsen, det vill säga en skillnad på 5,2 procentenheter. Skillnaden är avsevärt större i Sverige, där 23,6% av kvinnorna över 65 riskerar fattigdom jämfört med 10,4% av männen, det vill säga en skillnad på 13,2 procentenheter.Gender Partnership Group Faktablad 2011: Statistik som rör löneskillnaderna mellan könen för Sverige och EU, EU-kommissionen. (Hämtdatum 2011-05-11.)
OECD-länder Följande tabell visar skillnaden mellan mäns och kvinnors medianlöner i procent av männens median vid heltidsarbete, enligt OECD-statistik. Statistiken har inte justerats för skillnader i utbildning och yrke. Land Ojusterat lönegap 2016-2019 (%) Australien 12 Belgien 4 Chile 13 Colombia 4 Costa Rica 5 Cypern 16 Danmark 5 Estland 17 Finland 19 Frankrike 12 Frankrike 8 Grekland 6 Island 13 Israel 23 Italien 6 Japan 23 Kanada 18 Kroatien 8Malta11Mexico19Nederländerna13Norge5Nya Zeeland7OECD - Totalt13Polen11Portugal12Rumänien3Schweiz15Slovakien14Storbritannien16Sverige8 Sydkorea 32Tjeckien15Tyskland15Ungern5USA18Österrike15
USA
Vad gäller det justerade lönegapet (löneskillnader för liknande arbete) i USA fann U.S Bureau of Labor Statistics i början av 1980-talet att män och kvinnor som hade samma titel och samma typ och omfattning av ansvar uppbar samma ersättning. En longitudinell studie av ingenjörer från 1980-talet fann att bland män och kvinnor som började samtidigt, arbetade i jämförbara tjänster, med liknande erfarenhet, träning, sjukfrånvaro och familjesituation fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i lön om de examinerats efter 1972, men skillnader fanns för dem som examinerats tidigare.
Runt 1950-talet visade U.S. Census Bureau att lönegapet mellan män och kvinnor som aldrig varit gifta var mindre än 2% och i åldersgruppen 45-54 tjänade ogifta kvinnor 6 % mer än de ogifta männen. År 1969 visade American Council on Education att kvinnliga professorer som aldrig varit gifta tjänade 145% av vad männen tjänade. Dessa historiska resultat ligger helt i linje med en genomgång av 50-studier gjord av United States Department of Labor som konstaterade att det ojusterade lönegapet mycket väl i sin helhet kan förklaras genom korrigeringar för individuella val. Denna metastudie drar slutsatsen att det ojusterade lönegapet inte bör användas som underlag för att rättfärdiga korrigerande åtgärder.
Sverige
Undersökning (inkomstår) grupp löneskillnad Justerad löneskillnad Faktorer kompenserade för Faktorer ej kompenserade för (exempel) Meyerson & Petersen 1990https://web.archive.org/web/20050310031039/http://www.ne.su.se/ed/pdf/25-1-emm.pdf Arbetare Tjänstemän 12,2% 27,2% 1,4% 5% befattning (280 för tjänstemän & 1849 för arbetare), arbetsplats, region, löneslag (utfallsrelaterad respektive fast lön), arbetstid, anställningstid (deltid/heltid), arbetets svårighetsgrad utbildning, ålder, erfarenhet, produktivitet, meriter, kompetens, motivation, produktivitet, sjukskrivning, övertid (betalt/obetalt), jour och beredskap, VAB, föräldraledighet, arbetets svårighetsgrad, sociala färdigheter (ex. förhandlingsförmåga, samarbetsförmåga, attityd), antal år i företaget, antal jobbyten, branschspecifika utbildningar etc. Landstingsförbundet 2002https://certatio.files.wordpress.com/2012/02/landstingsfc3b6rbundet-lc3b6nar-det-sig-lc3b6neutveckling-i-landsting-1994-2002.pdf Landstinget 29% 1% yrke (SSYK 96?), utbildning, arbetsplats (se Medlingsinstitutet 2015 nedan) + ålder, arbetstid Svenskt Näringsliv 2004 Arbetare Tjänstemän Totalt 21,9% 10,6%
14,4% 6,5% 2,2%
4,8% yrke (SSYK 96), ålder, utbildning (SUN 2000), företag (se Medlingsinstitutet 2015 nedan) Svenskt Näringsliv (Totalt arbetare/tjänstemän) 2005 2010 2015 13,7% 13,2%
11,1% 5,3% 4,9%
3,9% 355 yrken (SSYK 96), från 2014 används en modifierad version av SSYK 2012, ålder, arbetsgivare, utbildning (SUN 2000), arbetstid (se Medlingsinstitutet 2015 nedan). En mer finfördelad yrkesindelning bidrar till en förminskad uppskattning av den "oförklarade" löneskillnaden jämfört med Medlingsinstitutet Arbetsgivarverket (statsanställda) 2000 2010 201517,7%
13,9%
7,8% 1,8%
1,4%
0,9% Bygger på BESTA som innehåller: arbetstid (heltid/deltid), chefskap, arbetets svårighetsnivå och innehåll, myndighet, utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region (se Medlingsinstitutet 2015 nedan). En mer finfördelad yrkesindelning bidrar till en förminskad uppskattning av den "oförklarade" löneskillnaden jämfört med Medlingsinstitutet SCB (Samtliga sektorer) 1996 2006 2015 17% 16%
13% 8% 8%
6% sektor, ålder, utbildning, arbetstid (se Medlingsinstitutet 2015 nedan) + yrke (vilket enligt medlingsinstitutet brukar förklara runt 50 % av den "oförklarade" löneskillnaden) Medlingsinstitutet(Standardvägning totalt) 2005 2010 2014 201916,3% 14,3%
13,2%
9,9% 6,8%
5,9%
5,8%
4,2% 355 yrken (SSYK 96) men från 2014 används SSYK 2012, ålder, arbetsgivare, utbildning, arbetstid (se Medlingsinstitutet 2015 nedan) Medlingsinstitutet 2015 (Standardvägning) Privat sektor Arbetare Tjänstemän Offentlig Sektor Kommun Landsting Staten Totalt Total (Regression)11,9%
10,3%
18,3%'
12,0%
4,6%
22,4%
7,3%
12,5%
13,4% 5,7%
3,1%
5,7%
2,1%
0,4%
3,9%
4,2%
4,6%
4,2% 429 yrken (SSYK 2012), sektor, ålder, 9 utbildningsinriktningar (SUN 2000), arbetstid, företagsstorlek, deltid/heltid meriter, kompetens, motivation, produktivitet, sjukskrivning, övertid (betalt/obetalt), jour och beredskap, VAB, föräldraledighet, arbetets svårighetsgrad, sociala färdigheter (ex. förhandlingsförmåga, samarbetsförmåga, attityd), antal år i företaget, antal jobbyten, branschspecifika utbildningar, löneslag (utfallsrelaterad respektive fast lön). Yrkesindelningen är dessutom "grov" och "omfattar yrken med vitt skilda arbetsuppgifter, kvalifikationskrav och ansvarsgrad". Utbildningsvariabeln är "grov". Individuella förhandlingar där högre lön kan ha bytts mot flexiblare arbetstid, mer semester, högre pensionsavsättningar etc.