Nummis eller Nummi () var en självständig kommun i Nyland i Finland fram till 1 januari 1981, då kommunen slogs samman med Pusula för att bilda den nya kommunen Nummi-Pusula. Nummis kommun hade grundats år 1863. År 1908 var ytan (landsareal) 196,4 km², invånarantalet 2 729 och befolkningstätheten 14,87 invånare/km².Atlas de Finlande, Société de Géographie de Finlande, Helsingfors 1910 Nummis var en enspråkigt finsk kommun. År 2013 slogs Nummi-Pusula samman med Lojo och senare blev Nummis och Pusula stadsdelar i Lojo.

Grannkommuner till Nummis före 1981 var Kiikala, Lojo landskommun, Pusula, Sammatti, Sommarnäs, Suomusjärvi och Vichtis. Nummis administrativ center var Nummis kyrkby.

Nummis områdesförsamling tillhör Lojo församling som tillhör Esbo stift.

Nummis kyrkby samt med byn Oinola hör till Museiverkets byggda kulturmiljöer av riksintresse. alt=Nummis kyrka|miniatyr|Nummis kyrka

Historia

Forntid Boplatserna från stenåldern har hittats från före detta träsket Hyvelänjärvi på 1800-talet.

Nummis under statsmakt Under 1200-1400-talet var bosättningen i Nummis gles och byar var ofta omgivna av stora skogsmarker. Därför hörde Nummis byar först till olika socknar och tre olika län. Leppäkorpi hörde till Uskela socken och Åbo län, när Korkeaoja, Heimola, Mäntsälä, Vivola, Pälölä, Hyrsylä, Mettula och Salonkylä hörde till Vichtis socken och Tavastehus län. Resten av byarna hörde till Lojo socken och Nylands län. Alla byar i Nummis hörde till Lojo tingslag.

Byarna i Nummis hörde också till 6 olika bol (en medeltida administrativ territoriell enhet i Raseborgs och Åbo län motsvarande fjärding) som var: Raati bol, Pitkäjärvi bol, Hirvijoki bol, Vastalahti bol, Koisjärvi bol och Elpiö fjärding.

Enligt en undersökning från 1784 var Nummis den andra rikaste orten i hela Nylands och Tavastehus län när man tittade på spannmålsresurser. Endast Borgå var rikare än Nummis. Ännu år 1812 var Nummis sockenmagasin värt cirka 12 000 riksdaler.

Kyrkligt hörde alla byar i Nummis till Lojo församling. Enligt traditionen byggdes den första kyrkan i Nummis i mitten av 1500-talet. Denna kyrka betjänade människor i Nummis och Pusula, området som då kallades också Övre Lojo. En större kyrka av trä byggdes senare på samma plats vid Nummis gamla gravgård på 1600-talet. Nummis nuvarande gråstenskyrka blev färdig år 1822 när den gamla träkyrkan som var i dålig skick revs.

Administrativt centrum i Nummis kommun var Nummis kyrkby där Nummis sockenstuga och senare också Nummis kommunhus låg.

Som en självständig kommun Nummis fungerade som Lojos kapellförsamling fram till år 1863 när Finlands senat beslöt att Nummis kapellförsamling skulle bli en självständig församling.

År 1865 ändrades lagen så att tjänster som förr hörde till socknen flyttades till de nya landskommunerna. Den 5 april 1868 beslöt Nummis sockenstämma att tillsätta en kommunstyrelse i Nummis och därmed hade den självständiga Nummis kommun fötts.

Storgårdar och rusthåll Huvuddelen av Nummis storgårdar och rusthåll uppstod i början av 1600-talet. Då bildade rusthållare i Nummis hälften av alla 30 rusthåll i hela Lojo socken. År 1682 hade Lojo titalt 75 rusthåll, varav 28 fanns i Nummis.

Säterier Det fanns två säterier i Nummis, Kovela säteri och Mäntsälä säteri.

Rusthåll Lista över rusthåll i Nummis:

Ali-Vilkki, Haarla, Immola, Jaakkola, Knuutila, Koski, Kouvo, Koiranpöyli, Kraami, Kuusto, Lanki, Lintu, Lonkala, Lukkari, Luttula, Millola, Mommola, Mäki, Pakkala (i byn Oittila), Pakkala (i byn Sierla), Pelli, Pellukka, Pirkkula, Roni, Seppä, Siipoo, Storgård, Söderkulla, Torsti, Uotila (i byn Hyvelä), Uotila (i byn Järvenpää), Vilkki och Yli-Vilkki.

Boställen Ikusti, Katula, Paakkala och Sarkki fungerade som soldatboställen. Bergkulla i Jättölä by fungerade som kaplansboställe.

Adel i Nummis Sammanlagt 10 adelsätter verkade i Nummis, de hette Boose, Fogelhuvud, von Gertten, Gjös, Gyllenbögel, Ljuster, Rennerfelt, Sabelstierna, Slang och Stiernkors.

Geografi Landskapet i Nummis varierar mycket; det finns höga berg, sjöar och mindre dammar, stora brukade åkrar och utbredda skogar. Landskapligt tillhör Nummis Kisko-Vichtis sjötrakt.

I Nummis finns de största höjdskillnaderna i Nyland. Den högsta punkten är berget Lintukiima som är 157 meter över havsnivån. Berget Lintukiima steg upp från havet för cirka 10 300 år sedan, medan åkrarna i Nummis steg upp för cirka 7000–8000 år sedan. I de sydöstra delarna av Nummis finns den andra Stängselåsen och i väster i byn Leppäkorpi finns den tredje Stängselåsen.

Nummis å Nummis å som börjar vid sjön Oinasjärvi i Sommarnäs rinner genom Nummis. Ån rinner till sjön Pitkäjärvi och fortsätter därifrån till Lojo sjö via träsket Musterpyy. På området där det före detta träsket Hyvelänjärvi låg rinner Pusulaån ihop med Nummisån.

Byar Haarla, Hakula, Heijala, Heimola, Huhtis (finska: Huhti), Hyrsylä, Hyvelä, Högfors (finska: Korkianoja), Immola, Jakova, Järvenpää, Jättölä, Kovela, Leppäkorpi, Luttula, Maikkala, Maskila, Mettula, Miemola, Millola, Mommola, Mäntsälä, Nummis kyrkby, Näkkilä, Oinola, Oittila, Pakkala, Pälölä, Raatis (finska: Raatti), Remala, Rättlax (finska: Rettlahti), Röhkölä, Salo, Saukkola, Sierla, Sitarla, Tavola, Varttila ja Vivola.

Enligt år 1980 bosättningscentrum begränsning finns det två bosättningscentrum i Nummis, Nummis kyrkby och Saukkola.

Ekonomi och näringsliv alt=Sparbanken i Nummis|miniatyr|Den gamla sparbanken i Oinola by i Nummis Det fanns tre självständiga banker i Nummis: Nummis Sparbank, Nummis Andelsfond (senare Nummis Andelsbank) och Pitkäjärvi Andelsfond. Dessa banker gick ihop med större banker under 1900-talet och under 2010-talet stängdes det sista bankkontoret i Nummis.

Andra betydande företag under 1900-talet var till exempel Nummis Andelsmejeri, elföretaget Nummen Sähkölaitos och kvarnen Oinolan Mylly.

Nuförtiden finns bland annat plastföretaget EMEK-Muovi Oy i Nummis samt en av de största vattenpumpsföretagen i Norden; Oy PumppuLohja Ab.

Utbildning Under 1700-talet fanns det bara konfirmationsundervisning och klockarens skola i Nummis. På 1830-talet kunde man också gå i söndagsskola, där det var församlingen som tog hand om utbildningen. Vanliga människor kunde inte alltid skriva sitt eget namn och bomärken användes ända fram till 1900-talet. Mer förmöget folk såsom rusthållarna hade råd att skicka sina barn att studera till Lojo pedagogi. Därifrån kunde man även fortsätta sina studier i Katedralskolan i Åbo. På 1800-talet fanns det inga skolor i Nummis som ledde till studenten. År 1914 grundades Lojo Samskola (på finska Lohjan Yhteiskoulu) som erbjöd högre utbildning.

Folkskolan Den första folkskolan i Nummis byggdes i Oinola år 1871 och den första läraren hette K. H. Alin.

Läroverket och samskolan Ett möte för att grunda läroverk i Nummis hölls i Nummis föreningshus den 30 december 1947. Läroverket fungerade först i Saukkola i före detta skyddskårens stuga men år 1951 byggde man en ny skolbyggnad bredvid stugan. Snart blev skolan för liten och år 1955 beslöt stödföreningen för Nummis samskola att bygga en ny skola i Oinola på en tomt som donerats av Taimi och Toivo Antseppä. Skolan flyttade till den nya byggnaden år 1957.

Nummis gymnasium År 1964 grundades Nummis gymnasium (på finska Nummen lukio) i Oinola. Namnet ändrades till Nummis högstadium och gymnasium (på finska Nummen yläaste ja lukio). När Nummis och Pusula kommuner slogs samman år 1981 började gymnasiet kallas Nummi-Pusula gymnasium. Skolan renoverades år 2003–2004 och utvidgades. Lojo stads gymnasium lades ner efter att Nummi-Pusula blev en del av Lojo år 2013. Den sista studentexamen från gymnasiet togs år 2018.

Kända personer från Nummis alt=Skådespelaren Esa Saario|miniatyr|Skådespelaren Esa Saario|201x201px Lista över kända personer från Nummis:

Karl Lundgrén, spelman Pentti Hiidenheimo, riksdagsledamot, jordbrukare i Nummis Johannes Korhonen, verkställande direktör, företagare i Nummis Juhani Leppälä, riksdagsledamot och minister, född i Nummis Martti Marttelin, löpare och olympisk medaljör, ägare till huset Lanki i Nummis Carl Gustaf Ojanen, riksdagsledamot, jordbrukare i Nummis Esa Saario, skådespelare, född i Nummis Martti Saario, ekonom och professor i företagsekonomi, född i huset Päkäri i Nummis Ruben Stiller, journalist och programledare, född i Nummis Erkki Tamila, löpare och skidåkare, ägare till huset Pouhoo i Nummis

Idrott Idrottsföreningen Nummen Kipinä grundades år 1912 och anordnar evenemang inom friidrott, löpning och skidåkning.

Kommunikationer Riksvägen 1, som ingår i Europaväg 18 går sig genom Nummis.

Helsingfors-Vanda flygplats ligger 60 km från Nummis.

Sevärdheter

Nummis kyrka

alt=Nummis hembygdsmuseum, huvudbyggnad|miniatyr|Nummis hembygdsmuseum

Nummis hembygdsmuseum Traktormuseet i Kovela Nummis kyrkby, värdefull kulturmiljö av riksintresse Aira Samulins hem Hyrsylän mutka Butiken Kasvihuoneilmiö

Nummis kommunvapen Nummis kommunvapen var designat av Gustaf von Numers och vapnet valdes som Nummis kommunvapen den 1 oktober 1956. Vapnet föreställer låset på Nummis sockenmagasin i Nummis kyrkby.

Sedan Nummis slogs samman med Pusula blev Nummis kommunvapen Nummi-Pusulas ny kommunvapen. När Nummi-Pusula blev en del av Lojo stad år 2013 gav Nummi-Pusula kommun vapnet till samfundet Nummi-Seura som hembygdsvapnen.

Vänorter

Glanshammar, Sverige

Källor

Kategori:Nummi-Pusula Kategori:Orter i svenska Finland Kategori:Nummis (Nyland)