miniatyr|150px|Sveriges stora riksvapen Genealogisk lista över svenska kungligheter är ett register över alla personer som förekommer i den alfabetiska listan och den kronologiska, men här uppställda efter dynastierna de tillhörde. Den börjar med Erik Segersäll. Listan påvisar den betydande sociala och politiska makt som de flesta av dessa familjer har haft i den svenska och europeiska historien under ett flertal århundraden.
Varje svensk kungaätt redovisas nedan som sin egen enhet och med den blodssläkt angiven där som av hävd har ansetts tillhöra ifrågavarande dynasti. Sådant har fram till slutet av 1900-talet räknats fram på fädernet. Ätterna har således hittills alltid varit fädernesläkter. Endast svenska kungligheter ingår i listan, givetvis även ingifta som fått svenska titlar.
De angivna personerna listas kronologiskt inom ätterna. Detta medför att om Sverige har haft en ingift drottning ur en viss ätt innan det fanns en kung och övrig kungafamilj ur denna, står drottningen först ensam (se exempelvis Ätten Wittelsbach), medan ordningen ätterna sinsemellan bestäms av den första regentens tillträde i varje.
I regel står regenterna först, ställda i omedelbar vänstermarginal med barnen (och ibland barnbarn och så vidare) gradvis indenterade därunder.
Där det funnits medlemmar av vissa kungliga familjer som verkar saknas i listan anges en kursiverad förklaring på plats.
Ingifta från andra ätter än regenternas kungliga svenska visas i en egen avdelning, med underrubriker.
För övriga kriteria, se den alfabetiska listans inledande artikel, och om sagotiden (före Segersäll) lite text i den kronologiska.
Erik Segersälls ätt miniatyr|120px Dynastin eller dynastierna har kallats Asaätten, Birkaätten, Björn Järnsidas ätt, Björnsätten, Hednaätten, Ivarsätten, Munsöätten, Olof Skötkonungs ätt, Olofsätten, Rings ätt, Segersälls ätt, Sigurdska ätten, Skilfingaätten, Uppsalaätten, Ynglingaätten. Något egentligt namn kan inte urskiljas varefter det mest deskriptiva blir mest rättvisande. Erik, kung cirka 970, kallad Erik Segersäll Olof – se nästa kung Holmfrid c. 975 dotter (troligen) till kung ErikLars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 9 Emund, prins 970-talet (död ung)Åke Ohlmarks Sveriges hundra konungar Biblioteksböcker, Stockholm 1956 s. 80
Björn, prins död c. 985, brorson till kung Erik ovan, kallad Styrbjörn Starke (Björn den stridbare och starke)
Olof, kung c. 995 kallad Olof Skötkonung Ingegerd, prinsessa c. 1005, gift storfurstinna av Kiev Anund Jakob – se nästa kung Emund – se kungen c. 1051 Astrid, furstinna c. 1015 som kung Olofs dotter, gift drottning av Norge
Anund Jakob, kung 1022 Gunhild, prinsessa c. 1030, gift drottning av Danmark, även kallad Gyda
Emund, kung c. 1051, kallad bland annat Emund den gamle Anund (Emund? Ingvar?), prins död c. 1056Birger Nerman Sveriges konungar och drottningar genom tiderna AB Svensk Litteratur, Stockholm 1952 s. 129 Dotter? – flera källor har henne som maka till kung Stenkil i nästa ätt
Möjligen Erik
Stenkilska ätten miniatyr|120px Dynastin har även kallats Västgötska Stenkilsätten. Stenkil, kung 1061 möjligen Erik Hallsten – se kung c. 1070 nedan i denna ätt Inge – se kungen 1079 nedan i denna ätt Håkan (enligt vissa källor en son av Stenkil i ett annat förhållande) – se kung c. 1075 nedan i denna ätt Hallsten, kung c. 1070 Filip – se kungen c. 1112 nedan i denna ätt Inge – se kungen 1118 nedan i denna ätt Håkan, kung c. 1075, kallad Håkan Röde, möjligen samma person som Blot-Sven Erik? Kol? – möjligen kung c. 1080 (se nedan i denna ätt) Dotter (?) av okänt namn (enligt vissa källor Ceclia-?, mor till kung Erik den helige i Erikska ätten nedan)
Inge, kung 1079, kallad Inge den äldre Kristina, prinsessa död 1122, gift furstinna av Kiev Ragnvald, prins c. 1100, möjligen samma person som kungen c. 1125 nedan Margareta, prinsessa död 1130, gift dansk och norsk drottning, kallad Margareta Fredkulla Magnus (Margaretas son) – se kungen c. 1125 nedan i Estridska ätten Katarina, prinsessa c. 1105, gift prinsessa av Danmark
Filip, kung c. 1112
Inge, kung 1118, kallad Inge den yngre
Ragnvald, kung c. 1125, kallad Ragnvald Knaphövde (anses tillhöra ätten, möjligen samma person som prinsen c. 1100 ovan) Ingrid, prinsessa c. 1105 dotter till kung eller prins Ragnvald, gift drottning av Norge Magnus (Ingrids son) – se kungen 1160 nedan i Estridska ätten
Fursteätt från Gårdarike Ätten har antagits vara densamma som Rurikdynastin. Anund, kung c. 1070, kallad bland annat Anund Gårdske
Estridska ätten miniatyr|120px Denna ursprungligen danska dynasti har även kallats Skånska Ylvingaätten. Magnus, kung c. 1125, son till kung Inge den äldres dotter, född prins av Danmark, kallad Magnus Nilsson, Numreringen av de svenska kungarna Erik, Knut, Magnus och Sverker: Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 3 Magnus’ farbrors sonsons sonsons sonsons sondotter – se regenten Margareta (1389) nedan i denna ätt
Kristina, drottninggemål 1156 till kung Erik den helige i Erikska ätten nedan, född prinsessa av Danmark
Magnus, kung 1160, kung Inge den äldres barnbarnsbarn, född prins av Danmark kallad Magnus Henriksson, - fadern och Magnus (ovan) hade samme farfar
Rikissa, drottninggemål 1210 till kung Erik Knutsson i Erikska ätten nedan, född prinsessa av Danmark
Sofia, drottninggemål 1260 till kung Valdemar i Bjälboätten nedan, född prinsessa av Danmark
Margareta, drottninggemål 1298 till kung Birger i Bjälboätten nedan, född prinsessa av Danmark, kallad Märta
Margareta, drottning & statschef 1389, drottninggemål 1363 till kung Håkan i Bjälboätten nedan, även dansk och norsk regent, född prinsessa av Danmark, där kallad Margrethe I, Margareta den stora Erik (Margaretas systerdotters son, adopterad av henne) – se kungen 1396 under ätten Grip nedan Katarina (Margaretas systerdotters dotter, adopterad av henne) – se prinsessan nedan under ätten Grip
Sverkerska ätten miniatyr|120px Efter teori om Sverkers far som Ulf den kornrike ”Korn-Ubbe” finns även benämningen Ylvingaätten. Sverker, kung 1130, kallad Sverker den äldre, Sverker den gamle, Sverker I Johan, prins 1130, kallad Jon och Johan Sverkersson den äldre Knut, prins c. 1152 död ungWilhelm Karl von Isenburg Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten II Marburg 1965 tabell nr 77 Dotter (?) av okänt namn (Cecilia?) – enligt vissa källor maka till kung Knut Eriksson (1167) i Erikska ätten nedan Alf (begravd i Vreta klosters kyrka enligt 1700-talskälla) Burislev – se kungen c. 1169 nedan i denna ätt. Kan ha varit son till Sverker Kol – se kungen c. 1169 nedan i denna ätt. Kan ha varit son till Sverker Ulf eller Ubbe Karl – se nästa kung Ingegerd, prinsessa död 1204Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 13, abbedissa Helena, prinsessa c. 1135, gift drottning av Danmark Burislev – se kungen c. 1167 nedan i denna ätt Sune,Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 s. 72, 74 & 80, kallad Sune Sik, möjligen ohistorisk möjligen Ingrid Ylva, prinsessa död 1251, farmor till kungarna 1250 och 1275 i Bjälboätten nedan Birger (Ingrid Ylvas son) – se prinsgemålen c. 1236 i Bjälboätten nedan Ulvhild, prinsessa c. 1160, ingift i den tidiga Bjälboätten Burislev – se kungen c. 1169 nedan i denna ätt. Kan ha varit son till Johan.
Karl, kung 1161, kallad Karl Sverkersson, har kallats Karl VII (genom retroaktiv numrering från Karl IX), antagligen Karl I Sverker – se kungen 1196 nedan i denna ätt Kristina, prinsessa c. 1166 och nunna
Burislev, kung eller tronpretendent c. 1169
Kol, kung eller tronpretendent c. 1169
Sverker, kung 1196, kallad Sverker den yngre, Sverker II Karl, prins död 1198 Helena, prinsessa 1196, ingift i den tidiga Bjälboätten Kristina, prinsessa död 1252, gift furstinna av Mecklenburg Margareta, prinsessa 1196, gift furstinna av Rügen Johan – se nästa kung Ingrid, prinsessa c. 1205, abbedissa
Johan I, kung 1216
Erikska ätten miniatyr|120px Dynastin har även kallats Sankt Eriks ätt. Erik, kung 1156, kallad Erik den helige, Sankt Erik, har kallats Erik IX Knut – se nästa kung Margareta, prinsessa död 1209, gift drottning av Norge Filip, prins död e. 1200Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 14 Erik, prins c. 1172, sonson till kung Erik och farfar till kungen 1229 nedan i denna ätt Holmger, prins c. 1190 sonsons son till kung ErikLars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 14 & 16 Knut (Holmgers son) – se kungen 1229 nedan i denna ätt Katarina, prinsessa c. 1155
Knut, kung c. 1167, kallad Knut Eriksson, Knut I Johan Knutsson,, prins död 1205, kallad Jon Knut Knutsson, prins död 1205 Joar Knutsson, prins död 1205 Sigrid, prinsessa c. 1188, ingift i den tidiga Bjälboätten Erik – se nästa kung
Erik, kung 1208, kallad Erik Knutsson och Erik som överlevde, har kallats Erik X Ingeborg, prinsessa c. 1212, stammoder gift med Birger jarl i Bjälboätten nedan Sofia, prinsessa c. 1214, gift furstinna av Mecklenburg Katarina, prinsessa c. 1215, gift med bröderna Lars och Filip Petersson Marianne, prinsessa död 1252Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 16, gift furstinna av Pommern, kallad Mariana och Marina Erik – se nästa kung
Erik, kung 1222 och 1234, kallad Erik Eriksson och Erik läspe och halte, har kallats Erik XI
Knut, kung 1229, kallad Knut Långe, Knut II Holmger, prins och tronföljare död 1248 Filip, prins död 1251
Bjälboätten miniatyr|120px Dynastin kallas ofta för Folkungaätten. ”Folkungar” var även en politisk rörelse i och utanför denna släkt. Ragnhild, drottninggemål 1118 till kung Inge den yngre i Stenkilska ätten ovan, född svensk stormannadotter i denna ätt (? osäker börd), kallad Sankta Ragnhild
Ingegerd, drottninggemål 1200 till kung Sverker (II) i Sverkerska ätten ovan, född svensk stormannadotter i denna ätt
Birger, prinsgemål c. 1236 de facto och hertig, oftast kallad Birger jarl Ingeborg - gift med Birger, se prinsessan c. 1212 i Erikska ätten ovan Rikissa, prinsessa 1238 de facto som dotter till Birger och prinsessan Ingeborg, gift drottning av Norge Valdemar – se kungen 1250 nedan i denna ätt Magnus – se kungen 1275 nedan i denna ätt Kristina, prinsessa c. 1242 de facto som dotter till Birger och prinsessan Ingeborg Katarina, prinsessa c. 1245 de facto som dotter till Birger och prinsessan Ingeborg, gift furstinna av Anhalt Erik, prins 1251 de facto som son till Birger och prinsessan Ingeborg, hertig av Svealand, med mera. Ingeborg, prinsessa c. 1253 de facto som dotter till Birger och prinsessan Ingeborg, gift furstinna av Sachsen-Lauenburg Bengt, prins 1254 de facto som son till Birger och prinsessan Ingeborg, biskop och hertig av Finland (Okänd kvinna, förbindelse utanför äktenskapet) Gregers (Birgers son, ej kunglig) dennes sonsons dottersons sonsons dotterson - se kungen 1523 i ätten Vasa nedan
Katarina, drottninggemål 1244 till kung Erik (XI) i Erikska ätten ovan, född svensk stormannadotter i denna ätt, kallad Katarina Sunesdotter
Valdemar, kung 1250 Erik, prins c. 1260 (död som liten) Ingeborg, prinsessa c. 1263, gift furstinna av Holstein-Plön Rikissa, prinsessa c. 1267, gift furstinna av Polen Katarina, prinsessa död 1283 Marianne, prinsessa c. 1269, gift furstinna av DiepholzLars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 s. 18, kallad Marina Margareta, prinsessa död 1288, nunna Erik, prins 1272 och tronföljare, sedan riksråd
Magnus, kung 1275, kallad Magnus Ladulås, Erik, prins 1277 (död som liten) Ingeborg, prinsessa c. 1279, gift drottning av Danmark Birger – se nästa kung Erik, prins 1282, hertig av Södermanland etc.