Ingela Olofsdotter Gathenhielm, född Hammar 11 september 1692 på gården Hammarkulla i Onsala , död 29 april 1729, var en svensk kapare, redare och handelsidkare.
Biografi Ingela Gathenhielm var dotter till redaren Olof Nilsson Hammar (1653–1707) och Gunilla Mårtensdotter (1659–1717). Hon gifte sig 1711 med Lars Gathenhielm. Paret fick en dotter och fyra söner, men endast sonen Anders (1714–1768) överlevde barndomen. Familjen flyttade till Göteborg efter bröllopet.
Kaparverksamhet Både Ingelas och Lars familjer var sedan länge involverade i den kaparverksamhet som bedrevs från Onsala i samarbete med köpmän i Göteborg. tillstånd till kaparverksamhet för svenska statens räkning mot alla fientliga stater under Stora nordiska kriget. Verksamheten var mycket framgångsrik; Lars blev 1715 medlem i stadens burskap och Lars och hans bror Christen blev adlade för sina insatser i kriget.
Vid makens död 1718 tog Ingela över de företag som startats tillsammans med maken, såsom en repslagarbana, rederi och kaparverksamheten. Ingela fortsatte att bedriva verksamhet under makens tidigare kapartillstånd till freden med Danmark 1720 och Ryssland 1721. Det är hennes kaparverksamhet som är mest känd i historien, och många skrönor uppkom om henne: att hon faktiskt drev denna verksamhet är dock bekräftat. Efter kriget vidtog långdragna processer med kronan om kaparverksamhetens omkostnader som drevs vidare efter hennes död av hennes andre make.
Övrig affärsverksamhet Utöver kaparverksamheten var Ingela en betydande näringsidkare i Göteborg. Hon drev repslageri vid Gamla Varvet, och utverkade tillstånd att driva bageri, bränneri, smedja och segelmakeri. Oklarheten mellan militära och civila behov och ifrågasättanden från konkurrenter gjorde att kronan återtog Gamla Varvet och hon tvingades frånträda alla sina verksamheter utom sitt repslageri.Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018 Repslageriet var dock mycket framgångsrikt och utrustade en stor del av stadens fartyg med rep.
Hon gifte sig 1722 med överstelöjtnanten Isak Browald. När hon dog 1729 begravdes hon vid sidan av sin förste make i Onsala kyrka.
Eftermäle Ingela har en gata i Västra Frölunda uppkallad efter sig, Ingela Gathenhielms gata. Ryktet om makarna Gathenhielms bedrifter har också gjort att ortnamnet Hammarkulla spritt sig till andra ställen.
Referenser Noter "Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873", s. 8. Runeberg.org. Läst 6 mars 2015. Källor Ingela Gathenhielm, författare Dick Harrison, blogginlägg från 1 april 2012, senast läst 5 mars 2015 Göteborg - handbok för resande, Octavia Carlén 1869 s.125-130 Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden, H.Fröding 1922 s.300-315 Majornas Kyrkokrönika, Per Pehrsson 1926 Det forna Majorna, Axel Rosén 1940 Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Göteborgs Hembygdsförbund 1982 Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1991 Göteborgs gatunamn, Greta Baum 2001 Lasse i Gatan - Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall, Militärhistoriker Lars Ericson/Historiska Media 1997 s.77-87
Kategori:Kapare Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1692 Kategori:Avlidna 1729 Kategori:Svensk kvinnohistoria Kategori:Personer i stora nordiska kriget