Kurt Martti (K.M.) Wallenius, född 25 juli 1893 i Kuopio, död 5 maj 1984 i Helsingfors, var en finländsk generalmajor och författare. Han var chef för generalstaben i Finland 1925–1930 och kommendör för Lapplandsgruppen i början av vinterkriget. Wallenius var aktiv i Lapporörelsen och blev som ledare för Mäntsäläupproret 1932 dömd till frihetsstraff. Som författare skildrade han framför allt Lappland och Norra ishavet.

Biografi Bakgrund och utbildning Wallenius föräldrar var bankdirektören Alexis Ossian Wallenius och Augusta Emilia Enwald. Han var från 1920 gift med Anni Joensuu. Wallenius avlade studentexamen vid Kuopions klassiska lyceum 1912 och blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 1915. Han var filosofie magister med estetik som huvudämne innan han bytte bana och blev soldat.

Militär karriär Wallenius anslöt sig till jägarrörelsen 1915 och var under finska inbördeskriget 1918 plutonchef i striderna vid Torneå. Redan samma år befordrades han till kapten och blev befälhavare för fronten i Lappland samt chef för skyddskåren i norra Finland. Från mars till oktober 1918 ledde han trupperna vid gränsen i nordost, bland annat som ledare för Vienaexpeditionen, mot Murmansklegionen. Senare 1918 befordrades han till major och blev chef för Salla regemente, 1. lapska gränsbevakningsbataljonen och gränsbevakningen i Lappland (1918–1921). År 1920 var han chef för den andra Petsamoexpeditionen. Därefter tjänstgjorde han som bataljonskommendör bland annat i Viborg, och 1923–1925 genomgick han en generalstabskurs vid krigshögskolan i Berlin. År 1925 utnämndes han till chef för generalstaben i Finland och blev generalmajor 1930. På fjorton år avancerade han från underofficer till general.

Wallenius brett upplagda operationer på den nordöstra fronten misslyckades dock. Vitahavskarelen erövrades aldrig, och den expedition som planerades för att rensa Petsamo krympte till ett sextio mans strövtåg in på sovjetryskt territorium och slutade i nederlag.

Politisk aktivitet och Mäntsäläupproret Wallenius hade politiska ambitioner och var anhängare av randstatspolitiken. År 1930 ställdes han inför rätta för att ha arrangerat "skjutsningen" av Kaarlo Juho Ståhlberg. Han entledigades från sin post men frikändes slutligen från alla anklagelser av Högsta domstolen; under processens gång hölls han ändå häktad i två omgångar under sammanlagt ett och ett halvt år. Därefter tog han anställning som Lapporörelsens generalsekreterare 1931–1932 och blev som ledare för Mäntsäläupproret 1932 dömd till frihetsstraff. Han frisläpptes genom hovrättens beslut efter sju månaders fängelse.

Mellankrigstiden och vinterkriget Åren 1935–1937 var han direktör för Petsamon Kala Oy och Petsamon öljy- ja kalajauhotehdas Oy, en fiskfabrik och en olje- och fiskmjölsfabrik i Petsamo. Åren 1937–1938 var han krigskorrespondent i Kina och 1939 i Tyskland.

I början av vinterkriget var Wallenius kommendör för Lapplandsgruppen och bromsade upp det oväntat starka sovjetiska angreppet i norr, vilket gav honom epitetet "Lapplands räddare". Hans egenmäktiga presskommunikéer kylde dock ner relationerna till överbefälhavaren Gustaf Mannerheim. Wallenius förflyttades till posten som chef för kustarmégruppen vid Finska viken, men överfördes redan i början av mars 1940 till reserven sedan han misslyckats i sitt uppdrag, och fick aldrig något nytt befäl.

Författarskap Efter vinterkriget flyttade Wallenius till Rovaniemitrakten, där han verkade som jordbrukare och författade flera romaner och novellsamlingar med motiv från vildmarksliv och livet i norr. Han blev en av de främsta författarna i Lappland, och hans skildringar av landskapen i Lappland och vid Norra ishavet räknas som klassiska i den nordliga litteraturen.

På 1950-talet nådde Wallenius höjdpunkten på sin författarbana med flera mogna verk. Vanhat kalajumalat (1951) är en dokumentarisk ödemarksskildring från östra Lappland, kryddad med livsfilosofi. Miesten meri (1952; svensk översättning Ishavets män, 1954) räknas som hans kraftprov som författare och introducerade Ishavets stränder i den finska litteraturen. Hans sista roman Makreeta, merensoutajan vaimo (1959) berättar om kvinnans tunga liv vid Ishavets stränder och om finnarnas historia i Finnmark.

En omfattande visionär undersökning av Petsamos historia, skriven 1944, stoppades på grund av villkoren i fredsavtalet och gavs ut postumt 1994 under titeln Petsamo: mittaamattomien mahdollisuuksien maa.

Bibliografi Ihmismetsästäjiä ja erämiehiä (1933) (svensk översättning Människojägare och fångstmän, 1934) Yli Lapin rajojen. Konsuli Eero Lampion jälkeenjääneestä käsikirjoituksesta elämänkuvauksen kirj. K. M. Wallenius (1936) Japani marssii (1938) Lapin sota 1939–1940 sanoin ja kuvin (1940, med Antti Hämäläinen) Emäpuu kertoo. Satuja aikuisille ja lapsille (1942, illustrerad av Rudolf Koivu) Vanhat kalajumalat (1951) Miesten meri (1952, illustrerad av Erkki Tanttu, svensk översättning Ishavets män, 1954) Makreeta, merensoutajan vaimo (1959, roman, illustrerad av Erkki Tanttu) Harakka-Antti lähtee itäjäihin (1961, roman, tidigare publicerad i Miesten meri) Ihmismetsästäjiä ja erämiehiä sekä neljä uutta tarinaa (1962) Petsamo: mittaamattomien mahdollisuuksien maa. Historiaa ja kuvauksia (1994, red. Sakari Kännö)

Översättningar till finska Rocco Morretta: Huomispäivän sota (1934) Rudolf von Wehrt: Tannenberg. Kuinka Hindenburg löi venäläiset (1935) Roman Gul: Punaiset marsalkat (1936) Edgar Wallace: Mies, joka ei nukkunut. Uusia seikkailuja Sandin joella (1938) William La Varre: Kultaa, timantteja, orkideoja. Kauppamatkustajan ja tutkimusretkeilijän elämyksiä Etelä-Amerikan tuntemattomilla seuduilla (1939) Gunnar Johansson: Tahdomme elää (1941) C.S. Forester: Kommodori Hornblower (1948, roman) C.S. Forester: Lordi Hornblower (1949, roman) Louis Bromfield: Kesytön maa (1950, roman) Esther Forbes: Onnen vuorovesi (1950, roman) Alice Lyttkens: Nouse armaani ja tule (1950) John Masters: Bengalin ratsastajat (1953, roman)

Utmärkelser

Källor

Externa länkar

Kategori:Födda 1893 Kategori:Finländska militärer Kategori:Avlidna 1984 Kategori:Personer från Kuopio Kategori:Män Kategori:Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden Kategori:Mottagare av Frihetskorsets fjärde klass Kategori:Storofficerare av Italienska kronorden Kategori:Storofficerare av Tre Stjärnors orden Kategori:Kommendörer med stjärna av Sankt Olavs orden Kategori:Mottagare av Polonia Restituta Kategori:Kommendörer av första klass av Svärdsorden Kategori:Kommendörer av första graden av Dannebrogorden