Nathaniel Pigott, född 1725 i Whitton, Middlesex, England, död 30 maj 1804, var en engelsk astronom, känd för sina observationer av förmörkelser, Venuspassager och Merkuriuspassager samt kometer. Han blev ledamot av Royal Society den 16 januari 1772, utländsk medlem av Imperial Academy i Bryssel 1773 och korrespondent för Franska vetenskapsakademin 1776.Clerke, Agnes Mary. "Pigott, Nathaniel". Dictionary of National Biography. Vol. 45. p. 284. Han var far till Edward Pigott.

Biografi Pigott var son till Ralph Pigott av Whitton och hans hustru Alethea, dotter till den åttonde vicomte Fairfax. Han var sonson till barrister Nathaniel Pigott (1661–1737), en romersk-katolik och nära vän till poeten Alexander Pope, som hyllade honom i en gravskrift inskriven i församlingskyrkan i Twickenham. Den unge Nathaniel Pigott gifte sig med Anna Mathurina, dotter till Monsieur de Bériol, och tillbringade några år i Caen i Normandie för att utbilda sina barn. Han och hans familj levde ett något kringflyttande liv i olika delar av Storbritannien och kontinenten, där förhållandena var mer gynnsamma för den trofast katolska familjen.

Det är inte känt när Pigott först blev intresserad av astronomi. Han kunde dock köpa fina instrument från hantverkare i London och blev känd för observationsförmåga och beräkningsnoggrannhet. Vetenskapsakademin i Caen valde honom till utländsk medlem omkring 1764, och han observerade där, med John Dollonds två meter stora akromatiska teleskop, den partiella solförmörkelsen den 16 augusti 1765. Hans observationer av Venuspassagen den 3 juni 1769 överfördes till Franska vetenskapsakademin och hans meteorologiska register i Caen, från 1765 till 1769, till Royal Society, för vilket han valdes till ledamot den 16 januari 1772. Han upprätthöll en vänskaplig relation med astronomen William Herschel.

I Bryssel åtog han sig på regeringens begäran år 1772, att fastställa de geografiska positionen för de viktigaste städerna i Nederländerna. Arbetet tog fem månader och utfördes på hans egen bekostnad, med hjälp av hans son Edward Pigott och hans tjänare. Längdgraderna erhölls från observationer av Jupiters månars förmörkelser, latituderna med hjälp av meridianhöjder tagna med en Birdskvadrant utlånad av Royal Society. Pigott beskrev dessa operationer i ett brev till Nevil Maskelyne, daterat Louvain, den 11 augusti 1775, och deras resultat publicerades i stor utsträckning i Memoirs of the Brussels Academy of Sciences. Han valdes till utländsk medlem av Brysselakademin den 25 maj 1773 och till korrespondent för Franska vetenskapsakademin den 12 juni 1776. Pigott deltog också i ett ovanligt experiment den 1 november 1773 för att fastställa variationer i barometertrycket som skapades av ringningen av den över sju ton tunga klockan i katedralen Ste. Goedule i Bryssel.

Pigott tillbringade en del av sommaren 1777 i Lady Widdringtons hus i Gloucestershire, vars longitud han bestämde, och bosatte sig sedan i Frampton House, Glamorganshire, på sin egen egendom. Här utrustade han ett observatorium med en transit av fabrikat Sisson, ett 1,8-meters akromatiskt teleskop av fabrikat Dollond och flera mindre teleskop. Han fastställde dess latitud och upptäckte 1778–9 några dubbelstjärnor. Han och hans son Edward undersökte och korrigerade också kartläggningen av många platser i området. År 1783 skickade han en redogörelse till Royal Society om en anmärkningsvärd meteor som han sett när han red över Hewit (Heworth) Common, nära York. Han observerade Merkuriuspassagen den 3 maj 1786 vid Collège Royal, Louvain, några dagar efter sin ankomst från England.

År 1783 upptäckte Pigott en periodisk komet med omkring sex års omloppstid, vilken dock inte återfunnits senare. Han uppehöll sig under många år i Belgien, där han var sysselsatt med geodetiska arbeten.

Pigott dog utomlands 1804. Hans son Edward , som hjälpte till med många av hans observationer, blev en känd astronom i sin egen rätt.

Publikationer 1782 (med Dr William White): "Observations on the Bills of Mortality at York. By William White, MDFAS; Communicated by Nathaniel Pigott, Esq. FRS" Philosophical Transactions of the Royal Society of London

Utmärkelser och erkännanden Asteroiden 10220 Pigott är uppkallad efter honom och hans son.

Referenser

Noter

Externa länkar

Clerke, Agnes Mary (1896). "Pigott, Nathaniel". In Lee, Sidney (ed.). Dictionary of National Biography. Vol. 45. London: Smith, Elder & Co. p. 284.

Kategori:Engelska astronomer Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Ledamöter av Franska vetenskapsakademien Kategori:Astronomer under 1700-talet Kategori:Brittiska forskare under 1700-talet Kategori:Personer från Middlesex Kategori:Födda 1725 Kategori:Avlidna 1804 Kategori:Män Kategori:Ugglan