miniatyr|300px|Rasforskaren Robert Ritter tar ett blodprov på en romsk kvinna, cirka 1936/1940. miniatyr|300px|Romafamiljen Doisari i den tyska staden Halle poserar för kameran. Fotograf är en av Robert Ritters medarbetare. miniatyr|300px|Romer och sinti deporteras av nazisterna. Köningstraße, Asperg, Baden-Württemberg den 22 maj 1940. miniatyr|300px|Barack av den typ som "zigenarlägret" i Auschwitz-Birkenau bestod av. Foto 2008. miniatyr|stående|"Zigenarlägret" markerat med gult på ett flygfoto över Auschwitz-Birkenau. Det romska folkmordet eller romska förintelsen, även känt som Porajmos, eller Samudaripen (romska; uppslukande respektive massmord), var Nazitysklands och deras allierades försök att utrota Europas romer och sinti.
Romer och sinti tillhörde, vid sidan av judarna, dem som drabbades hårdast av nazisternas ras- och utrotningspolitik. Romer/Sinti förföljdes och dödades urskillningslöst av tyska Einsatzgruppen på östfronten och tusentals av dem fördes från det av Tyskland ockuperade Europa till arbets- och förintelseläger. I början av 1943 inrättades ett "zigenarläger" i Auschwitz-Birkenau där över 20 000 romer/sinti internerades. Lägrets fångar likviderades natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 då de sista romerna, närmare 3 000 personer, gasades ihjäl.
Antalet romer som mördades under Porajmos är svårt att fastställa. Forum för levande historia uppger, att mellan 200 000 och 500 000 av de cirka en miljon romer, som de menar levde i Europa vid denna tid mördades av nazisterna.Romer under Förintelsen, Forum för levande historiaEnligt beräkningar sammanställda vid Columbia University år 2000 fanns det ca 950 000 romer i Europa före kriget och mellan 130 000 och 285 000 av dessa dog under Förintelsen. Donald L. Niewyk, The Columbia Guide to the Holocaust, Columbia University Press, 2000, sid 422 Andra källor anger siffror på upp till 1 500 000 mördade romer, men utan att redovisa tillfredsställande dokumentation.The East European gypsies: regime change, marginality, and ethnopolitics Barany, 2001, sid 109.
Termen Porajmos, som kan ses som en motsvarighet till judarnas Shoah, introducerades på 1990-talet av lingvisten Ian HancockPorajmos på engelska Wikipedia (Romani: Yanko le Redžosko) vid The Romani Archives and Documentation Center. Oftast används dock det allmänt kända begreppet förintelsen även om folkmordet på romer och sinti.The Roma and Sinti Holocaust.eu
Under förintelsen, år 1939 till 1945 nekade Sverige romer som enda etnisk folkgrupp skydd från förintelsen. Sverige hade en stenhård linje att inga romer skulle få komma in i Sverige, alldeles oavsett omständigheter, alltså även om förintelsen pågick.
Nazisternas förföljelse av romer och sinti Raslagar och rasbiologisk forskning Vid tiden för nazismen framväxt fanns det en utbredd misstänksamhet och fördomsfullhet gentemot romer och sinti. Inom den samtida rasforskningen försökte man urskilja dem och fastställa deras fysiska och mentala kännetecken. I Tyskland och Österrike började man på 1920-talet registrera romer och sinti i Zigenarlistor (Zigeunerlisten) för att kunna utöva social och polisiär kontroll över dem. Det tidiga 1900-talets diskriminerande särbehandling av romer fortsatte under nazisterna och blev en del av regimens förödande rasideologi.
De nazistiska rasideologerna och historieforskarna hade vissa problem med "zigenarna"; eftersom romer och sinti härstammar från Indien och alltså har "ariskt" ursprung var det svårt att på vetenskapliga grunder avskilja dem från tyska "arier" och den gemensamma härstamningen. Trots detta kom nazisterna fram till att romer har ett ”artfrämmande blod”.FN & EU, Roma history - Holocaust, pdf I september 1935 infördes raslagarna om judar, Nürnberglagarna. I en kommentar till avsnittet om medborgarskap förtydligade inrikesministern Wilhelm Frick: ”Eftersom en förutsättning för rätten att vara medborgare är att man är av tyskt blod, så kan en jude inte bli medborgare. Detsamma gäller för andra raser vars blod inte är närbesläktat med det tyska, som till exempel zigenare och neger.” Die Last der Vergangenheit: Auswirkungen nationalsozialistischer Verfolgung Texten i original: ”Da die Deutschblütigkeit eine Voraussetzung des Reichsbürgerrechts bildet, kann kein Jude Reichsbürger werden. Desselbe aber gilt auch für die Angehörigen anderer Rassen, deren Blut dem deutschen Blut nicht artverwandt ist, z.B. für Zigeuner und Neger.” Krokowski, 2001, sid. 22 I och med detta förlorade många romer och sinti, vars familjer varit tyskar i generationer, sina medborgerliga rättigheter. (De personer som förlorade rätten att vara medborgare (Reichsbürger) förblev knutna till Tyska riket som statsanhöriga (Staatsangehörige), dessa hade inte fullständiga medborgerliga rättigheter.Reichsbürgergesetz på tyska Wikipedia.)
Redan 1933, samma år som nazisterna kom till makten, instiftades Lagen om ärftlig hälsa (Erbgesundheitsgesetz) vilken användes som juridisk grund för tvångssterilisering av romer och sinti.Zimmermann, 2000, sid 191.
År 1936 påbörjades en omfattande rasbiologisk forskning av romer och sinti under ledning av Dr Robert Ritter på Rashygieniska och befolkningsbiologiska forskningsinstitutet som var underställt Hälsovårdsministeriet. Ritters mål var att bevisa att romernas "asociala" beteende var ärftligt och att de utgjorde ett hot mot den tyska rasen och folkgemenskapen. Efter att ha studerat 24 000 personer presenterade Dr Ritter 1944 en klassificering av ”zigenare” och ”zigenar-blandras”, med undergrupper, och vad som karaktäriserade dem. Under de år Ritters forskningsprojekt pågick användes hans information och analyser av SS och polisen som underlag för arrestering och deportation av romer och sinti.
Deportationer och massavrättningar De första deportationerna av romer till koncentrationsläger skedde 1938 då 700 personer fördes till Dachau, Buchenwald, Sachsenhausen och KZ Lichtenburg. Ett år senare internerades 3 000 av de tyska och österrikiska romer som registrerats i Zigenarlistorna under mellankrigstiden. 1939 infördes ett förbud mot att byta bostadsort - förordningen Festsetzungserlass förbjöd romer och sinti att lämna platsen där de bodde. De som trotsade förordningen fördes till koncentrationsläger. I Österrike och Tyskland internerades romer och sinti i mindre arbetsläger eller i så kallade zigenarläger, i Österrike fanns det 17 läger av denna typ. Nazisternas mål var att deportera alla tyska romer, cirka 30 000 personer, till koncentrationsläger i Generalguvernementet i Polen.
I november 1941 deporterades 5 000 romer från Österrike till den polska staden Łódź där ett zigenarläger etablerades inom det judiska gettot. Tre månader senare fördes de 4 400 som fortfarande var vid liv till förintelselägret Chełmno där de gasades ihjäl i gasbilar.
Under den tyska arméns och Einsatzgruppernas massavrättningar vid östfronten 1941 mördades tusentals romer och sinti. Vid de ökända massakrerna i Babi Jar likviderades över hundra tusen judar, romer och sinti och ryska och ukrainska motståndsmän. Likaså föll tusentals romer och judar, samt serber, offer för Einsatzgrupperna i tyskockuperade Serbien.Zimmermann, 2000, sid 196-200 Den fascistiska Ustašamilisen i Kroatien liksom Antonescuregimen i Rumänien utförde även de avrättningar på romer och sinti.
"Zigenarlägret" i Auschwitz Heinrich Himmler utfärdade i december 1942 ett dekret om att alla romer som fortfarande fanns i Tyskland skulle deporteras till Auschwitz. I Auschwitz-Birkenau skapades ett ”zigenarläger” (Zigeuner-Familienlager). Där internerades mer än 22 000 romer och sinti som kom från läger i Tyskland, Österrike, Polen och Böhmen-Mähren. ”Zigenarlägret” hade den högsta dödssiffran av alla läger i Auschwitz: omkring 19 300 dog, av dessa gasades 5 600 ihjäl, 13 700 avled på grund av svält, sjukdomar och medicinska experiment.Zimmermann, 2000, sid 203 Avvecklingen av ”zigenarlägret” påbörjades i maj 1944 genom att hundratals fångar överfördes till andra koncentrationsläger. Lägret likviderades slutgiltigt natten mellan den 2 och 3 augusti då 1 408 fångar deporterades med godståg till Buchenwald och de som var kvar - 2 897 män, kvinnor och barn - mördades i gaskamrarna.Gedenkbuch: Die Sinti und Roma im Konzentrationslager Auschwitz Birkenau, Staatliches Museum Auschwitz-Birkenau in Zusammenarbeit mit dem Dokumentations- und Kulturzentrum Deutscher Sinti und Roma, Heidelberg: Saur-Verlag, München u. a. 1993. .
"Zigenarlägrets" huvudbok (Hauptbuch) där romer/sinti registrerades finns bevarad. Huvudboken gömdes undan av polska fångar, som arbetade på lägrets kontor, när de förstod att lägret skulle likvideras. I boken finns 21 000 romer och sinti från 11 länder registrerade.Dokumentations- und Kulturzentrum Deutscher Sinti und RomaFrankenberger Zeitung 2010-06-28
Medicinska experiment Ett annat utmärkande drag för både Porajmos och Förintelsen var den omfattande användningen av människor i medicinska experiment.Harran, Marilyn J. (2002). The Holocaust Chronicles. Lincolnwood: Publications International. p. 384. . Den mest ökända av dessa läkare var Josef Mengele, som arbetade i koncentrationslägret Auschwitz. Hans experiment omfattade bland annat att placera försökspersoner i tryckkammare, testa droger på dem, frysa dem, försöka ändra deras ögonfärg genom att injicera kemikalier i barnens ögon samt olika amputationer och andra brutala operationer. Den fulla omfattningen av hans arbete kommer aldrig att bli känd eftersom den lastbilslast med journaler som han skickade till Otmar von Verschuer vid Kaiser Wilhelm-institutet förstördes av von Verschuer.Müller-Hill, Benno (1998). Murderous science: elimination by scientific selection of Jews, Gypsies, and others in Germany, 1933–1945. Plainview: Cold Spring Harbor Laboratory Press. sid. 22. . Mengeles egna journaler, som består av cirka 3 300 sidor, kommer troligen aldrig att publiceras.Auschwitz "Angel of Death" Josef Mengele's Unknown Writings to be Auctioned. PR Newswire. 30 juni 2011. De försökspersoner som överlevde Mengeles experiment dödades nästan alltid och dissekerades kort därefter.Lifton, Robert Jay (1986). The Nazi Doctors: Medical Killing and the Psychology of Genocide. New York: Basic Books. sid. 351. . En rom som överlevde de medicinska experimenten var Margarethe Kraus.Katz, Brigit. "London Library Spotlights Nazi Persecution of the Roma and Sinti". Smithsonian Magazine.
Mengele verkade särskilt angelägen om att arbeta med romska barn. Han tog med sig godis och leksaker till dem och förde dem personligen till gaskammaren. De kallade honom "Onkel Mengele".Berenbaum, Michael (1993). Världen måste få veta: The history of the Holocaust as told in the United States Holocaust Memorial Museum. USHMM. sid. 196. . Vera Alexander var en judisk fånge i Auschwitz som tog hand om 50 uppsättningar romska tvillingar:
Jag minns särskilt en uppsättning tvillingar: Guido och Ina, som var ungefär fyra år gamla. En dag tog Mengele bort dem. När de kom tillbaka var de i ett fruktansvärt skick: de hade sytts ihop, rygg mot rygg, som siamesiska tvillingar. Deras sår var infekterade och det rann var ur dem. De skrek dag och natt. Då lyckades deras föräldrar - jag minns att moderns namn var Stella - få tag på morfin och de dödade barnen för att få slut på deras lidande.
Antal dödsoffer Hur många romer och sinti som dog under Porajmos är på grund av bristande dokumentation fortfarande omdiskuterat. Alla romer och sinti blev inte omnämnda som ”zigenare” i de nazistiska dokumenten, många återfinns troligen bland de så kallade "asociala". En stor mängd dokument förstördes av nazisterna, många efterlämnade handlingar från SS och koncentrationslägren är ofullständiga och dessutom har mycket material från krigsåren ännu inte till fullo utforskats. Men de uppskattningar och beräkningar som forskare har gjort visar på att mellan 250 000 och 500 000 romer och sinti mördades under Förintelsen.FN & EU, Roma History - Concentrations camps
Efter kriget