Karl Friedrich Eichhorn, född den 20 november 1781 i Jena, död den 4 juli 1854 i Köln, var en tysk rättslärd, son till Johann Gottfried Eichhorn och kusin till Johann Albrecht Friedrich von Eichhorn.
Eichhorn blev juris professor i Frankfurt an der Oder 1805, i Berlin 1811, i Göttingen 1817 och för andra gången i Berlin 1832.
År 1833 blev han övertribunal- och legationsråd, 1838 medlem av Preussiska statsrådet och 1843 medlem av övercensurdomstolen. År 1847 tog han avsked från statens tjänst.
Jämte Savigny började Eichhorn inom rättshistorien tillämpa samma historisk-filologiska metod, som Barthold Georg Niebuhr genomförde i sin romerska historia. Han räknas därför bland ledarna av den historiska skolan inom tysk rättsvetenskap.
Bibliografi (i urval)
Deutsche Staats- und Rechtsgeschichte (1808-23; femte upplagan 1843-44)
Einleitung in das deutsche Privatrecht etc. (1824; femte upplagan 1845)
Grundsätze des Kirchenrechts der katholischen und evangelischen Religionsparthei in Deutschland (1831-33)
Sorgespelet Chriemhildens Rache (1824)
Eichhorn var jämte Savigny och Göschen grundläggare av Zeitschrift für geschichtliche Rechtswissenschaft''.
Källor
Kategori:Tyska domare Kategori:Tyska professorer i juridik Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Frankfurt an der Oder Kategori:Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin Kategori:Personer verksamma vid Göttingens universitet Kategori:Personer i Tyskland under 1800-talet Kategori:Personer från Jena Kategori:Födda 1781 Kategori:Avlidna 1854 Kategori:Män Kategori:Alumner från Göttingens universitet Kategori:Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin