Abort i Sverige regleras i lag. En gravid person har rätt att avbryta graviditeten fram till och med den 18:e graviditetsveckan (fri abort). Efter vecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsen, vilket kan ges om det finns synnerliga skäl och fostret inte bedöms vara livsdugligt.
Historik
Sveriges första abortlag antogs 1938. Abort var då tillåten på medicinska, humanitära eller rashygieniska grunder, till exempel om graviditeten innebar fara för kvinnans liv, efter våldtäkt eller om fostret bedömdes riskera svår sjukdom.
Lagstiftningen ändrades därefter vid flera tillfällen: 1946 omfattade lagen även socialmedicinska skäl. 1963 infördes möjlighet till abort vid allvarliga fosterskador. 1974 antogs en ny abortlag som medger abort fram till och med den 18:e graviditetsveckan.
Enligt den äldre lagstiftningen krävdes prövning av en särskild kommitté i varje enskilt fall. Aborter genomfördes därför vanligen först i mitten av den andra trimestern.
Nuvarande lagstiftning
Fri abort är tillåten till och med slutet av graviditetsvecka 18 enligt abortlagen (1974:595).Abortlag, Från och med vecka 19 krävs tillstånd från Socialstyrelsen, som kan ge det om det finns synnerliga skäl och om fostret inte anses vara livsdugligt.
I svensk lag definieras abort som att graviditeten avbryts senast dag 6 i graviditetsvecka 21 och fostret föds dött.Nationalencyklopedin, uppslagsord abort, läst 2 januari 2007. Om fostret föds levande från och med dag 0 i graviditetsvecka 22 räknas det som ett barn.
Socialstyrelsen prövar ansökningar om abort från och med vecka 19. Tillstånd ges i första hand vid allvarliga fosterskador eller när den gravidas liv hotas, till exempel vid preeklampsi eller HELLP-syndrom. Från och med graviditetsvecka 22 räknas ingreppet inte längre som abort utan som avbrytande av havandeskap, vilket behandlas som förtidsbörd.
Sedan år 2008 krävs varken svenskt medborgarskap eller bosättning i Sverige för att omfattas av lagen. Före år 1975 krävdes i vissa fall intyg från två läkare, ett så kallat tvåläkarintyg, för att få abort.
Metoder Fram till graviditetsvecka 9 görs de flesta aborter med läkemedel.https://web.archive.org/web/20080519080109/http://www.sexaktuellt.com/sv-SE/segment.aspx?sectionID=2&show=6 Behandlingen inleds på en gynekologisk mottagning och fortsättningen kan ske hemma eller på sjukhus.
Fram till vecka 13 kan abort även utföras kirurgiskt, då under narkos eller lokalbedövning. Vid senare graviditetsveckor används en tvåstegsmetod, där graviditeten först avbryts med en tablett och därefter följs av läkemedel som framkallar värkar.
Vid sena aborter görs ingreppet vanligen på sjukhus. Efter behandling kontrolleras livmodern och ibland görs en kompletterande skrapning.
Statistik Sedan 1975 har antalet aborter per år i Sverige varierat mellan cirka 30 700 och 38 200.
Ungefär 80 procent av alla kända tonårsgraviditeter avbröts genom abort 2010. Antalet tonårsaborter per tusen kvinnor i befolkningen har minskat tydligt de senaste decennierna:
År Tonårsaborter per tusen kvinnor i befolkningen 1975 29,7 1984 17,7 1989 24,9 1995 16,9 2002 25,5 2005 24,3 2010 20,9 2012 18,8 2015 14,4 2018 11,0 2020 9,0
Utredning om modernisering av abortlagstiftningen (2023) I juni 2023 tillsattes en statlig utredning om modernisering av abortlagstiftningen. Ett syfte är att pröva möjligheten att tillåta medicinsk abort utanför vårdinrättningar.
Regeringen Andersson gav i 2021 års regleringsbrev Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag om att ”genomföra en systematisk översikt av publicerad forskning avseende positiva och negativa effekter av att genomföra hela den medicinska aborten i hemmet”. SBU ska utvärdera det vetenskapliga stödet för positiva och negativa effekter av medicinska aborter utförda i hemmet.
I maj 2023 presenterade SBU rapporten med slutsatsen: ”Det är ingen skillnad i effektivitet av abortbehandlingen då mifepriston tas i hemmet jämfört med på en vårdinrättning (hög tillförlitlighet). Det är inte heller någon skillnad i följsamhet till behandlingen (måttlig tillförlitlighet). Komplikationer relaterade till aborten är ovanliga och det finns ingen påvisbar skillnad mellan grupperna.”
Strax efter SBU:s rapport presenterades utsåg regeringen Kristersson barnmorskan och medicine doktorn Inga-Maj Andersson att se över hur abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov. "Utredningen ska bidra till en abortvård som i högre grad är anpassad till den medicinska utvecklingen som gör det möjligt att genomföra medicinska abort i hemmet."
miniatyr|Mifepriston - ett vanligt abortpreparat
Akut p-piller
För dem som omedelbart efter ett oskyddat samlag vet att de inte vill bli gravida finns receptfria akut p-piller att köpa på apoteken i Sverige och flera andra europeiska länder. Dessa tabletter är en akut preventivmetodFASS: NorLevo (Akut p-piller). och ska inte sammanblandas med abort. De fungerar så att en eventuell ägglossning förskjuts, och därmed kan ingen befruktning ske. Om kvinnan redan haft ägglossning i samband med samlag fungerar inte akut p-piller eftersom det inte hindrar ett befruktat ägg att fästa sig i livmoderväggen.
Abortdebatten i Sverige En ledande förespråkare i Sverige för fri abort har varit och är RFSU.RFSU. Rätten till Abort. (2010-01-29) Läst den 18 maj 2010
De största abortkritikerna finns inom organisationerna Livsval,Livsval den religiöst obundna organisationen Människovärde,Människovärde samt inom Romersk-katolska kyrkan. Det finns även mindre grupperingar som Respekt och MRO-Människorätt för ofödda. Dessa organisationer argumenterar bland annat för att ofödda foster har människovärde då fostret har en unik uppsättning DNA och därför inte ska ses som en del av kvinnans kropp. Vidare har dessa grupper argumenterat för att gränsen för att rädda ett förtidigt fött barn tangerar den övre gränsen för abort i svensk lagstiftning och att man därför bör revidera lagstiftningen.
Debatten om juridisk abort 2016 röstade Liberala Ungdomsförbundet Väst igenom ett förslag om att driva frågan om juridisk abort. Idén om juridisk abort har funnits längre än så och innebär att män ska kunna frånsäga sig föräldraskapet under samma period som mamman har rätt till fri medicinsk abort. Detta förslag möttes av stort motstånd i den svenska samhällsdebatten och fick viss spridning i internationell media. Motståndarna menar att det inte gör situationen mer rättvis mellan föräldrarna då fadern med lätthet helt kan undkomma konsekvenserna från ett gemensamt agerande och lämna modern med allt ansvar. Dessutom skulle ett eventuellt barns rättigheter till sin identitet då stå tillbaka till fördel för mannens rätt att avgöra om han ska bli förälder eller ej.
De som är för förslaget menar istället att både barnet och kvinnan skulle främjas av förslaget då en man som bara övergett sitt barn, som inte har vårdnad och som inte varit en del av barnets liv, kan när som helst under barnets uppväxt stämma för vårdnad och återvända till barnets, och mammans, liv. Om mannen hade genomfört en juridisk abort skulle rättigheten att återkomma till barnets liv upphöra. Andra argument för förslaget inkluderar åsikter om att det är mer gynnsamt för alla om de som blir föräldrar själva valt det.
Debatt om abort i hemmet Under 2020-talets början har det pågått en debatt i media kring abort i hemmet, även kallat abort utanför vårdinrättning. Debatten inleddes med en debattartikel, ”Aborter bör kunna genomföras i hemmet”, i Svenska Dagbladet i februari 2021, där bl a företrädare för RFSU, Svensk förening för obstetrik och gynekologi och Barnmorskeförbundet förespråkade förändringar i abortlagstiftningen. Artikeln följdes av ett flertal debattinlägg under närmsta åren, och till att ämnet togs upp i riksdagen under hösten 2021 vilket ledde till en rapport av de medicinska effekterna av abort i hemmet, som följdes av en utredning av ändring i abortlagstiftningen för att möjliggöra abort i hemmet. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 3 februari 2025.
Se även Abort Abortturism
Referenser
Noter
Kategori:Abort i Sverige Kategori:Sjukvård i Sverige