Andrakammarvalet i Sverige 1905 hölls i september detta år.

Valsystem Valsättet var en blandning av indirekta och direkta val. I 145 av landsbygdens 150 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 46 stadsvalkretsarna. Resterande 5 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 80 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (22 mandat), Göteborg (9 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (2 mandat) och Gävle (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.Riksdagsordningen 1866 Av folkmängden den 31 december 1904, 5 260 811, hade 432 099 (8,2 %) rösträtt. Detta var en ökning med mer än 50 000 personer från 1902. Utvecklingen med fler röstberättigade gynnade den politiska vänstern.

Valkampanj Valet skedde i unionsupplösningens efterdyningar men fokuset i valrörelsen kom att ligga på rösträttsfrågan och hur valsättet skulle se ut i framtiden, snarare än försvaret. Liberalerna ville behålla systemet med val i enmansvalkretsar medan de konservativa ville se proportionella val. Vänstern hade inför valet stärkta organisationer med större kapacitet till kampanjande än föregående valår. Karl Staaff från Liberala samlingspartiet och Hjalmar Branting från Socialdemokraterna var frontfigurer för sina respektive partier och höll flera tal. Staaff hämmades dock något av sitt arbete i regeringen. Traditionen att regeringen skulle hålla sig utanför valrörelsen höll på att brytas. De konservativa hade 1904 bildat riksorganisationen Allmänna valmansförbundet. I konservativa kretsar fanns dock en skepsis gentemot kampanjandet och valmansförbundets arbete var följaktligen inte så omfattande.

Valresultat

Liberalerna och Socialdemokraterna gick framåt och fick tillsammans majoritet i andra kammaren för första gången. Efter valet bildades Nationella framstegspartiet av några bonderepresentanter och högersinnade stadsrepresentanter från Lantmannapartiet. För första gången deltog mer än hälften av rikets röstberättigade.

Partivis Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1906 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats.I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

PartiRöstfördelningMandatRösterElektorerAntal+/- Liberala samlingspartiet67 50727107+3 Lantmannapartiet30 3009557-34 Nationella framstegspartiet20 2442139nytt Socialdemokraterna11 480013+9 Vänstervildar72802+-0 Högervilde61801ny Obundna6 072011-13 Övriga78 40812--Antal giltiga röster215 357155230-Ogiltiga röster1 6151Totalt216 972156

Ideologisk tillhörighet Ideologi Röster (%)The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell MandatRiksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international +/- Konservativa 45,3 108 -11 Liberaler 45,2 109 +2 Socialdemokrater 9,5 13 +9 Totalt 100,0 230 -

Valdeltagande Antal Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 77 663-77 663 Landsbygden 139 309787140 096 Hela Sverige 216 972217 759

Andel Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 65,5-65,5 Landsbygden 45,411,444,7 Hela Sverige 51,050,4

Regeringsbildning Efter två månaders uppskjutande av det oundvikliga bad Oscar II Karl Staaff bilda regering och därmed tillträdde den första Staaffregeringen i november 1905; för första gången hade valresultatet i ett riksdagsval haft direkt och betydande inverkan på regeringsbildningen.

Regeringen Staaff försökte under våren 1906 att driva igenom en rösträttsreform, men misslyckades att få första kammaren med sig, och upplöste därför regeringen efter drygt ett halvt år. Högerregeringen Lindman tillträdde därmed 29 maj 1906, och satt kvar resterande del av mandatperioden.

Kommentarer

Källor

Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International. Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903-1905 Den svenska historien, del 13 : Emigrationen och det industriella genombrottet , Huvudredaktör : Gunvor Grenholm Huvudförfattare : Professor Sten Carlsson och Professor Jerker Rosén.

Fotnoter

Kategori:1905 i Sverige Sverige 1905