Nora socken i Uppland ingick i Våla härad med en mindre del före 1898 i Simtuna härad, ingår sedan 1971 i Heby kommun, sedan 2007 i Uppsala län (före 1 januari 2007 i Västmanlands län), och motsvarar från 2016 Nora distrikt.
Socknens areal är 306,47 kvadratkilometer, varav 285,12 land. År 2000 fanns här 2 129 invånare. Tätorten Tärnsjö och sockenkyrkan Nora kyrka ligger i socknen. Kyrkby har troligen varit den numera försvunna byn Berg, omtalad 1312-1331. Under 1700-talet var prästgården intressenter i Bergbolsta.Det Medeltida Sverige; Tiundaland 1:4. Rune Jansson, Sigurd Rahmqivst och Lars-Olof Skoglund
Administrativ historik Nora socken har medeltida ursprung. Äldsta kända omnämnande från 1312. I Nora kyrka finns en dopfunt från sent 1100-tal. Ett fåtal byar har forntida anor, men de flesta verkar tillkomna under tidig medeltid, och bygden har troligen koloniserats då. Byn Ljusbäck (Liusabec) i Nora socken omtalas redan i ett brev från 1185 (DS 96), då påven Lucius III fastslår de donationer som tillfallit ärkebiskopsstolen i Uppsala. Ljusbäck tillhörde då ärkebiskopen, men bortbyttes någon gång 1289-91. Byarna Ingbo, Sörbo och Östa räknades administrativt till Simtuna härad, men kyrkligt till Nora socken. 1897 överfördes området till Nora i alla avseenden.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nora församling och för de borgerliga frågorna till Nora landskommun som 1971 uppgick i Heby kommun som 2007 överfördes från Västmanlands län till Uppsala län.
1 januari 2016 inrättades distriktet Nora, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Våla härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Salbergs kompani och Livregementets grenadjärkår, Östra Västmanlands kompani.
Geografi Nora socken ligger söder om Färnebofjärden vid Dalälven kring Enköpingsåsen. Socknen har odlingsbygd öster om åsen och myrrik skogsbygd i väster.Nationalencyklopedin
Socknen genomkorsas av riksväg 56 och i väster finns Östa naturreservat.
Fornlämningar miniatyr|Ingbo källor. miniatyr|Tärnsjö station. Boplatser från stenåldern är funna. I samband med arkeologisk undersökning inför vägbygge hösten 2009 påträffades en boplats 110 meter över havet, som förmodligen är en av Upplands allra äldsta. I övrigt består fornlämningarna mest av gravfält från yngre järnålder. På Älgön finns ett gravfält (RAÄ 121 Nora) som närmast är av så kallad "insjögravtyp", och som brukar kopplas till en i Södra Norrland/Norra Svealand under järnålder kvarlevande jägarbefolkning. Ett lösfynd av en glasögonfibula i närheten av byn Östa kan tyda på bebyggelse redan under bronsålder (RAÄ 47), men utan andra fornlämningar är fyndet betydelse osäker. Namnet Namnet (1312 Norum) innehåller nor, 'smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier' troligen syftande på förgreningen av Dalälven nordväst om kyrkan.
Se även Nora församling
Referenser Noter
Externa länkar
Kategori:Socknar i Simtuna härad Kategori:Socknar i Våla härad Kategori:Indelningar i Heby kommun