miniatyr|Hedins namnteckning 1884 på en ändringsritning för Apoteket Elefanten
Abraham Ludvig Hedin, född 15 maj 1826 i Stockholm, död 18 februari 1917 i Jakobs församling, Stockholm, var en svensk arkitekt.
Biografi Hedin studerade vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1842–1849 och var därefter konduktör vid i Fångvårdsstyrelsen 1849–1851 samt vid Överintendentsämbetet 1849–1893 (från och med 1864 2:e arkitekt) och som sådan deltog han i om- och tillbyggnad av cirka 100 kyrkor. Mellan åren 1863 och 1898 verkade han som stadsarkitekt i Stockholm. Under Ludvig Hedins tid som stadsarkitekt genomgick Stockholms bebyggelse en omfattande förvandling. Det gällde att omsätta Albert Lindhagens så kallade Lindhagenplanen.
Ett annat område var omgestaltning av husfasader i Gamla stan, där Hedin godkände många ändringsritningar. Istället för en totalsanering av Gamla stan började man i slutet av 1800- och början av 1900-talet att riva, snygga till eller putsa upp enskilda fastigheter. Längs Skeppsbroraden och Västerlånggatan, som var stadens affärscentrum, rustades butiker upp och husfasaderna smyckades med gjutjärnsdetaljer och graciösa fönsteromfattningar i jugendstil. Enskilda affärsfastigheter förnyades även i andra dela av Gamla stan, exempelvis längs Österlånggatan.Glase med flera (1988), sida 200
Under Hedins tid blev även stadsarkitekttjänsten delad. 1879 gavs projekteringen av stadens byggnader åt en stadsbyggmästare, en uppgift som av tradition föll (sedan Nicodemus Tessin d.ä.:s tid) under stadsarkitektens arbetsuppgifter. Stadsarkitekten behöll från och med denna tidpunkt granskning och kontroll av den enskilda byggverksamheten.
Hedin var gift med Anna Sofia Karolina Berlin, dotter till kyrkoherden Christian Gissel Berlin, och blev med henne far till upptäcktsresanden och författaren Sven Hedin och Alma Hedin, grundare av Blomsterfonden och känd för sitt engagemang för fattiga och äldre.
Släkten Hedin är känd sedan mitten av 1600-talet. Släktens anfader bodde i byn Hidingsta i Norrbyås socken. Hans son, kronouppbördsmannen Lars, tog sig efternamnet Hedin efter byns namn. Ludvig Hedins far, Sven Anders Hedin, var kansliråd, och hans farfar, Sven Anders Hedin, var hovmedikus.
Verk i urval Herrhamra (huvudbyggnad), 1850. Sorsele kyrka 1859-1860 Släps kyrka 1852-1853 Valla kyrka, Bohuslän 1859-1861. Hallaryds kyrka, 1862–1863. Forsheda kyrka, 1866. Larvs kyrka, 1863–1865. Multrå kyrka, 1867 Pajala kyrka, 1868-1871. Södra Åby kyrka, 1869–1870. Älmeboda kyrka, 1877 Svarttorps kyrka, 1868–1870 Källna kyrka, 1871–1872 Revsunds kyrka, 1872–1876 Håsjö nya kyrka, 1875–1877. (Brann ned 1901) Junsele kyrka, 1885. Västra Hoby kyrka, 1885. Äldre torn. Blidö kyrka, 1855. Eldkvarn (magasinshus), 1859 Långholmens centralfängelser på Långholmen, Stockholm 1849-1851. Skola i Hudiksvall, 1867 Skola i Karlskoga, 1859. Skola i Eskilstuna, 1883. Fyr på Kanholmen, 1868.
Bilder av några verk
Källor
Externa länkar
Kategori:Svenska arkitekter under 1800-talet Kategori:Stockholms stadsarkitekter Kategori:Födda 1826 Kategori:Avlidna 1917 Kategori:Män Ludvig Kategori:Arkitekter från Stockholm