Franz Xaver Freiherr von Wulfen, född 5 november 1728 i Belgrad, Serbien, död 16 mars 1805 i Klagenfurt, Österrike, var en österrikisk friherre och botaniker, zoolog, mineralog, alpinist och jesuitpräst. Han krediteras för att ha upptäckt de blommande växterna Wulfenia carinthiaca, Saxifraga moschata och Stellaria bulbosa. År 1845 döptes blymolybdatmineralet wulfenit till hans ära av Wilhelm Karl von Haidinger.

Biografi Franz von Wulfen var son till Christian Friedrich von Wulfen, som var en högt uppsatt löjtnant i den österrikiska armén av svensk härkomst. Hans mor, född Mariassy, var en ungersk grevinna. Franz utbildades vid Kaschau Gymnasium i nuvarande Košice, Slovakien. När han var 17 år började han på en jesuitskola i Wien. Efter examen blev han professor (främst i matematik och fysik) i Wien, Graz, Neusohl, Gorz, Laibach (Ljubljana) och från 1764 Klagenfurt. Efter Jesuitsällskapets förtryck på 1760-talet stannade han kvar i Klagenfurt till sin död. År 1763 var han officiellt präst. Wulfen dog vid 76 års ålder.

Arbete Från sitt tjugoandra år ägnade von Wulfen sig åt botanik. Höglands- och dalfloran i de östra Alperna var hans huvudsakliga studie. För att hitta exemplar vandrade Wulfen ofta uppför Grossglockner och var pionjär i att utforska de österrikiska Alperna. År 1781 publicerade han sina studier i den väl illustrerade Plantae rariorum Carinthicae (Sällsynta växter från Kärnten). Med särskild framgång forskade han på lavar som han fortfarande betraktade som en art av alger. Han gjorde ett flertal resor söderut (vid många tillfällen till Adriatiska havet) och norrut så långt bort som Holland.

Wulfen var även forskare inom faunan i Innerösterreich och Adriatiska havet. Han sysselsatte sig främst med insekter, fiskar och fåglar.

Priser och utmärkelser År 1796 valdes Wulfen till utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Släktet Wulfenia (i familjen Plantaginaceae) namngavs år 1782 till hans ära av Nikolaus Joseph von Jacquin. År 1980 publicerade botanikern D.Y. Hong Wulfeniopsis, ett släkte av blommande växter som tillhör familjen Plantaginaceae, som också hedrar Franz Xaver von Wulfen. Han hedras också i cirka 22 växter med artepiteten wulfenii, som Dianthus wulfenii  och Rosa wulfenii

Ett monument i Klagenfurt, rest 1838, hedrar honom och beskriver honom som "lika stor som präst, forskare och man".

Publikationer Plantae rariores carinthiacae. V: Miscellanea austriaca ad botanicam, chemiam et historiam naturalem spectantia, vol. I (1778) str. 147–163 in vol. II (1781) str. 25-183 Abhandlung vom Kärntner Bleispate, 1785 Plantae rariores carinthiacae. V: Collectanea ad botanicam, chemiam et historiam naturalem, vol. I (1786) str. 186–364, vol. II (1788) str. 112–234, vol. III (1789) str. 3–166, vol. IV (1790) str. 227-348 Descriptiones Quorumdam Capensium Insectorum, 1786 De Plumbo Spatoso Carinthiaco, 1791 Plantae rariores descriptae, 1803 Cryptogama aquatica, 1803 Flora Norica phanerogama,1858 (publicerad postumt liksom mycket av hans verk)

Referenser

Wulfen, Franz Xaver Freiherr von @ Austria Forum. IPNI List of plants described and co-described by Wulfen.

Noter

Kategori:Österrikiska botaniker Kategori:Österrikiska matematiker Kategori:Österrikiska fysiker Kategori:Österrikiska professorer Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Matematiker under 1700-talet Kategori:Fysiker under 1700-talet Kategori:Botaniker under 1700-talet Kategori:Österrikiska forskare under 1700-talet Kategori:Personer från Belgrad Kategori:Födda 1728 Kategori:Avlidna 1805 Kategori:Män Kategori:Ugglan