Kejsardömet Brasilien var en monarki i Sydamerika som i stort sett bestod av det moderna Brasilien och existerade från 1822 till 15 november 1889, då förbundsrepubliken Brasilien utropades.
Historia När franska trupper hotade Portugal under Napoleonkrigen tvingades den portugisiska kungafamiljen i exil. Tillsammans med hovet och statsförvaltningen flyttade kungafamiljen till Brasilien. Rio de Janeiro blev därmed huvudstad i Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve. Efter krigets slut uppstod motstånd mot att återställa den tidigare koloniala ordningen. År 1822 utropades Brasilien som självständigt kejsardöme, med en monark ur den portugisiska kungafamiljen.
Kejsare Kejsare(Födelse–Död)TillträddeFrånträddeRegeringstidNot 137x137px Peter I1798–1834 7 september1822 7 april1831 137x137px Peter II1825–1891 7 april 1831 15 november1889 Kejsare(Födelse–Död)TillträddeFrånträddeRegeringstidNot
Slavfrågan Efter självständigheten expanderade kaffeexporten kraftigt, liksom importen av förslavade afrikaner. I Rio de Janeiro ökade antalet förslavade från cirka 26 000 personer år 1825 till omkring 44 000 år 1828. År 1822 var ungefär 30 procent av Brasiliens befolkning – motsvarande omkring en miljon människor – födda i Afrika eller ättlingar till förslavade.
Pedro I ville avskaffa slaveriet, men enligt konstitutionen var det parlamentet som skulle stifta lagar, och de flesta som satt där ville ha kvar slaveriet. Ledda av Bernardo Pereira de Vasconcelos från Minas Gerais i parlamentet, argumenterade slaveriets förespråkare för att det inte var omoraliskt att icke-brasilianskt kapital och teknologi inte skulle hjälpa Brasilien, och att järnvägar bara skulle rosta. Andra, som Nicolau de Campos Vergueiro från São Paulo, ville dock ersätta slaveriet med fri arbetskraftsinvandring från Europa. År 1829 infördes ett kontraktssystem. Lagar och förordningar mot slaveri kom dock aldrig att gälla, som 1829 års förordning som förbjöd att slavskepp seglades till Afrika. Dessa händelser var roten till de regionala upproren under 1800-talet.
Republikansk statskupp När slaveriet till slut avskaffades ledde det ekonomiska systemet i de norra delarna till allvarliga ekonomiska problem. Stor hungersnöd blev många slavars död i de norra delstaterna, som hade slaveribaserad ekonomi. Samhällseliten besvarade den liberala regeringens tendenser med att stödja idén om en oligarkisk republik, där lokal elit kunde styra sina områden genom ett decentraliserat federalt system.
I den tidiga republiken tog oligarkerna snabbt över makten och tekniken för att kontrollera det nya statssystemet, och regeringskrisen 1888–1889 och efter ökat missnöje bland militära officerare, föredrog republikanerna förändring genom revolution och fältmarskalk Fonseca ledde en sammansvärjning för att avsätta regeringen i november 1889. Det som började som en beväpnad demonstration för regeringsbyte blev på några timmar en statskupp där kejsar Pedro II avsattes.
Demografi 1823 fanns 4 miljoner invånare (71 % fria och 29 % slavar).Vainfas, Ronaldo. Dicionário do Brasil Imperial. Rio de Janeiro: Objetiva, 2002 1854 fanns 7 700 000 miljoner (76 % fria och 24 % slavar). 1872 fanns 9 930 478 invånare (84,8 % fria och 15,2 % slavar). Enligt det årets nationella folkräkning var, bland de fria invånarna (8 419 672 personer), 38 % vita , 39 % mulatter (blandning av vita och svarta), 11 % svarta och 5 % caboclos (blandning av vita och indianer). Läs- och skrivkunnigheten var: 23,4 % av de fria männen och 13,4 % av de fria kvinnorna. 1887 fanns 14 500 000 invånare (95 % fria och 5 % slavar). 1889 kunde 20 % av den totala befolkningen läsa och skriva.Carvalho, José Murilo de. D. Pedro II. São Paulo: Companhia das Letras, 2007
Referenser
Fotnoter
Externa länkar
Kategori:Brasilien under 1800-talet Brasilien Kategori:Historiska länder och riken i Sydamerika Kategori:Stater och territorier bildade 1822 Kategori:Stater och territorier upplösta 1889 Brasilien Kategori:Portugisiskspråkiga länder och territorier