Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Luleå stad. För orten se Luleå, för dagens kommun, se Luleå kommun.
miniatyr|Vy från luften över centrala Luleå med Luleå domkyrka synlig i mitten och Bergnäsbron över Lule älv mot Bergnäset uppe till höger. Luleå stad var en stad och kommun i Norrbottens län. Centralort var Luleå och kommunkod 1952–1970 var 2580.
Administrativ historik Luleå fick stadsprivilegier den 12 juli 1621 vid Nederluleå kyrka i Gammelstaden i Nederluleå socken men flyttades 1648-1649 till sin nuvarande plats. Den 1 januari 1863 inrättades Luleå stad som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
1893 - Enligt beslut den 10 juni 1892 överfördes lägenheten Ön (också kallad Stadsön) i alla hänseenden till Nederluleå från staden; lägenheten hade tidigare tillhört Luleå stads donationsjord, och i vissa hänseenden tillhört Nederluleå. Samtidigt överfördes det så kallade Svartöhemmanet (eller 3/64 mantal Björsby n:r 6) och de inom Luleå hamn liggande holmarna Gråsjälören, Smultronören, Långören, Långörsgrundet, Lövgrundet, Limpören, Limpholmen (eller Getören), Långgrundet och Dömansgrundet (eller Dömansören) i alla hänseenden från Nederluleå till staden. Före 1893 hade Stadsön kyrkoskrivits i Nederluleå, betalat de kyrkliga och borgerliga kommunala avgälderna dels till landet och dels till staden samt räknats i administrativt och judiciellt hänseende till Nederluleå tingslag, förutom att civila rättsärenden rörande jorden handlades vid Luleå stads rådhusrätt. 1895 - Enligt beslut den 18 maj 1894 överfördes i alla hänseenden från Nederluleå till staden hemmanet 3/16 mantal Notviken och ett område på 3/16 mantal som utbrutits från Nederluleå pastorsboställe och anslagits som lösingsjord åt kyrkoherden i Luleå. I samma beslut bifölls inte ett förslag om att överföra Hermansängen till Nederluleå. 1933 - Enligt beslut den 31 mars 1932 överfördes från Nederluleå socken och landskommun till Luleå stad vissa områden med 2 189 invånare, däribland Svartöstadens municipalsamhälle med 1 081 invånare och den så kallade Skurholmsstaden, med en areal av 4,92 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning vissa obebodda skiften med en areal av 0,86 kvadratkilometer, varav allt land. 1959 - Från Nederluleå landskommun överfördes till staden ett område (med bland annat Sandön) med 106 invånare och omfattande en areal av 26,22 kvadratkilometer, varav 25,95 kvadratkilometer land. Samma datum överfördes ett område med 44 invånare i motsatt riktning - från staden till Nederluleå - omfattande en areal av 6,57 kvadratkilometer, varav allt land. 1969 - Nederluleå landskommun och Råneå landskommun inkorporerades i staden.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 98 1970 - Från Gunnarsbyns församling i Bodens stad till Råneå församling i staden överfördes ett område med en areal av 23,30 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,22 kvadratkilometer, varav 0,21 land.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.
1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Luleå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Luleå kommun.
Judiciell tillhörighet Luleå stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt. Magistraten avskaffades den 1 januari 1965 i samband med polisväsendets förstatligande.
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende hörde staden först till Luleå församling och den 18 augusti 1667 utbröts staden till en egen församling benämnd Luleå stadsförsamling. 1 januari 1962 uppdelades Luleå stadsförsamling på två delar: Luleå domkyrkoförsamling och Örnäsets församling. 1969 tillfördes Nederluleå och Råneå församlingar till staden.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0181 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1942. Vapnet förs idag av den nuvarande Luleå kommun. Se artikeln om Luleå kommunvapen för mer information.
Geografi miniatyr|Vy från luften över centrala Luleå på 1930-talet. Luleå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 41,06 km², varav 40,16 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 71,53 km², varav 56,94 km² land.
Tätorter i staden 1960 TätortFolkmängdLuleåNotvikenMjölkuddenKarlsvik Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 98,9 procent.
Näringsliv miniatyr|SSAB (tidigare NJA) i Luleå. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var stadens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt: 42,3 procent av befolkningen levde av industri och hantverk 17,6 procent av samfärdsel 16,3 procent av handel 16,3 procent av offentliga tjänster m.m. 2,1 procent av jordbruk med binäringar 1,7 procent av husligt arbete 0,2 procent av gruvbrytning 3,6 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 17,6 procent i metallindustrin.
Befolkningsutveckling
Politik Mandatfördelning i valen 1919–1968
Rådhusrätten i Luleå Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Luleå rådhusrätt blev då Luleå tingsrätt.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luleå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Borgmästare se även Lista över borgmästare i Luleå Ämbetstid Namn 1890–31 december 1936 Axel Fagerlin 1 maj 1937–1966 Vincent Ekholm 4 november 1966–1970 Bengt Jacobson
Rådmän Luleå stad hade två samtidigt tjänstgörande rådmän. Senast 1969 hade dock antalet rådmän i rådhusrätten ökat till tre. Ämbetstid Namn 1908–1942 Pontus Sandström 1908–tidigast 1915 Olof Herman Thorsten Örtenblad 1908–tidigast 1915 Carl Anton Baudin 1917–tidigast 1925 Viktor Ferdinand Lundmark 1917–tidigast 1931 Per Theodor Aurén 1928–tidigast 1945 Karl Oskar Widlund 1942–1966 Bengt Jacobson 1948–1952 Sven Gustaf Ahlström 1953–tidigast 1955 Karl-Erik Högner 1961–tidigast 1964 Karl Birger Vallgårda
Referenser Fotnoter
Kategori:Indelningar i Luleå kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Norrbottens län Kategori:Luleås historia