Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).http://www.iucnredlist.org/about IUCN listar i januari 2013Sökningar i IUCNs databas genomförda 2013-01-27 10 935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14 106 djur som nära hotade till akut hotade, varav 4 476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5 526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet. I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. IUCN:s rödlistning innefattar ej arter som dött ut före år 1500. Kategorin "Utdöd i vilt tillstånd" gäller på global nivå medan kategorin "Nationellt utdöd" endast gäller för enskilda länder.
I Sverige tas en nationell rödlista fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet. Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år."Motorcyklister räddar rödlistad blomma ", Epstein & Nordegren i P1, Sveriges radio, 24 september 2014. Läst den 25 september 2014. Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.
Kategorisering miniatyr|höger|stående|Den utrotade svartvita korpen. miniatyr|höger|stående|Papegojfågeln kakapo betraktas som akut hotad. miniatyr|höger|stående|Om Hogna ericeticola, som tillhör vargspindlarna, finns för lite kunskap för att göra en säker bedömning om artens tillstånd. miniatyr|höger|stående|Isbjörnen räknas som ett sårbart djur. miniatyr|höger|stående|Honungsbiet är en livskraftig art. En bokstavskod används för att beskriva på vilka kriterier som arten har rödlistats.
Hotsituation I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes): Utdöd (EX, Extinct) Utdöd i vilt tillstånd (EW, Extinct in the wild) Nationellt utdöd (RE, Regionally extinct)
Akut hotad (CR, Critically endangered) Starkt hotad (EN, Endangered) Sårbar (VU, Vulnerable)
Nära hotad (NT, Near threatened) Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist. Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.
Hotförklaring Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod, A – populationsminskning A1 – har minskat (men orsaker till minskningen nu undanröjda) A2 – har minskat A3 – förväntas minska A4 – minskar i en period både bakåt och framåt i tiden B – Geografiskt begränsad: B1 – i sitt utbredningsområde B2 – i sin förekomstarea och (a) kraftigt fragmenterad (b) minskande eller (c) extremt fluktuerande C – populationen är liten och minskar C1 – avsevärd fortgående minskning C2 – fortgående minskning samt få individer eller extremt fluktuerande D – mycket liten population D1 – för arter klassade "VU" D2 – för arter klassade "VU" som dessutom har mycket liten förekomstarea E – Kvantitativ riskanalys
En sammanfattande översikt över rödlistningskategorier och kriterier finns att läsa här (IUCN) och här (Artdatabanken).
Hänsyn till faktorer Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd på grund av att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.
Översikt över rödlistade arter i Sverige +Antal rödlistade arter i Sverige 2010Rödlistade arter i Sverige 2010 , sid. 54–55. Hämtad 2013-01-27.ArtgruppKunskapsbristDDNationellt utdödREAkut hotadCEStarkt hotadENSårbarVUNära hotadNTAntal hotadeCE–VUTotalt rödlistadeKärlväxter0244412399112266402Alger 31 3 1 6 8 11 1560Mossor 44177 40 60 67107233Storsvampar 109 520 118249245387746Lavar 142146 52 85 63183281Däggdjur 0 2 3 5 4 312 17Fåglar 0 9 5 9 24 44 3891Kräl- och groddjur00105167Fiskar 5 2 6 9 4 8 1934Manteldjur 17 0 0 2 4 0 623Tagghudingar 11 2 0 3 8 8 1132Leddjur 206 136 72 262 519 850853 2045Blötdjur 68 2 1 9 22 21 32116Armfotingar 1 0 1 0 0 0 12Ringmaskar och planarier 16 0 0 1 0 11 18Koralldjur 6 1 5 4 5 114 22Totalt5212242126341096144019424127 alt=Tryckta exemplar av Rödlistade arter i Sverige 2025 staplade på ett bord|miniatyr|Tryckta exemplar av Rödlistade arter i Sverige 2025 En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori, trots att hotbilden lokalt kan motivera en allvarligare hotkategori.
Naturtypskoder I den svenska rödlistan anges landskapstyper (biom) för arter utifrån tre kategorier:
Saknar betydelse Har betydelse Stor betydelse
Beteckningar som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) använder för olika landskapstyper:
Namn Definition B – Brackvattenmiljöer Östersjön från Bottenviken till en linje från Falsterbonäsets sydvästspets till Stevns klint på SjällandDetta betyder i praktiken en salinitet 0,5 % – 8 % F – Fjäll Områden ovanför trädgränsen Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassas SSådana arter som finns endast i fjällen klassas F, utom om de lever i vatten, då de klassas V Lever de i våtmarker blir klassningen L H – Havsstränder Strand längs Västerhavet och Östersjön, inklusive klippbranter och sanddyner nära havet, samt kobbar och skär i havet J – Jordbrukslandskap Odlingsmarker Trädbärande hagmark Alléer i odlingslandskap Bruksbygder Slottsparker speciellt där arterna påverkas av omgivande mark Gårdsmiljöer Alvar Ljunghedar Märgelgravar Dammar Smärre betade kärr i jordbrukslandskapet L – Limniska miljöer Allt från stora sjöar till små tjärnar Rinnande vatten Arter som ej finns i vattnet, men på stränder under medelvattennivån klassas V Arter i sötvatten, som når ut till havet i Bottenviken,men ej längre söderut än till Norra Kvarken klassas L M – Marina miljöer Havsområdet från Falsterbonäset och norrut. Det innebär vatten med salinitet >8 % S – Skogslandskap Enligt skogsvårdslagens bestämmelser, d.v.s. inkl hyggen, nyplanteringar, skogsbärande myr, fjällbjörkskog,inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogsimpediment samt slottsparker (speciellt arter som är direkt knutna till träden] U – Urbana miljöer Städer, samhällen (inkl trädgårdar tätortnära parker, urbana ruderatmarker, inomhusmiljöer, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor V – Våtmark Myr, kärr, mosse, sötvattenstränder inkl åbräddar och dylikt. Arter som befinner sig nedanför lågvattenmärket i en damm klassas V, annars L.
Rödlistade arter i Finland I Finland hanteras rödlistningsfrågor av Finlands Artdatacenter, som förvaltas av LUOMUS – Naturhistoriska centralmuseet, en forskningsinstitution vid Helsingfors universitet. År 2019 fanns 6 592 arter rödlistade, varav 311 som nationellt utdöda och 1 766 som kunskapsbrist.
Se även Bevarandestatus Lista över rödlistade fågelarter i Sverige
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar Naturvårdsverket – sidan om hotade arter ArtDatabanken – Sveriges rödlista Idag släpps Sveriges rödlista 2020 – Artdatabanken 22 april 2020 Rödlistade arter i Sverige 2015 (pdf) Miljöministeriet – Finlands rödlista IUCN redlist
Kategori:Naturskydd