Andrakammarvalet i Sverige 1893 hölls i Sverige 1893.
Valsystem Valsättet var en blandning av indirekta och direkta val. I 120 av landsbygdens 145 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 41 stadsvalkretsarna. Resterande 25 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 83 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (25 mandat), Göteborg (10 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (3 mandat), Gävle (2 mandat), Uppsala (2 mandat), Karlskrona (2 mandat) och Helsingborg (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.
Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.Riksdagsordningen 1866 Av folkmängden den 31 december 1892, 4 806 865, hade 298 810 (6,2 %) rösträtt.
Valresultat Valresultatet visade på en viss förskjutning vänsterut på landsbygden. Detta uppvägdes dock av att högerfrihandlarna på Östermalm som var ämbetsmännens valkrets tog fyra mandat från vänstern. Vid 1894 års riksdags öppnande i januari 1894 började mandatperioden och då var de tre största partierna i andra kammaren ungefär jämnstarka. Ett mitten-högerparti kallat Borgmästarepartiet bildades senare under mandatperioden. Partiet utgjordes främst av konservativa frihandlare som bland annat stod för en begränsad rösträttsreform och en moderat socialpolitik inspirerat av Pontus Fahlbecks reformkonservativa idéer. Borgmästarepartiet blev ett av den Boströmska rikspolitikens främsta stöd.
Partivis Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1894 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats.I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.
PartiRöstfördelningMandatRösterElektorerAntal+/- Nya lantmannapartiet20 88742675-13 Gamla lantmannapartiet26 68014868-2 Centern6 543023-10 Borgmästarepartiet3 352012nytt Vänstervilde23101ny Obundna13 1705149+16 Övriga47 832208--Antal giltiga röster118 695833228-Ogiltiga röster1 3511Totalt120 046834
Ideologisk tillhörighet Röster (%)The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell MandatRiksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international +/- Protektionister 38,7 86 -2 Frihandlare 35,2 76 +4 Högerfrihandlare 26,1 66 -2 Totalt 100,0 228 -
Valdeltagande Antal Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 37 404-37 404 Landsbygden 82 6426 64489 286 Hela Sverige 120 046126 690
Andel Direkta val Indirekta val Samtliga val Städerna 61,8-61,8 Landsbygden 41,317,537,5 Hela Sverige 46,042,4
Kommentarer
Källor Den svenska historien, band 13: Emigrationen och det industriella genombrottet Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International. Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1891-1893
Fotnoter
1893 Sverige Kategori:1893 i Sverige Kategori:Politik i Sverige under 1890-talet