Somaliland, officiellt Republiken Somaliland (; , Arḍ aṣ-Ṣūmāl), är en sedan 1991 en självutropad stat i östra Afrika. Den 26 december 2025 blev Israel den första stat som erkände Somaliland som ett suveränt och självständigt land. Huvudstad är Hargeisa.
Somaliland betraktas delvis internationellt som en del av Somalia, men landet har i praktiken fungerat som helt självständig stat efter den somaliska centralregeringens kollaps 1991. Israel är det enda land som formellt har erkänt Somaliland som en oberoende och suverän stat.
Landet gränsar i nordväst till Djibouti, i väster och söder till Etiopien och i öster till Puntland (Somalia).
Området var det brittiska protektoratet Brittiska Somaliland fram till 1960. Somaliland var en självständig stat i 5 dagar som var erkänt av 33 länder innan det ingick en union med Italienska förvaltningsområde Somalia (Italienska Somaliland) 1 juli 1960 och formade den Somaliska republiken tillsammans. Efter att republiken Somalia kollapsade 1991 drog sig Somaliland ur unionen.
Etymologi Namnet betyder Somaliernas land.
Historia
Tidig historia Somaliland var det landområde i östra Afrika på Afrikas Horn som sträckte sig mellan Adenviken i norr och Jubafloden i söder. I Somaliland har man hittat grottmålningar som går tillbaka till runt 3000–9000 före Kristus. En av de mest kända grottmålningarna är Laas Geel som ligger nordöst om Hargeisa.
Det finns arkeologiska indikationer på att området Punt låg i nordöstra Somalia. Civilisationen i det området handlade med andra civilisationer som egyptier, fenicier, babylonier, romare, indier och kineser. Handelsvarorna inkluderade guld, elfenben, myrra och rökelse.
Somaliland var inlemmat i riket Aksum från ungefär 300-talet till 700-talet e.Kr. Efter 600-talet växte islam inom området, speciellt efter grundandet av hamnstaden Zeila, då muslimerna där byggde Alqiblataynmoskén som troligen uppfördes redan under profeten Muhammeds tid. Mellan 700-talet och 1100-talet e.Kr. fungerade städerna runt Adenviken – Seylac och Berbera – som handelshamnar i en region som de arabisk-muslimska folken kallade bilad al-Barbar, "Barbars land". Barbar (även berber, barbaroi) var namnet på det somaliska folket i regionen.
Arabisk kolonisation kan dateras från omkring 900-talet då invandrande araber anlade handelsstationer längs kusten utmed Adenviken och Indiska oceanen. Runt dessa utvecklades ett flertal sultanat. Mot slutet av 1500-talet kom landet under nominell överhöghet av Sultanatet Adal och när detta välde föll sönder i slutet av 1500-talet tillföll Somaliland till större delen IsaaqsultanatetThe Transactions of the Bombay Geographical Society 1850, Volume 9, p.133. Egypten ockuperade 1875 det kustområde vid Adenviken från Zeila österut som motsvarar nuvarande Somaliland.Nordisk familjebok 1957, Somaliland
Kolonialismen Under den europeiska kapplöpningen om Afrika inrättade Frankrike en kolstation för sina fartyg söder om sundet Bab al-Mandab som låg utefter sjöleden genom Suezkanalen och Röda havet till Indien. Senare skapades där Franska Somaliland, nuvarande Djibouti, i slutet av 1890-talet. Storbritannien besatte 1884 den egyptiska besittningen vid Adenviken som låg söder om Franska Somaliland och mitt emot den brittiska flottbasen Aden i Jemen och bildade protektoratet Brittiska Somaliland. Öster och söder därom tog Italien efter 1889 kontroll över resten av somalilandet och bildade Italienska Somaliland med huvudstaden Mogadishu.
Ett enat Somalia Under andra världskriget ockuperades Italienska Somaliland av britterna. Från 1950 anförtrodde FN området till Italien för att förbereda självständighet 1960. Samtidigt avkoloniserades Brittiska Somaliland. Drömmen om ett Storsomalia som inkluderade Brittiska, Italienska och Franska Somaliland (Djibouti) samt Ogadenområdet och Norra Kenya fick fäste och de nu självständiga Brittiska och Italienska Somaliland gick samman.
Republiken Somalia bildades genom en sammanslagning av före detta Brittiska Somaliland, som blev självständigt från Storbritannien 26 juni 1960, och före detta Italienska Somaliland, som blev självständigt från italiensk administration 1 juli 1960. Det förutvarande Brittiska Somaliland blev delstaten Somaliland i den nybildade republiken. Drömmen blev dock kortvarig på grund av motstånd från både europeiska och afrikanska makter. Samtidigt visade det sig svårt att förena de två system som växt fram under kolonialtiden och dessutom ena de olika klanerna i det nya landet. År 1969 skedde en militärkupp där Mohammad Siyad Barre tog makten. Han drev landet mot "vetenskaplig socialism" kombinerat med islam. Men den ekonomiska utvecklingen uteblev och inga offentliga institutioner utvecklades. Ledningen präglades av korruption och oenighet.
Samtidigt fick landet stora internationella bidrag från både öst och väst på grund av Somalias strategiska position under Kalla kriget. Detta ledde till en än mer improduktiv och ohållbar ekonomi och Somalia var helt oförberett på att biståndet skulle komma att dras in i slutet av 1980-talet.
Förtryck och folkmord
Under Somalias diktator Siyad Barres år vid makten var befolkningen i Somaliland, i synnerhet de som tillhörde klanen Isaaq, utsatta för ett starkt förtryck från centralmakten, i form av systematiska våldtäkter, angivarsystem, offentliga dödsstraff, underminering av klanäldste bland mycket. Somaliländare behandlades som andra klassens medborgare under Barres regim. Somali National Movement (SNM), som var en motståndsarmé baserad på Isaaq-klanen, tog till vapen i kampen mot Barres regim 1982. Detta ledde till att Barre slog tillbaka mot befolkningen i Somaliland. Det hela utvecklades till ett krig främst mot Isaaq-klanen som eskalerade under slutet av 1980-talet.Somalia: A Government at War with its Own People. Human Rights Watch, 1990, p.89.
Massakern på folket i Somaliland blev ett faktum när cirka 40 000 dog i samband med att huvudstaden Hargeisa bombades sönder 1988. Därutöver anklagar den somaliländska regeringen Barre för att ha begått folkmord på 200 000 personer i Somaliland, något som utreds av Center for Justice and Accountability. Dessutom tvingades en stor del av befolkningen att fly; i synnerhet skickades flickor iväg till säkerhet. I början av 1990-talet beräknades personer ha avlidit och upp mot personer, varav de flesta barn, ha blivit allvarligt skadade av de 1,5 miljon landminor som var utplacerade i Somaliland. Enligt finska Utrikesministeriet fanns fortfarande minor kvar i marken år 2018, vilket fortsatte begränsa människors vardagliga liv, även om de flesta minor troddes vara undanröjda.
Självständighet Somaliland ville lämna unionen med Somalia och 1991 utropade landet sin självständighet. Somaliland har dock inte lyckats bli internationellt erkänt, främst därför att andra länder i Afrika och arabvärlden motsatt sig att Somalia delas. Mohamed Ibrahim Egal, som var premiärminister i Somalia 1967–1969, utsågs till president 1993 och behöll denna post till sin död. I september 1994 blossade stridigheter upp i Hargeisa. En undergrupp till Isaaq-klanen, Eidagale, tog till vapen mot militären när de försökte ta kontrollen över flygplatsen i Hargeisa. Rebellgruppen var anhängare av Somalilands tidigare president Abdirahman Ahmed Ali.
År 2003 hölls det första presidentvalet. Då segrade Dahir Riyale Kahin som varit tillförordnad president sedan 2002. Valets tvåa, Ahmed Mahamoud Silanyo blev president 2010 efter att ha vunnit en klar seger före Kahin i det flera gånger uppskjutna presidentvalet. Valet 2017 vanns av Silaanyos partikamrat Muse Bihi Abdi. Presidentvalet 2003 avgjordes med en marginal på omkring 80 röster när alla valsedlar räknats. Resultatet godtogs utan våldsamheter och den sittande presidenten Dahir Riyale Kahin utsågs till president, efter en valduell med bland annat den från Finland hemkomna motkandidaten Faisal Ali.
Det första parlamentsvalet hölls den 29 september 2005. Enligt FN bedömde internationella observatörer att valet gick lugnt till och att det var fritt och rättvist.
Den 26 juni 2010 hölls presidentval i landet, och det största oppositionspartiet Kulmiye förklarades som vinnare. Oppositionens kandidat Ahmed Mahamoud Silanyo fick 49 % av rösterna och valdes till president. Den sittande presidenten Kahin som fick 33 % var snabb att gratulera den vinnande kandidaten och lovade att bli kvar som oppositionsledare för partiet i ett fredligt maktskifte. Valet gick rätt till enligt internationella observatörer. Det tredje presidentvalet var planerat att hållas den 27 mars 2017, men sköts upp till den 13 november 2017 där Muse Bihi Abdi vann.
År 2021 hölls återigen val i Somaliland. Det var då första gången som nationella och lokala val hölls samtidigt. Totalt hade en miljon röstberättigade registrerat sig för parlaments- och lokalval. I parlamentet tog de två oppositionspartierna Somaliland National Party (Waddani) och Justice and Welfare Party (UCID) majoriteten av de 82 platserna. Presidentval hölls den 13 november 2024 där den sittande presidenten stod mot oppositionens kandidat Abdirahman Cirro. Valet var planerat att hållas 2022 men parlamentet beslutade att skjuta på valet till 2024. Valet vanns av oppositionspartiet Waddani Partys Abdirahman Mohamed Abdullahi.
Geografi
mini|höger|350px|Karta över Somaliland.
Somaliland har kust mot Indiska oceanen (Adenviken). Ogohögländerna sträcker ut sig innanför den torra kusten i nordväst och har toppar högre än 2 000 m ö.h. Surud Ad är den högsta punkten med sina 2 408 m.ö.h.
Kustslätten i norra Somaliland har mycket sparsam vegetation, längst i väster dominerad av gräs. Längre in i landet överväger torr buskvegetation. I bergen invid Adenbukten finns torra skogar med bland annat enar. Där finns också ett flertal geografiskt isolerade representanter för vegetation som vanligtvis förekommer vid Medelhavet.
Klimat Somaliland har ett tropiskt ökenklimat med regnperiod under våren. Regnet kan ge upp till 500 mm per år.
Vid kusten kan temperaturen nå 42°C i juni till september, medeltemperaturen på årsbasis är mellan 25 och 35°C. Vid höglandet kan temperaturen falla under 0°C.
Naturskydd
Miljöproblem Unicef rapporterar att torka har blivit vanligare och landet drabbas hårt av klimatförändringarna.
Reservat Utanför Somalilands kust har en av Afrikas största marina nationalparker skapats i slutet av 2010-talet. Det rör sig om tre områden utanför Berbera där fiske är helt eller delvis förbjudet, rapporterade SVT 2019.
Styre och politik
Migrationsverket skrev 2019 att Somaliland var den stabilaste regionen i Somalia. Det fanns en fungerande ekonomi, egen regering, polis, rättssystem och flagga. Makten har skiftat genom fredliga, allmänna val. De stora säkerhetshoten som fanns var den höga kriminaliteten samt konflikterna med Puntland. FN rapporterade 2020 att 1,2 % av parlamentets ledamöter var kvinnor.
Konstitution och styre Av konstitutionen framgår att presidenten väljs för fem år i allmänna val.
Parlamentet har två kammare med vardera 82 ledamöter. Underhusets medlemmar väljs i proportionella val vart femte år. Tre partier kan ställa upp i president- och parlamentsval. År 2005 arrangerades det första parlamentsvalet och därefter sköts nästa val upp gång på gång innan det slutligen hölls 2021. Överhuset, ett slags äldsteråd, består av bland annat traditionella ledare. Det ansvarar för lagar om religion, traditioner och säkerhet. Ledamöterna i äldsterådet utses av klanerna. Val ska enligt författningen genomföras vart sjätte år.
BBC rapporterade 2017 att mer än 97 % av befolkningen röstade för att stödja konstitutionen som antogs 1997, i en folkomröstning 2001. Konstitutionen syftade till att bekräfta Somalilands självdeklarerade självständighet. Administrativ indelning Landet är inte internationellt erkänt. Den administrativa huvudstaden är Hargeisa.