Svärdsorden (SO), officiellt Kungliga SvärdsordenFörordning (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelse, är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för officerare i krigsmakten. Svärdsorden har alltsedan ordensreformen 1975 varit vilande men i maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet ska ses över och att svenska medborgare återigen ska kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Svärdsorden ska återupptas. Detta kom till uttryck i Konstitutionsutskottets betänkande, 2021/22:KU39 som publicerades den 9 juni 2022. Den 15 juni 2022 fattade riksdagen beslut om att förlänandet av Svärdsorden till såväl svenska som utländska medborgare återinförs från och med den 1 februari 2023.
Till orden hör Svärdstecknet, ett förtjänsttecken som delades ut till underofficerare, samt Svärdsmedaljen, som delades ut till underbefäl.
Historia Orden instiftades tillsammans med Serafimerorden och Nordstjärneorden den 23 februari 1748. Svärdsorden instiftades efter mönster av den franska Sankt Ludvigsorden. Svärdsorden tilldelades officerare "för tapperhet och framstående förtjänster i krigstid samt för gagnande och långvarig verksamhet". Ordens latinska devis Pro Patria betyder För Fäderneslandet.http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm Svärdsorden hade ursprungligen endast två grader: kommendör och riddare. I samband med Gustaf III:s kröning 1772 tillkom graden kommendör med stora korset. År 1873 delades kommendörsgraden i en I:a och II:a klass. Den senare var då avsedd endast för utländska medborgare, men från 1889 delades den även ut till svenska medborgare. År 1889 delades också riddargraden i två klasser, varvid II:a klassen endast tilldelades utländska medborgare.
Insignier mini|Svärdsordens insignier Kommendör med stora korset, Kommendör, Riddare Kedjan - Består av elva svärd i guld med blåemaljerade balja med vidhängande gehäng, samt elva blåemaljerade antika hjälmar vilande på amasonsköldar. Kedjan bäres över axlarna. Kraschanen - Finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med gyllene kronor på silverspetsar i korsvinklarna. I korsets mitt finns en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor och ett gyllene svärd finns. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar de gyllene kronorna i korsvinklarna. Ordenstecknet - Finns i två modeller; riddartecknet samt kommendörstecknet. Består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna och korslagda svärd i den övre vinkeln. I mitten finns på aversen en blå cirkel med ett gyllene svärd omgivet av tre gyllene kronor och på reversen ett upprätt svärd med en lagerkrans runt svärdsspetsen och ordens motto Pro Patria. Kommendörstecknet är något större och har dessutom korslagda, blåemaljerade, svärd i alla korsvinklar. Ordensbandet - Bandets färg är gult med blå kanter för det Rike Konungen skall wärna.
Riddare med stora korset Riddare med stora korset av 1. klassen - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en bröstdekoration utformad som ett upprätt silversvärd. Riddare med stora korset - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en bröstdekoration utformad som två korslagda silversvärd.
Vid mottagares död När en mottagare av Svärdsorden dör skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
Svärdsordens militärkors Medalj att bäras på bröstet i Svärdsordens band, på bandet sitter fäst ett upprätt svärd i utmärkelsens valör (guld, silver eller brons). Själva medaljen är upphängd i en kunglig krona och är utformad som ett malteserkors med en rund glob i mitten med Sveriges tre kronor, bakom globen ett upprätt svärd. Medaljen präglas i sin valör (guld, silver eller brons).
Briljanterade ordenstecken
En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort Konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning: dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till Kungen vid innehavarens död, dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.
Mottagare av briljanterade ordenstecken Frederik Wilhelm Stabell, riddare med briljanter, 1814.Biografiske data om 330 norske, norskfødte eller for nogen tid i den norske armé ansatte generalspersoner: 1628-1885, sid 248-250. Magnus Brahe, kommendör med stora korset med briljanter, 1830. Robert Fredrik von Kraemer, riddare med briljanter, 1834. Gustaf Adolf Fleming, riddare med briljanter, 1834. Ferdinand Carl Maria Wedel Jarlsberg, riddare med Briljanter. Andrej Andrejovitj Bodisco, riddare med briljanter, 1838. Pehr Gustaf Hjelm, riddare med briljanter, 1839. Erik August Lewenhaupt, riddare med briljanter, 1843. Axel Gabriel Leijonhufvud, riddare med briljanter, 1863. Carl Adolf Melcher Lagerfelt, riddare med briljanter, 1882.
Grader Ordens grader:
Ordenstecken Kraschan Kedja Släpspänne Ordensgrad Tillkomst Anmärkning 80px 80px 80x80px Kommendör med stora korset (KmstkSO) 1748 som Kommendör. Från 1772 som Kommendör med stora korset. 80px 80x80px Kommendör av 1. klass (KSO1kl) 1873 80px 80x80px Kommendör (KSO) 1772 som Kommendör. Från 1873 kommendör av 2. klass 80px 80x80px Riddare av 1. klass (RSO1kl) 1748 som Riddare. Från 1889 Riddare av 1. klass. 80x80px Riddare (RSO) 1889
Kommendör med stora korset (KmstkSO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst. Man kan även bära ordenskedjan över axlarna, men man bär då inget ordensband. Kommendör av första klassen (KSO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst. Kommendör (KSO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen. Innan Oskar den I:s tronbestigning 1844 bars istället ordenstecknet som band över höger axel. Riddare eller ledamot av första klassen (RSO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst. Riddare eller ledamot (RSO) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Riddare med stora korset
År 1788, under Gustav III:s ryska krig, instiftade Gustav III en ytterligare utmärkelse, Riddare med stora korset av Svärdsorden, kopplad till Svärdsorden. Den kan endast utdelas i krigstid, och då till högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Den tillkommer inte ens Sveriges Konung och får inte bäras av denne förrän svensk krigshär under dennes befäl segrat, antingen genom drabbning eller genom erövringar. Den senaste svenska kungen som bar utmärkelsen var Karl XIV Johan.
Utmärkelsen delades 1814 i två klasser: Riddare med stora korset av första klass (RmstkSO1kl) samt Riddare med stora korset av andra klass (RmstkSO2kl), sedan 1952 kallas den senare Riddare med stora korset (RmstkSO). De ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer;
Ordenstecken Bröstdekoration Släpspänne Ordensgrad Tillkomst Anmärkning 80px center|50px Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl) 1788 80px center|80px 80x80px Riddare med stora korset (RmstkSO) 1814
Senast denna utmärkelse utdelades var 1942 då Gustaf Mannerheim tilldelades utmärkelsen av första klass.
Utmärkelser kopplade till Svärdsorden Svärdsmedaljen och Svärdstecknet
År 1850 skapade Oscar I två utmärkelser kopplade till Svärdsorden, som kunde utdelas till manskap och underbefäl, dessa var Svärdsmedaljen och Svärdstecknet.
Utmärkelsetecken Benämning Tillkomst Anmärkning Svärdstecknet (Svm) 26 juni 1850 Innehavare kallas svärdsman. Svärdstecknet för civil personal i militär tjänst 1896 Innehavare kallas svärdsman. 80px Svärdsmedaljen i guld (SvGM) 1875 Endast utdelad en gång, 1875, till kejsar Vilhelm Imedal.nu Svärdsmedaljen i silver (SvSM) 26 juni 1850
Militärkorset
Svärdsordens militärkors instiftades 1952 såsom Svärdsordens krigskors och är därmed den senaste utmärkelsen som kopplats till Svärdsorden. Den ingår i de utmärkelser som benämns såsom svenska krigsdekorationer och instiftades såsom belöning för "särskilt välförhållande och förtjänst om fäderneslandet". Krigskorset skulle tilldelas svenska medborgare tillhörande krigsmakten då riket var i krig eller med anledning av bedrifter under kriget. I samband med Ordensreformen på 1970-talet så lades Krigskorset vilande i likhet med Svärdsorden. Dock fattade riksdagen den 15 juni 2022 beslut om att förlänandet av Svärdsorden till såväl svenska som utländska medborgare skulle återinföras från och med den 1 februari 2023. Detta beslut innebar i förlängningen även att Svärdsordens krigskors namnändrades till Svärdsordens militärkors.https://www.regeringen.se/contentassets/e8a5d6e1921648fcb0c91f61359d65ad/ett-modernt-beloningssystem-de-allmanna-flaggdagarna-och-redovisningen-av-anslaget-till-hovet-sou-202174-bilaga-illustrationer.pdf
Militärkorset kan utdelas i tre klasser. Valet av klass sker oberoende av tjänsteställning och är endast avhängigt bedriftens betydelse. De tre klasserna är: Svärdsordens militärkors av 1. klass (SOmk1kl) — utmärkelse i guld. Svärdsordens militärkors av 2. klass (SOmk2kl) — utmärkelse i silver.https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2025-05-05-kungl.-svardsordens-militarkors-for-tapperhet-forlanas-for-forsta-gangen Svärdsordens militärkors av 3. klass (SOmk3kl) — utmärkelse i brons.
DubbningTidskrift i Sjäväsendet. 1927 häfte nr 8. Sid 311 - 312. För alla ordnar föreskrev statuterna att en riddare skulle bli dubbad. Denna inleddes med att Kungl. Maj:t:s konstitutorial lästes upp av den som officierade, där det framgick att personen som mottog orden hade blivit tilldelad den. Därefter lästes riddarbrevet upp. Stående på knä och med högra handen lyft med pekfingret och långfingret uppsträckt avlade den nye riddare sin ed som löd:
Därefter satte officianten på sig sin hatt och dubbade den knästående riddaren med tre slag av svärdet på den vänstra axeln med orden:
Därefter överlämnades ordenstecknet till den dubbade riddare.
Riddarslag till Riddare med stora korset Riddarslag (dubbning), till Riddare med stora korset, föreskrevs av Gustaf III då denna värdighet instiftades 1788. Enligt statuterna skulle dubbningen ske under bar himmel, och inför den uppställda Krigs-hären. Dubbningen skulle förrättas av konungen, eller om han inte fanns närvarande, av arvfursten eller av den högste närvarande befälhavaren. Efter dubbningen sjöngs Te deum. Med denna ceremoni, under bar himmel, ville man förmedla att mod på slagfältet blev belönat omedelbart.Henrika Tandefelt, Gustav III inför sina undersåtar, Sid. 298,
Ordenshärold När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ämbetet som Svärdsordens härolder var obesatt från 1872,http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Svenska Heraldiska Föreningen och Svärdsordens härolder avskaffades genom 1952 års ordensstadga. Serafimerordens härolder tillsammans med den av Gustaf III redan 1780 införda rikshärolden, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, fanns kvar till Ordensreformen 1974. Heraldiskt forum
Ordensdräkt