En kärnvapenmakt är en stat som besitter kärnvapen. Det finns 8–9 länder i världen som har detonerat kärnvapen. Enligt internationella icke-spridningsavtalet ska kärnvapenmakter sörja för att inte sprida kärnvapen till andra stater, och icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem.

Uppskattning av antalet kärnvapen i världen Här under finns en tabell över de länder som har erkänt innehav av kärnvapen, en uppskattning över antalet kärnladdningar i deras besittning samt året då den första laddningen detonerades. Dessa länder kallas informellt för "kärnvapenklubben" (eng. the Nuclear Club). Med undantag för USA och Ryssland som under internationella avtal tillåter oberoende inspektioner är listan en uppskattning, i vissa fall en grov sådan. Dessutom ger den ingen indikation på hur många av dessa laddningar som är monterade tillsammans med ett vapensystem, särskilt eftersom det under SORT-avtalet finns tusentals ryska och amerikanska kärnvapen som har inaktiverats i väntan på återanvändning. År 1985 fanns det uppskattningsvis 65 000 kärnvapen i världen, år 2002 fanns det troligtvis cirka 20 000 aktiva kärnvapen.Webster, Paul (July/August 2003). "Just like old times," Bulletin of the Atomic Scientists 59:4: 30-35.

Land Stridsspetsar Datum för första testet Plats för första testet CTBT-status Levereringsmetoder  Aktiva  TotaltDe fem kärnvapenstaterna under NPT 1 952 6 800 16 juli 1945 ("Trinity") Alamogordo, New Mexico Signerat Interkontinentala missiler, ubåtsburna missiler och bombflygIISS 2012, pp. 54–55 1 910 7 000 29 augusti 1949 ("RDS-1") Semipalatinsk, Kazakstan Ratificerat Interkontinentala missiler, ubåtsburna missiler och bombflygIISS 2012, p. 192 120 215 3 oktober 1952 ("Hurricane") Montebelloöarna, Australien Ratificerat HavsbaseradIISS 2012, p. 169 280 300 13 februari 1960 ("Gerboise Bleue") Saharaöknen, Franska Algeriet Ratificerat Ubåtsburna missiler och bombflyg, tidigare även landbaserade missilerIISS 2012, p. 111 Okänt 270 16 oktober 1964 ("596") Lop Nur, Xinjiang Signerat Interkontinentala missiler, ubåtsburna missiler och bombflygThe Long Shadow: Nuclear Weapons and Security in 21st Century Asia by Muthiah Alagappa (NUS Press, 2009), page 169: "China has developed strategic nuclear forces made up of land-based missiles, submarine-launched missiles, and bombers. Within this triad, China has also developed weapons of different ranges, capabilities, and survivability."IISS 2012, pp. 223-224 Icke-NPT-kärnvapenmakter Okänt 110–120 18 maj 1974 ("Smiling Buddha") Pokaran, Rajasthan Ej signerat Interkontinentala missiler, ubåtsburna missiler och bombflygIISS 2012, p. 243 Okänt 120–130 28 maj 1998 ("Chagai-I") Ras Koh Hills, Baluchistan Ej signerat Interkontinentala missiler och bombflygIISS 2012, p. 272Pakistan's Nuclear Weapons. Bhumitra Chakma (Routledge 2012), page 61: "Pakistan possesses two types of nuclear delivery vehicles: aircraft and missiles. Initially in the pre-tests era, Islamabad depended solely on aircraft as its chief means of delivering nuclear weapons. In the early 1990s, Pakistan acquired a few dozen ballistic missiles from China, and subsequently, it developed a number of missile systems which became its mainstay of nuclear delivery." Okänt 15–21 9 oktober 2006Kilju, Norra Hamgyong Ej signerat Misstänkt land- och havsbaseradNuclear Proliferation in South Asia: Crisis Behaviour and the Bomb by Sumit Ganguly, Sumit Ganguly, S. Paul Kapur, (Routledge 2008), page 194-195 Odeklarerade kärnvapenmakter Okänt 75–400 There are a wide range of estimates as to the size of the Israeli nuclear arsenal. For a compiled list of estimates, see Avner Cohen, The Worst-Kept Secret: Israel's bargain with the Bomb (Columbia University Press, 2010), Table 1, page xxvii and page 82.. 1960–1979Farr, Warner D (September 1999), The Third Temple's holy of holies: Israel's nuclear weapons, The Counterproliferation Papers, Future Warfare Series 2, USAF Counterproliferation Center, Air War College, Air University, Maxwell Air Force Base, retrieved July 2, 2006. inkl. den misstänkta Velaincidenten*, page 271 Okänt Signerat Interkontinentala missiler, ubåtsburna missiler och bombflyg (ej bekräftat)An Atlas of Middle Eastern Affairs By Ewan W. Anderson, Liam D. Anderson, (Routledge 2013), page 233: "In terms of delivery systems, there is strong evidence that Israel now possesses all three elements of the nuclear triad."IISS 2012, p. 328

right|300px|thumb|Kärnvapenmakter i världen.Rött: Stor kärnvapenmakt (USA och Ryssland)Orange: Medelstor kärnvapenmakt (Storbritannien, Frankrike, Kina)Blå: Liten kärnvapenmakt (Indien, Pakistan, Nordkorea)Svart: Förmodad kärnvapenmakt (Israel)

Israel har inte officiellt erkänt innehav av kärnvapen, men uppskattas ha mellan 75 och 400 kärnvapenThere are a wide range of estimates as to the size of the Israeli nuclear arsenal. For a compiled list of estimates, see Avner Cohen, The Worst-Kept Secret: Israel's bargain with the Bomb (Columbia University Press, 2010), Table 1, page xxvii and page 82. och erhåller strategin "nuclear ambiguity" (varken bekräftar eller förnekar innehav av kärnvapen, men kommer ej att använda dem i anfallande syfte utan snarare som ett avskräckande hot).https://www.nytimes.com/1998/06/21/world/israel-clings-to-its-nuclear-ambiguity.html

Militäralliansen Nato, som förfogar över USA:s och Storbritanniens kärnvapen, upprätthåller ett kärnvapenparaply för alla dess medlemsstater. USA har inom detta Nato-arrangemang ungefär 200 kärnvapen utplacerade i Belgien, Tyskland, Grekland, Nederländerna, Italien och Turkiet.

Tidigare kärnvapenmakter Kazakstan, Ukraina och Belarus (ska enligt avtal ha lämnat sina före detta sovjetiska kärnvapen till Ryssland) Sydafrika (genomförde provsprängning under sent 1970-tal; förstörde sina vapen under tidigt 1990-tal)

Länder som misstänks ha (eller har haft) kärnvapenprogram Israel — Uppskattas ha mellan 75 och 400 kärnvapenThere are a wide range of estimates as to the size of the Israeli nuclear arsenal. For a compiled list of estimates, see Avner Cohen, The Worst-Kept Secret: Israel's bargain with the Bomb (Columbia University Press, 2010), Table 1, page xxvii and page 82., erhåller strategin "nuclear ambiguity" (varken bekräftar eller förnekar innehav av kärnvapen, men kommer ej att använda dem i anfallande syfte utan snarare som ett avskräckande hot). Iran — Innehar troligen inga kärnvapen, men misstänks försöka utveckla dem. Se Irans kärnkraftsprogram. Irak — Försökte utveckla kärnvapen under diktatorn Saddam Hussein, men deras kärnreaktor förstördes 1981 av Israel.https://www.timesofisrael.com/35-years-on-iaf-pilots-recall-daring-mission-to-bomb-saddams-nuke-reactor/ Se Operation Opera. Syrien — Tros ha försökt utveckla kärnvapen i ett parallellt program med Nordkorea, men deras misstänkta kärnreaktor förstördes 2007 av Israel.https://www.newyorker.com/magazine/2012/09/17/the-silent-strike/amp Se Operation Orchard. Sverige — Se Svenska kärnvapenprogrammet. Argentina Braslien Libyen — Erkände ett historiskt avbrutet kärnvapenprogram 2003 Polen Italien Rumänien Schweiz Sydkorea Taiwan

Sveriges kärnvapenforskning

Sverige gjorde under 1950-talet och början av 1960-talet en stor satsning (Den svenska linjen) på att utveckla kärnvapenteknologi parallellt med det svenska kärnvapenprogrammet, som inleddes 1945 och 1966-1972 befann sig i avvecklingsfas. En reaktor i Marviken, Eva, var tänkt, efter flera andra övervägda alternativ, att producera plutonium till de eventuella laddningarna. Attackflygplanet A 32 Lansen var tänkt som vapenbärare och senare A 37 Viggen, även det tilltänkta flygplanet Saab 36 var tänkt som vapenbärare för svenska kärnvapen. 1968 undertecknade Sverige icke-spridningsavtalet, i och med det avslutades allt vidare arbete på svenska kärnvapen.Perspektiv på försvarsbeslut år 1948-2004/Försvarsbeslut 1968 Avläst 9 april 2009

Referenser

Noter

Tryckta källor

Kategori:Kärnvapen Kärnvapenmakter

ca:Arma nuclear#Països amb armament nuclear