miniatyr|En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion. Med fri vilja menas vanligtvis den förmodade metafysiska möjligheten för människan att fatta beslut som inte bestäms av slumpfaktorer eller deterministiska faktorer – alltså beslut som kunde fattats annorlunda. En handling är i denna definition fritt vald om och endast om den handlande agenten hade kunnat välja att avstå ifrån handlingen eller göra något annat. Den fria viljan betraktas av flera livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Den står i skarp motsättning till fatalismen.
Med det mekanistiska tänkandets inträde i vetenskapen ifrågasattes den vardagliga uppfattningen om människors fria vilja, även om detta även hade gjorts tidigare, om än i mindre utsträckning och på andra grunder. Inom filosofin skiljs determinism och indeterminism, det vill säga huruvida naturen är helt orsaksbunden eller inte, och mellan kompatibilism och inkompatibilism, det vill säga huruvida man kan anses vara fri i sitt agerande även om ens öde är förutbestämt.
Filosofi och fri vilja 400px|right|thumb|Taxonomi över problematiken kring fri vilja Frågan om fri vilja har genom tiderna främst behandlats som ett filosofiskt problem. Tanken om en "fri vilja" kontrasteras mot determinismen. Uppfattningen att dessa två är förenliga kallas kompatibilism eller "mjuk determinism".
Determinism
Determinism är en bred term med mångtydig betydelse. Till varje betydelse hör en specifik aspekt av problemet med fri vilja.Vihvelin, Kadri, "Arguments for Incompatibilism", Stanford Encyclopedia of Philosophy (Vinterupplagan 2003), Edward N. Zalta (red.),((online))
Kausal (eller nomologisk) determinism kallas tesen om att alla framtida händelser nödvändiggörs av passerade och nuvarande händelser kombinerade med naturlagarna. Sådan determinism illustreras ibland med hjälp av tankeexperiment såsom Laplaces demon. Föreställ dig en entitet som känner till alla fakta om då- och nutiden, och känner till alla naturlagar som styr universum. En sådan entitet skulle, med obegränsad hjärnkapacitet, kunna använda denna kunskap till att förutse framtiden in i minsta detalj.Suppes, P., 1993, The Transcendental Character of Determinism, Midwest Studies in Philosophy, 18: 242–257.
Logisk determinism är uppfattningen att alla påståenden, oavsett om de handlar om dåtid, nutid eller framtid, antingen är sanna eller falska. Problemet med fri vilja blir då hur val kan sägas vara fria givet att ens framtida handlingar redan i nutiden har ett sanningsvärde, sant eller falskt.
Teologisk determinism är tesen om att det finns en allsmäktig gud som bestämmer människors handlingar, antingen genom att känna till deras handlingar i förväg, genom någon form av allvetande,Fischer, John Martin (1989) God, Foreknowledge and Freedom. Stanford, CA: Stanford University Press. eller genom att aktivt bestämma deras handlingar i förväg.Watt, Montgomery (1948) Free-Will and Predestination in Early Islam. London:Luzac & Co. Problemet med fri vilja i det sammanhanget är frågan hur handlingar kan vara fria om det finns någon eller något som redan har bestämt dem i förväg.
Biologisk determinism är tanken att allt beteende, alla trosuppfattningar och alla viljeattityder bestäms av ens genetiska arv. Det finns även andra deterministiska teser, såsom kulturell determinism och psykologisk determinism. Än mer vanligt är kombinationer av olika deterministiska teser, som exempelvis bio-miljö-relaterad determinism.
Kompatibilism
right|thumb|Thomas Hobbes var en klassisk kompatibilist. Kompatibilister hävdar att determinism är förenlig med fri vilja. En strategi som ofta användes av "klassiska kompatibilister", såsom Thomas Hobbes, är att hävda att en person handlar frivilligt endast när denne vill handlingen och skulle ha kunnat handla annorlunda, om den hade bestämt sig för det. Hobbes tillskrev ibland sådan kompatibilistisk frihet till personen, snarare än något abstrakt fenomen som vilja, till exempel när han skriver att ingen frihet kan tillskrivas viljan, viljeattityder, eller böjelser, utom människans frihet; vilken består i att han inte finner några hinder i vägen för att göra det han vill, åtrår eller är böjd att göra.Fritt översatt från Hobbes, Thomas (1651) Leviathan (1968 års upplaga). London:Penguin Books David Hume skrev om detta nödvändiga kriterium att "denna hypotetiska frihet tillåts universellt att tillhöra alla som inte är fångar och fjättrade i kedjor".Fritt översatt från Hume, David, (1740), A Treatise of Human Nature (1967 års upplaga). Oxford University Press, Oxford.
För att illustrera sin ståndpunkt pekar kompatibilisterna på kristallklara fall där någons fria vilja hindras av våldtäkt, mord, stöld eller andra former av hinder. I dessa fall föreligger ingen fri vilja, inte därför att dåtiden determinerar framtiden, utan för att någon person förhindrar offrets förmåga att låta sina viljeattityder och preferenser bestämma sina handlingar. Personen som förhindrar tvingar offret och enligt kompatibilisterna är det precis detta som förhindrar fri vilja, och ingenting annat. De hävdar således att determinism inte spelar någon roll i diskussionen om fri vilja; det som spelar roll är huruvida individens val är resultatet av deras egna viljeattityder och preferenser, och inte förhindras av något externt eller internt hinder. En kompatibilist behöver inte förorda någon specifik uppfattning om fri vilja, så länge som personen förnekar att determinism är oförenligt med denna.McKenna, Michael, "Compatibilism", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer 2004 Edition), Edward N. Zalta (ed.),((online))
William James hade en mångtydig syn. Han trodde på fri vilja på "etisk basis", men ansåg inte att det fanns vetenskaplig grund för den, och hans egen introspektion stödde heller inte det.See Bricklin, Jonathan, "A Variety of Religious Experience: William James and the Non-Reality of Free Will", in Libet (1999), The Volitional Brain: Toward a Neuroscience of Free Will (Thorverton UK: Imprint Academic). Han tillbakavisade även inkompatibilismen, som den formuleras nedan; han ansåg inte att indeterminism var en förutsättning för moraliskt ansvar. I sitt verk Pragmatism skrev han att "instinkt och nytta mellan dem kan på ett säkert sätt låtas ta hand om sociala affärer som straff och prisning" oavsett metafysiska teorier.James, W. (1907) Pragmatism (1979 års upplaga). Cambridge, MA: Harvard University Press Han ansåg att indeterminism är viktig som en "lättnadens doktrin"; den möjliggör synen att även om världen i många hänseenden är en dålig plats, så kan den genom individers handlingar bli bättre. Han menade att determinism undergräver meliorism, idén om att världen kan förbättras genom mänsklig ansträngning.
"Moderna kompatibilister", såsom Harry Frankfurt och Daniel Dennett, hävdar att det finns fall där en tvingad aktörs val ändå är fria eftersom sådant tvång sammanfaller med aktörens egna avsikter och viljeattityder.Frankfurt, H. (1971) Freedom of the Will and the Concept of the Person in "Journal of Philosophy"Dennett, D., (1984) Elbow Room: The Varieties of Free Will Worth Wanting. Bradford Books. Frankfurt argumenterar i synnerhet för en sorts kompatibilism som han kallar "hierarkiskt nät", som går ut på att en individ kan ha konkurrerande viljeattityder vid en första nivå och även ha viljeattityder om dessa första nivåns viljeattityder (andra nivåns viljeattityder) till den utsträckning att en viljeattityd överordnas de andra. En persons vilja bör identifieras med hennes aktiva första-nivås-viljeattityder, det vill säga de som personen handlar utefter. Bland drogberoende människor finns således de som är "hänsynslösa beroende", "ofrivilliga beroende" och "frivilliga beroende". Alla tre grupperna kan ha konkurrerande viljeattityder på första nivån, att vilja använda drogen som de är beroende av, och att inte vilja använda den. Den första gruppen, "de hänsynslösa beroende", har inga andra-nivås-viljeattityder att inte använda drogen. Den andra gruppen, "de ofrivilliga beroende", har en andra-nivås-viljeattityd att inte använda drogen, medan den tredje gruppen, "de frivilliga beroende", har en andra-nivås-viljeattityd att använda drogen. Enligt Frankfurt bör medlemmarna i den första gruppen betraktas som att de saknar vilja och därför inte längre är personer. Medlemmarna av den andra gruppen har en fri viljeattityd att inte använda drogen, men denna viljeattityd underordnas beroendet. Medlemmarna i den tredje gruppen använder frivilligt drogen som de är beroende av. Frankfurts teori kan förgrena sig till vilket antal nivåer som helst. Teorins kritiker pekar på att det är tveksamt huruvida konflikter inte kommer att uppstå ens på viljeattitydernas högre nivåer.Watson, D. 1982. Free Will. New York: Oxford University Press. Andra hävdar att Frankfurt inte tillhandahåller någon förklaring av hur de olika nivåerna i hierarkin förhåller sig till varandra.Fischer, John Martin, and Mark Ravizza. 1998. Responsibility and Control: An Essay on Moral Responsibility. Cambridge: Cambridge University Press.
I Elbow Room lägger Dennett fram ett argument för en kompatibilistisk teori om fri vilja, vilken han utvecklar i boken Freedom Evolves.Dennett, Daniel, (2003) Freedom Evolves. Viking Books. Det grundläggande resonemanget går ut på att, om man utesluter Gud, en obegränsat mäktig demon, och liknande möjligheter, så är framtiden, på grund av kaosteori och kvantmekanik, svår att förutsäga för alla ändliga varelser. Det enda vi med säkerhet kan uttala oss om är "förväntningar". Förmågan att handla "annorlunda" går endast att göras förståelig när man talar om dessa förväntningar, och inte om någon okänd och "okännbar" framtid. Eftersom individer faktiskt har förmågan att handla annorlunda än vad någon förväntar sig så kan fri vilja sägas existera. Inkompatibilister menar att problemet med detta resonemang är att vi kan vara blott "maskiner som på ett förutsägbart sätt reagerar över stimuli i vår omgivning". Alla våra handlingar kontrolleras alltså av krafter utanför oss själva eller av slumpen.Kane, Richard, The Oxford Handbook to Free Will. Oxford University Press. . Mer sofistikerade analyser av kompatibilistisk frihet har presenterats, och därtill sammanhängande kritik av dessa.
Inkompatibilism thumb|Baron d'Holbach var en "hård determinist".
"Hårda determinister", såsom d'Holbach, kallas människor som accepterar determinismen och avfärdar den fria viljan.
Ett av de traditionella argumenten för inkompatibilism grundas på en "intuitionspump" (en term myntad av Daniel Dennett), som slår fast att om en persons val och handlingar är determinerade så måste denne vara som andra mekaniska ting vilkas beteende är helt determinerat. Med andra ord: om människors beteende är kausalt determinerat, så är de inte mer sofistikerade än en leksak, en biljardboll, en docka eller en robot. Eftersom dessa ting inte har fri vilja kan människan inte heller ha en fri vilja, om determinismen är sann.Fischer, J.M. (1983) "Incompatibilism" in Philosophical Studies. 43:121-37.van Invagen, P. (1983) An Essay on Free Will. Oxford: Clarendon Press. Detta argument har tillbakavisats av kompatibilister såsom Daniel Dennett, som hävdar att, även om människor i vissa hänseenden liknar dessa ting, så följer det inte att det inte finns viktiga skillnader.