Doktor Zjivago (originaltitel: Doctor Zhivago) är en episk romantisk drama-krigsfilm från 1965 i regi av David Lean med manus av Robert Bolt, baserad på den ryska romanen med samma titel av nobelpristagaren Boris Pasternak.
Berättelsen utspelar sig i Ryssland under första världskriget och det ryska inbördeskriget. I filmen ser vi Omar Sharif titelrollen som Jurij Zjivago, en gift läkare och poet vars liv förändras av den ryska revolutionen och det efterföljande inbördeskriget, och Julie Christie som hans älskarinna Lara Antipova. Geraldine Chaplin, Tom Courtenay, Rod Steiger, Alec Guinness, Ralph Richardson, Siobhán McKenna och Rita Tushingham spelar biroller.
Trots att Pasternaks bok var omåttligt populär i väst var den förbjuden i Sovjetunionen i årtionden. Eftersom filmen inte kunde spelas in där spelades den istället in mestadels i Spanien. Det var en internationell samproduktion mellan Metro-Goldwyn-Mayer och den italienska filmproducenten Carlo Ponti.
Samtida kritiker var kritiska till dess längd på över tre timmar och hävdade att den trivialiserade historien, men erkände intensiteten i kärlekshistorien och filmens behandling av mänskliga teman. Vid Oscarsgalan 1966 nominerades Doktor Zjivago till tio Oscars (inklusive Bästa film) och vann fem: Bästa anpassade manus, originalmusik, foto, scenografi och kostymdesign. Den vann också fem priser vid den 23:e Golden Globe Awards, bland annat för bästa film.
Fram till 2022 var det den nionde mest inkomstbringande filmen i världen efter justering för inflation. År 1998 rankades den på 39:e plats av American Film Institute på deras 100 Years... 100 filmer, och av British Film Institute 1999 som den 27:e bästa brittiska filmen någonsin.British Film Institute - Top 100 British Films (1999). Filmen har spelat in $112 miljoner, vilket innebär att den fortfarande ligger på topp tio över de filmer som spelat in mest pengar i USA (justerat för inflation). Justerat för inflation i januari 2010, innebär detta ca $900 miljoner, vilket är den 8:e bästa placeringen någonsin för en film i USA.
Handling Del 1 NKVD Generallöjtnant Jevgraf Zjivago letar efter dottern till sin halvbror Dr. Jurij Zjivago och Larissa ("Lara") Antipova. Jevgraf tror att en ung dammarbetare, Tanja Komarova, kan vara hans brorsdotter och förklarar för henne varför.
Efter moderns begravning fördes det föräldralösa barnet Jurij, som bara ägde en ärvd balalajka, av familjevännerna Alexander och Anna Gromeko till Moskva. År 1913 förlovar sig Zjivago, som nu var läkare och poet, med familjen Gromekos dotter Tonya efter hennes skolgång i Paris.
Samtidigt blir 17-åriga Lara förförd av sin mammas mycket äldre vän/älskare, Viktor Komarovskij med goda kontakter. Laras vän, den idealistiske Pasja Antipov, som vill gifta sig med henne, skadas av ridande polis vid en fredlig demonstration. Lara behandlar Pasjas sår och gömmer en pistol som han plockat upp.
När hennes mamma upptäcker Laras förhållande med Komarovskij försöker hon begå självmord. Komarovskij försöker övertala Lara att inte gifta sig med Pasja. Hon vägrar och han våldtar henne. En traumatiserad Lara följer senare efter Komarovskij till en fest, skjuter honom i armen och eskorteras ut av Pasja. Pasja gifter sig med henne, trots att han nu känner till hennes förhållande med Komarovskij. De lämnar Moskva.
Under första världskriget blir Juri, som nu är gift med Tonya, läkare på slagfältet. Pasja ansluter sig, men anmäls försvunnen. Lara tar värvning som sjuksköterska för att leta efter honom och stöter på Zjivago. Under sex månader tjänstgör de på ett fältsjukhus, medan oroligheterna växer i Ryssland efter att den landsflyktige Vladimir Lenin återvänt. De två blir förälskade, men Zjivago förblir trogen mot Tonya.
Efter att Ryssland lämnat kriget återvänder Juri till Tonya, deras son Sasja och änklingen Alexander Gromeko i deras hus i Moskva, som konfiskerades av den sovjetiska regeringen och nu hyser många andra människor. Jevgraf, som nu är officer i Tjekan, berättar för Jurij att hans dikter har fördömts som antikommunistiska. Jevgraf tillhandahåller dokument så att familjen kan resa till familjen Gromekos lantställe, "Varykino", i Uralbergen nära Juriatin. Deras tungt bevakade tåg färdas genom omstritt territorium där den bolsjevikiske befälhavaren Strelnikov strider mot de antikommunistiska vita styrkorna.
Del 2 Tåget stannar i närheten av Strelnikovs pansartåg. Jurij tar sig ut, blir tillfångatagen och förd till Strelnikov, som Jurij känner igen som Pasja. Strelnikov nämner att Lara bor i Juriatin, som nu är ockuperat av vita. Strelnikov låter Zjivago återvända till sitt tåg. Familjen finner huvudbyggnaden i Varykino förseglad av bolsjevikerna. De bosätter sig i en stuga i närheten. I Juriatin får Jurij syn på Lara och de inleder en affär. När Tonya är på väg att föda ett andra barn bryter Jurij med Lara, men blir tvångsrekryterad av kommunistiska partisaner.
Efter två år deserterar Jurij och återvänder till Juritain. Lara säger att Tonya kontaktade henne när hon letade efter Jurij. Hon lämnade hans tillhörigheter hos Lara och återvände till Moskva. Tonya skickade senare ett förseglat brev till Jurij till Lara. Tonya hade fött en dotter, och hon, hennes pappa och två barn bor i Paris efter utvisningen.
Juril och Lara blir älskare igen, men Komarovskij anländer. Tjekans agenter har bevakat dem på grund av Laras äktenskap med Strelnikov. Komarovskij erbjuder dem hjälp att fly från Ryssland, men de vägrar och tar sig istället till Varykino och gömmer sig i huvudbyggnaden. Jurij börjar skriva "Lara"-dikterna, vilket kommer att ge honom berömmelse men regeringens ogillande. Komarovskij anländer med trupper. Han har nyligen blivit utnämnd till tjänsteman i Fjärran Östernrepubliken och säger att tjekan tillät Lara att stanna kvar i området bara för att locka till sig Strelnikov. Han tillfångatogs därefter fem mil bort och begick självmord på väg till avrättningen genom att ta tag i en vakts pistol, så de tänker nu arrestera Lara. Komarovskijs erbjudande om fri lejd accepteras, men när Lara väl är på väg följer Jurij inte med. På tåget berättar Lara för Komarovsky att hon är gravid med Jurijs barn.
Flera år senare hittar Jevgraf ett läkarjobb i Moskva åt sin nu bräckliga halvbror. Jurij ser Lara på gatan men drabbas av en dödlig hjärtattack innan han når henne. På Jurijs begravning ber Lara Jevgraf om hjälp att hitta hennes dotter med Jurij, som försvann under inbördeskriget. Jevgraf hjälper henne att söka igenom barnhemmen, men förgäves. Lara försvinner sedan och Jevgraf tror att hon dog i ett gulag.
Jevgraf tror att Tanyj Komarova är Jurijs och Laras dotter. Hon är fortfarande inte övertygad. På frågan om hur hon gick vilse svarar Tanja att hennes "far" (Komarovskij) släppte hennes hand när de flydde från bombardemanget. Jevgraf svarar att en riktig pappa inte skulle ha släppt taget. Tanja lovar att tänka på Jevgrafs ord. Hennes pojkvän David anländer, och hon går iväg med honom. Jevgraf lägger märke till att Tanja bär på en balalajka. Han frågar om hon kan spela, och David svarar: "Hon är en konstnär!" och säger att hon är självlärd. Jevgraf svarar: "Ah... Då är det en gåva!"
Medverkande Omar Sharif – Dr. Jurij Andrejevitj Zjivago Tarek Sharif (Omars riktige son) - Jurij som ung Julie Christie – Lara Antipova Geraldine Chaplin – Tonja Gromeko Rod Steiger – Viktor Komarovskij Alec Guinness – Gen. Jevgraf Zjivago Tom Courtenay – Pavel "Pasja" Antipov och Strelnikov Siobhán McKenna – Anna Gromeko Ralph Richardson – Alexander Gromeko Rita Tushingham – Flickan Klaus Kinski – Kostojed Amourskij Gerard Tichy – Liberius Noel Willman – Kommissarien Razin Geoffrey Keen – Professor Boris Kurt Bernard Kay – Kuril, bolsjeviken Jack MacGowran – Petja Jeffrey Rockland - Sasja Jurievitj Zjivago Gérard Tichy - Liberius Mikulitsyn Noel Willman - Razin Geoffrey Keen - Professor Boris Kurt Adrienne Corri - Amelia Mark Eden - Bakunin
Om filmen Bakgrund Boris Pasternaks roman publicerades i väst under jubel och kontroverser. Pasternak började skriva den 1945 och gav privata uppläsningar av utdrag så tidigt som 1946. Romanen blev dock inte färdig förrän 1956. Boken smugglades ut ur Sovjetunionen av en italienare vid namn D'Angelo för att levereras till Giangiacomo Feltrinelli, en italiensk vänsterförläggare som gav ut den kort därefter 1957. Med hjälp av en sovjetisk kampanj mot romanen blev den en sensation i hela den icke-kommunistiska världen. Den låg 26 veckor på toppen av New York Times bästsäljarlista.
Pasternak tilldelades Nobelpriset i litteratur 1958. Även om priset noterade hans poesi, spekulerades det i att priset främst var för Doktor Zjivago, som den sovjetiska regeringen såg som ett antisovjetiskt verk, och därmed tolkade tilldelningen av Nobelpriset som en fientlig gest mot Sovjetunionen. Som måltavla för den sovjetiska regeringens intensiva kampanj för att stämpla honom som förrädare, kände sig Pasternak tvungen att vägra ta emot priset. Situationen blev en internationell cause célèbre och gjorde Pasternak till en symbol för motståndet mot sovjetkommunismen under kalla kriget.
Utveckling och casting Filmbehandlingen av David Lean föreslogs av olika anledningar. Pasternaks roman hade blivit en internationell succé och producenten Carlo Ponti var intresserad av att adaptera den som ett verktyg för sin hustru Sophia Loren.. Lean, som just kom från den enorma framgången med Lawrence av Arabien (1962), ville göra en mer intim, romantisk film för att balansera den action- och äventyrsorienterade tonen från hans tidigare film. En av de första skådespelarna som kontrakterades var Omar Sharif, som hade spelat Lawrences högra hand Sherif Ali i Lawrence av Arabien. Sharif älskade romanen, och när han hörde att Lean gjorde en filmatisering bad han om att få rollen som Pasja (som till slut gick till Tom Courtenay).
Sharif blev ganska förvånad när Lean föreslog att han skulle spela Zjivago. Peter O'Toole, stjärnan i Lawrence av Arabien, var Leans ursprungliga val för Zjivago, men tackade nej till rollen.. Max von Sydow och Paul Newman övervägdes också. Rod Taylor erbjöds rollen men tackade nej. Michael Caine berättar i sin självbiografi att han också läste för Zjivago och deltog i filminspelningar med Christie, men (efter att ha sett resultaten med David Lean) var den som föreslog Omar Sharif. Rod Steiger fick rollen som Komarovskij efter att Marlon Brando och James Mason tackat nej till rollen. Audrey Hepburn var påtänkt för rollen som Tonja, och Robert Bolt lobbade för att Albert Finney skulle spela Pasja.
Lean övertygade Ponti om att Loren inte var rätt för rollen som Lara, och sa att hon var "för lång" (och anförtrodde manusförfattaren Robert Bolt att han inte kunde acceptera Loren som oskuld för de tidiga delarna av filmen), och Jeanne Moreau, Yvette Mimieux, Sarah Miles och Jane Fonda övervägdes för rollen. Till slut fick Julie Christie rollen baserat på hennes framträdande i Lögnhalsen (1963) och rekommendationen av Jack Cardiff, som regisserade henne i Young Cassidy (1965). Sharifs son Tarek fick rollen som den unge Zjivago, och Sharif regisserade sin son som ett sätt att komma närmare sin karaktär.
Filmning
Leans erfarenhet av att filma en del av Lawrence av Arabien i Spanien, tillgång till CEA Studios och garantin för snö i vissa delar av Spanien ledde till att han valde landet som den primära platsen för inspelning. Väderprognoserna slog dock fel och David Leans team upplevde Spaniens varmaste vinter på 50 år. Som ett resultat filmades vissa scener i interiörer med konstgjord snö gjord av damm från ett närliggande marmorbrott. Teamet filmade vissa platser med naturlig tung snö, som det snötäckta landskapet i Strelnikovs tågsekvens, någonstans i Campo de Gómara nära Soria.