Hermine Braunsteiner, född 16 juli 1919 i Wien, död 19 april 1999 i Bochum, var en österrikisk lägervakt i Ravensbrück och Majdanek. År 1981 dömdes hon till livstids fängelse för brott mot mänskligheten.
Biografi Andra världskriget Braunsteiner påbörjade i augusti 1939 sin utbildning som Aufseherin ("övervakare") under Maria Mandl i koncentrationslägret Ravensbrück. Hov var flitig och noggrann och steg snabbt i graderna. 1941 blev hon chef för klädförrådet. 1942 begärde Braunsteiner förflyttning på grund av meningsskiljaktigheter med sin överordnade. I oktober 1942 kom hon till förintelselägret Majdanek i närheten av Lublin i Generalguvernementet. Hon blev snabbt befordrad till vice vaktchef. I Majdanek misshandlade hon interner till döds. Hon valde ut kvinnor och barn som skulle skickas till gaskamrarna och sparkade och stampade ihjäl dem med sina stålklädda stövlar eller piskade dem till döds. Det förstnämnda ledde till att hon fick smeknamnet "den stampande märren".
I januari 1944 inleddes evakueringen av Majdanek, och Braunsteiner kallades tillbaka till Ravensbrück. Hon verkade i Genthin, där ett av Ravensbrücks satellitläger var beläget.
Efter andra världskriget Efter kriget flydde Braunsteiner från Ravensbrück till Österrike. Hon greps och dömdes 1948 till tre års fängelse för misshandel och tortyr. På grund av gott uppförande blev hon frigiven tidigare. Efter att ha blivit frisläppt 1950 tjänade hon sitt uppehälle på hotell och restauranger. Hon träffade amerikanen Russell Ryan i Österrike. De gifte sig 1958 och emigrerade till Kanada. 1959 reste paret till USA, och Braunsteiner erhöll amerikanskt medborgarskap 1963. Året därpå, 1964, lyckades Simon Wiesenthal med hjälp av journalisten Joseph Lelyveld spåra upp Braunsteiner. En tysk åklagare undersökte Braunsteiners förflutna under andra världskriget, och 1973 begärde Västtyskland att få henne utlämnad.
Som den första nazistförbrytaren att utlämnas från USA till Västtyskland ställdes hon inför rätta vid den tredje Majdanek-rättegången som varade från den 26 november 1975 till den 30 juni 1981. Av de sexton åtalade fick Braunsteiner det strängaste straffet, livstids fängelse. Braunsteiner fälldes för mord på 80 personer, medhjälp till mord på 102 barn och delaktighet i mord på 1000 personer.
Av hälsoskäl släpptes Braunsteiner 1996 ur fängelset i Mülheim i Nordrhein-Westfalen. Hon avled tre år senare i Bochum.
Källor
Fotnoter
Kategori:Österrikiska brottslingar Kategori:Kvinnor Kategori:Personer dömda för krigsbrott i andra världskriget Kategori:Födda 1919 Kategori:Avlidna 1999 Kategori:Personer från Wien Kategori:Personal i Majdanek Kategori:SS-Gefolge Kategori:Mottagare av Krigsförtjänstkorset av andra klassen