Julius Jolly, född den 28 december 1849 i Heidelberg, död den 25 april 1932 i WürzburgNeue Deutsche Biographie, var en tysk sanskritist. Han var son till Philipp von Jolly samt bror till Friedrich Jolly och Ludwig von Jolly.
Jolly blev 1877 professor i sanskrit och jämförande språkvetenskap vid Würzburgs universitet. Han var mest verksam i bearbetandet av den indiska rättshistorien, varöver han under sin vistelse i Indien 1882–1883 föreläste i Calcutta.
Hans huvudsakliga arbeten är Ein Kapitel vergleichender Syntax (1872), Geschichte des Infinitivs im Indogermanischen (1873), Über die rechtliche Stellung der Frauen bei den alten Indern (1876), Tagore Law Lectures: Outlines of an History of the Hindu Law of Partition, Inheritance and Adoption (1885), Recht und Sitte (i Johann Georg Bühlers "Grundriss der indo-arischen Philologie", 1896).
Därjämte översatte Jolly "Nāradiya Dharmacāstra" (1876), "The Institutes of Vishnu (i "Sacred Books of the East", VII; 1880), "Minor Lawbooks" (i "Sacred Books of the East", XXXIII; 1889) samt utgav "The Vishnusmrti" (i "Bibliotheca Indica", 1881), "The Nāradasmrti" (i "Bibliotheca Indica", 1885–1886), "Manutikāsamgraha" (i "Bibliotheca Indica", 1885–1890), "Mānavadharmacāstra" ("Manus lagbok", 1887). Jolly införde i Tyskland William Dwight Whitneys berömda föreläsningar om språkvetenskapen, Die Sprachwissenschaft (1874).
Källor
Noter
Kategori:Tyska indologer Kategori:Tyska rättshistoriker Kategori:Tyska professorer Kategori:Personer verksamma vid Würzburgs universitet Kategori:Tyska filologer under 1800-talet Kategori:Personer från Heidelberg Kategori:Födda 1849 Kategori:Avlidna 1932 Kategori:Män Kategori:Ugglan