miniatyr|höger|Del av Skogbonaden - klockorna i kyrkans klockstapel ringer in. Kyrkans kor till vänster
Skogbonaden (Skogstapeten) är en av Sveriges äldsta textila bonader, daterad till 1200-talet, som mäter cirka 35 centimeter i bredd och 175 centimeter i längd. Bonaden hittades 1912 i en kyrkbod vid Skogs kyrka i Hälsingland. Den vävdes i Nordsverige. Bonaden förvaras på Statens historiska museum i Stockholm.
Material Bonaden är tillverkad i snärjväv (soumak) med ull på en vit linnebotten. Den är en av Sveriges äldsta växtfärgade textilier med rött, blått och gult från respektive växt; krapp, vejde och mjölon.
Motiv 100px|miniatyr|stående|Närbild av klockaren. Bonadens motiv har tolkats föreställa striden mellan hedendom och kristendom. Centralt placerat i bilden finns två byggnader som har förståtts föreställa en kyrkobyggnad och en mindre byggnad placerad till höger föreställande klockstapel. Byggnaderna är avbildade i genomskärning vilket gör kyrkans kor och klockringarna synliga.
En detalj visar hur människor och djur tar sig till gudstjänst i den klockringande kyrkan.
Bonadens tre krönta gestalter miniatyr|stående|De tre krönta gestalterna på bonadens vänstra sida. De tre krönta gestalterna i bonadens vänstra del har varit föremål för olika tolkningsförslag.
Erik Salvén tolkade 1923 de tre krönta gestalterna som de tre heliga kungarna från kristendomen. Agnes Branting och Andreas Lindblom (1928) valde senare att tolka dem som de nordiska nationalhelgonen Olof (Norge), Erik (Sverige) och Knut (Danmark), och 1944 anslöt sig Erik Salvén till denna åsikt.Bonaden från Skog, Nils Sundquist
Sten Anjou framförde 1935 tanken att figurerna på bonaden föreställde de tre asagudarna Tor, Oden och Frej. Bengt Thordeman anlöt sig 1948 och Vivi Sylvan 1949 till den här tolkningen. Sune Lindqvist tog 1951 avstånd från denna tanke och föreställde sig figurerna som helgonkungarna Olof, Erik och Knut. Asagudarna kunde ha befunnit sig på bonadens högra sida Nils Sundquist var vacklande men anslöt sig senare till tanken att bonaderna föreställde helgonkungarna.Två tidiga symbolbilder av den primära Trefaldighetskyrkan på Upsala Domberg?, årsboken Uppland 1977 och Bonaden från Skog. Till tolkningen av bildfältet med hästar och tyglare årsboken Uppland 1978 , Nils Sundquist
Docent Berndt Gustafsson anslöt sig 1965 till asagudsteorin när han skrev avsnittet om Sveriges kristnande i tiobandsverket Den svenska historien.Tolkningen vidhölls i 1992 års utgåva av Den Svenska historien, band 1 s. 211
Margareta Nockert och Anne Marie Franzén slog i boken Bonaderna från Skog och Överhogdal fast att det troligen rör sig om de tre helgonkungarna i enighet med Branting-Linbloms teori. En analys av bottentyget visar att figuren till vänster som tidigare har antagits vara Oden eftersom han bara har ett öga, från början har haft två ögon.
Betydelse som inspirationskälla Skogbonaden har då och då inspirerat konstnärer och konsthantverkare. Ett exempel från 1998 är Britta Carlströms utsmyckning av Gamla stans tunnelbanestation i Stockholm. En konstnär som arbetat extra mycket med denna motivvärld är Margareta Gisselson i Lingbo.
Se även Överhogdalstapeten Bayeuxtapeten Skogs kyrkoruin
Noter
Vidare läsning Hoftun, Oddgeir: Kristningsprosessens og herskermaktens ikonografi i nordisk middelalder, Oslo 2008.
Externa länkar Svenska kyrkans webbplats om bonaden
Kategori:Arkeologiska textilfynd Kategori:Hälsinglands historia Kategori:1912 i Sverige Kategori:Vetenskapsåret 1912 Kategori:Sverige under 1200-talet Kategori:Fornfynd från medeltiden Kategori:Föremål på Statens historiska museum Kategori:Textila konstverk Kategori:Konstverk i Stockholm Kategori:Konstverk från 1200-talet Kategori:Konstverk med kristna motiv