Riddarhyttan är en tätort i Skinnskattebergs kommun i nordvästra hörnet av Västmanlands län i Västmanland. Orten är belägen vid riksväg 68, och är en utpräglad bruksort. Man har en mycket lång tradition inom bergsbruk. Efter att den sista gruvan lades ned år 1979 är orten numera främst bostads- och serviceort.

Histori Förhistoria När den senaste istiden drog sig tillbaka från nuvarande Bergslagen för cirka 9500 år sedan låg Riddarhyttan där land och hav möttes. Detta har gett upphov till många speciella naturformationer.

Runt 700 före Kristus började de människor som fanns i området att utvinna järn ur den ”Röda Jorden". Man har funnit rester av otaliga blästerugnar för järnutvinning, och deras ålder har kunnat fastställas med C14-metoden. Den nuvarande bygden härrör dock främst från medeltiden. Från och med denna tid började brytningen av både järn- och kopparmalm i Riddarhyttan och dess omgivningar, det har hittats ett flertal hyttor och hamrar. Från 1700-talet har även skogsbruk bedrivits.

Riddarhyttans Kopparverk Huvudartikel Riddarhyttans Kopparverk miniatyr|Riddarhytte herrgård, uppförd 1852-1855 och riven 1978. Ortnamnet (1498 Ryddare hytthen) består av ”hytta” och ”riddare” 'riddare', 'ryttare', 'soldat', det senare troligtvis använt som tillnamn. Tidigt kom gruvdriften här att bedrivas i Kronans regi. Detta kom senare att regleras så att bergsmännen fick ökat inflytande. År 1610 privilegierades en hytta och en hammare vid Riddarhyttan, anlagd av en Tomas Hammarsmed. Riddarhyttans Kopparverk anlades 1616–1617, och kan ses som en fortsättning på det kronobruk som fanns i Skinnskatteberg. När denna kopparhytta lades ned i början av 1800-talet, byggdes en ny upp 1804 vid Nedre Skärsjön, strax öster om den nuvarande tätorten. En del av den råkoppar som framställdes gick till myntverket i Avesta. Kopparverket lades slutligen ned 1873.

Lienhyttan Det äldsta belägget för Lienshyttan, den plats där bergsbruket med tiden kom att koncentreras, är från år 1539 (Lyndeshytte). Vid Lienshyttan har under olika perioder hyttor, hamrar, kvarnar och sågar funnits. En ny masugn anlades 1848 och 1894 fick den sin höga pipa. Invid masugnen växte den nuvarande tätorten Riddarhyttan fram.

Riddarhyttan får järnvägsförbindelse Under början av 1800-talet lades grunden till det omfattande brukskomplex som kom att omfatta ett flertal gruvor, järnbruk och inte minst stora vidsträckta skogsdomäner. Ägandet kom från 1846 efterhand att samlas hos bruksägaren C J Ohlson. Han moderniserade och utökade verksamheten vid verken tillhörande Riddarhytte bruk. Bland annat förvärvades Gisslarbo bruk i Malma socken 1870. Ohlson kom också att vara en av de pådrivande till att Köping-Uttersbergs järnväg (KUJ) byggdes 1866. Ohlson var angelägen om att få direkt järnvägsanslutning till sina bruk och började arbeta för en förlängning av järnvägen till Riddarhyttan. Han hann emellertid inte få uppleva sina planers förverkligande då han avled 1876. Istället bildade hans arvingar Riddarhytte AB 1877 som övertog bruksverksamheten. År 1880 kunde slutligen den 12 kilometer långa Uttersberg-Riddarhyttans järnväg (URJ) öppnas för allmän trafik. Denna järnväg sammanslogs 1911 med KUJ och kom därefter att benämnas Köping-Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg (KURJ). Järnvägen lades ned 1966–68.

Utvecklingen under 1900-talet Lienshytte masugn, som moderniserades 1894, lades ned 1959. Källfallets gruva, som börjat brytas 1896, moderniserades 1944 med en ny gruvlave i betong. Gruvdriften där lades ned 1967. Bäckegruvan kom att bli den sista storsatsningen i gruvnäringen; 1960–1963 byggde Riddarhytte AB en helt ny gruvanläggning där. Gruvan köptes tillsammans med Källfallet av Uddeholmskoncernen kort därefter, men kom från omkring 1970 att arrenderas ut till Fagersta Bruks AB. Gruvdriften lades slutligen ned 1979. Det har även funnits sågverk, med hyvleri och lådfabrik i Riddarhyttan. Denna verksamhet avvecklades 1974.

Befolkningsutveckling

Samhället miniatyr|Riddarhyttans skola. På orten finns Folkets hus med biograf, en skidbacke med lift. Det finns campingplatsen Liens camping.

Bruket var motståndare till kooperationens etablering på orten, så konsumentföreningen öppnade sin affär på tomten hos en husägare i Aronsberg, cirka 5 km utanför byn. Husägaren upplät sin mark i protest mot brukets fasoner att bestämma över stort och smått. Konsumbutiken, sedermera flyttad till ett läge i Riddarhyttans centrum, övergick i annan regi 2004.

Evenemang Orten är bekant för många genom de Torsdaxdanser som ideella krafter arrangerat i många år under sommaren i Folkets park.

Kultur år 1985 startades teaterkooperativet Rödgruveensemblen i och med att några ungdomar kom till byn. Detta kom att utvecklas till Riddarhyttans Arbetarteater (RAT). En stor andel av invånarna i Riddarhyttan är medlemmar i RAT. RAT omfattar både teater, musik, konstutställningar, festivaler och kaféverksamhet med mera. Bland annat har de tidigare arrangerat festivalen Riddarrock i många år, och även drivit den lokala ungdomsgården under en längre tid.

1995 kom RAT:s största produktion, krönikespelet Bergslag, ett spel om den svenska stormaktstiden i ett bergslagsperspektiv. Det blev en fyra timmar lång föreställning och över 100 personer deltog.

Några av dem som tidigt deltog i RAT:s verksamhet skapade senare en turnerande teatergrupp – Teatermaskinen. De producerar och sätter upp egna pjäser, ibland på beställning från olika organisationer eller offentlig sektor. Teatermaskinen är även huvudarrangör till Motståndsfestivalen.

Sevärdheter miniatyr|upright|Lienshytte masugn. Röda Jorden är en bergsbruksområde med rester av mycket gamla blästugnar, den äldsta från omkring 700 före Kristus. Här finns även en rekonstruktion av en blästugn, där det en gång om året - på Röda Jordens dag - visas hur järnframställning av rödjord gick till.

I Riddarhyttan fanns till 1978 en reveterad nyklassicistisk herrgårdsbyggnad från 1853 med tillhörande flyglar. Vid Lienshyttan finns lämningar efter den träkolshytta som var i drift fram till 1959. Den 26 meter höga masugnen har restaurerats, men den omgivande rådstugan har rivits, liksom sintringsverket och de stora kolhusen. I närheten av hyttan ligger en av Bergslagens få bevarade slagghögar. Till området hör även masmästarbostaden och ett antal vitpanelade arbetarbostäder vid Östra Skolvägen, uppförda 1943–1944. En välbevarad frikyrkobyggnad med faluröd locklist- och fjällpanel uppfördes cirka 1900.

Lämningarna efter det sista kopparverket finns kvar i form av flera grunder samt en kopparbod från 1819.

I Hedhammar finns resterna av en hammarsmedja som var igång från 1500- till 1800-talet.

Gruvor Bastnäsfältet är en av världens mest mineralrika platser, där det sedan 1600-talet brutits olika mineraler. Grundämnena cerium och lantan upptäcktes i prover från Bastnäs.

Vid Bäckegruvan bedrevs gruvdrift fram till 1979. Idag finns där kvar bland annat gruvlave och anrikningsverk från den gruvanläggning som byggdes i början av 1960-talet. I Källfallet finns rester från gruvdriften som var igång fram till 1967.

Natur Geologislingan är en iordningställd längre vandringsled med informationsskyltar. Den ligger delvis belägen på banvallen efter Köping-Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg. Här går det att följa inlandsisens påverkan på landskapet, från Riddarhyttan till Malingsbo. Längs slingan finns vattenfyllda dödisgropar och branta sandåsar.

Tattartjärn, Ljustjärn och Norstjärn är tre dödisgropar, där det nuförtiden bedrivs ädelfiske. Ädelfiske bedrivs också i Hyttdammen, och det finns även ett flertal abborr- och gäddsjöar.

Stor-Karis sten är ett minne från istiden. Det sägs att jättekvinnan Stor-Kari från Passboberget kastade stenen Skinnskattebergs kyrka för att tysta kyrkklockorna. Stenen nådde dock inte ända fram och finns nu efter riksväg 68 en bit utanför Källfallet.

Idrott Här finns en sportklubb (RSK), en jaktskytteklubb, en tennisklubb och ett schacksällskap (RSS).

Personer med anknytning till Riddarhyttan

Hernfrid Bark, socialdemokratisk politiker och riksdagsman Erik Haag, programledare, regissör, komiker och författare Sara Haag, reklammakare, regissör, producent Johan Jönson, poet och författare bosatt i Stockholm men tidvis verksam i Riddarhyttan Kalle Zackari Wahlström, programledare och manusförfattare Gabriel Wikström, förbundsordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och senare statsråd i Regeringen Löfvén

Se även Skinnskattebergs socken Källor Eva Skyllberg – Atlas över Sveriges Bergslag, Skinnskattebergs bergslag (1997) Nordisk familjebok Iron and Steel in Sweden (1920) Nationalencyklopedin Bergsbruk.se Riddarhyttan, broschyr från Älgmark Malingsbo-Kloten Ekomuseum Bergslagen

Noter

Externa länkar Riddarhyttans webbplats Riddarhyttans Hembygds- och Intresseförening Visitriddarhyttan

Kategori:Orter i Skinnskattebergs kommun Kategori:Tätorter i Sverige Kategori:Bruksorter i Sverige