Gyllenstierna eller Gyldenstierne är en dansk uradlig ätt som gav upphov till två svenska grenar på 1440- och 1660-talen, den första från Timlinjen och den andra från Restruplinjen. I Sverige dog den adliga ätten ut 1654, men den hade dessförinnan utgrenats i en friherrlig gren, Gyllenstierna af Lundholm, vilken fortlever som enda ätt.Svensk uppslagsbok, Malmö 1932. Denna gren utgrenades i sin tur i både friherrliga och grevliga ätter, som fortlever.
En annan, numera utdöd gren av den danska ätten, Gyllenstierna af Svaneholm, introducerades 1664 på svenska riddarhuset efter Skånes införlivande med Sverige, men denna gren utslocknade år 1705.
Under huvuddelen av 1600-talet var ätten Gyllenstierna månghövdad och representerad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.
Familjens släktnamn förekommer, i form av Guildenstern, i William Shakespeares Hamlet.
Danska rötter från släktens stamgård Ågård Den danska ätten Gyldenstierne fick sin gryning på den danska släktens stamgård Ågård i Kettrup Sogn söder om Fjerritslev i Jammerbugts kommun på Jylland, enligt sägerna känd genom den storväxte hedningen Eric Långeben till Agaard. Hans son Eric Ericssen kristnades och fick sönerna Knut och Erik. En riddare Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314, har ansetts vara son till Erik räknats som ättens första med säkerhet kända stamfader. Men den förste säkerställde anfadern är i stället Erik Nilsson som blev marsk före 1347 och levde ännu 1365.
Släkttavla Eric Långeben till Ågård Eric Ericssen Knud Eriksen Niels Knudsen NN Gyldenstjerne Erik Knudsen, gift med Anna Trefeld Niels Eriksen, gift med Edel Saltensee Susanne Nielsdatter, gift med Niels Iversen Rosenkrantz NN Nielsdatter, gift med Gotskalk Limbek Erik Nielsen, marsk. Gift med Cæcilie Pedersdatter Cecilie Eriksdatter, gift med Bo Falk till Vallö Niels Eriksen Knud Nielsen till Restrup, gift med Anne Christensdatter Peder Nielsen Gyldenstierne, länsman på Ribershus, gift med NN Gertsdatter Ulfstand Erik Nielsen var gift med Gørvel (Gerver) Andersdatter Lunge, och de fick barnen:Riddare och Riksråd Erik Eriksson Gyllenstierna (Gyllenstjerne), till Demstrup på geni.com Görvel Eriksdotter Gyllenstierna Abraham Eriksson (Gyllenstierna) Christina Eriksdotter Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna Erik Eriksson (Gyllenstierna) den äldre, gift med Kristina Karlsdotter (Bonde), dotter till sedermera kungen Karl Knutsson och Birgitta Turesdotter (Bielke) Karin Eriksdotter (Gyllenstierna) gift med Hans Åkesson (Tott). Nils Eriksson Gyllenstierna, till Fågelvik Karl Eriksson Gyllenstierna af Lundholm Erik Eriksson Gyllenstierna till Fågelvik Nils Eriksson Gyldenstierne (död 1484), danskt riksråd
Den danska ätten Gyldenstierne utslocknade år 1729, men före det naturaliserade två grenar på Svenska Riddarhuset, som Gyllenstierna af Svaneholm och Gyllenstierna af Nynäs vilka avslutar släkttavlan för ätten Gyllenstierna af Svaneholm nedan.
Adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm
Eric Hardenberg Gyldenstierne till Svaneholm i Skurups socken samt Karsholm (1622–1665) naturaliserad Gyllenstierna af Svaneholm, var dansk. Han föddes 1622 på Svaneholms slott, var hovjunkare vid danska hovet, tog avsked 1646 och var dansk ryttmästare tills han tog avsked ur dansk tjänst 1650. Han bosatte sig då på sitt gods. Vid freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt, vilket även inkluderade godset som Eric Hardenberg Gyldenstierne bodde på. Eric Hardenberg Gyldenstierne hyllade konung Karl X Gustav och introducerades på grund av det och på grund av sitt gods på Svenska Riddarhuset, först under nummer 41 och senare under nummer 29, som Gyllenstierna af Svaneholm.
Gyllenstierna hade två söner, vilka båda var ryttmästare och förblev ogifta, Preben Gyldenstierne til Karsholm (1656–1677) och Axel Gyllenstierna, till Svaneholm, Karsholm, Brödda, Pugerup och Boalän. Efter Prebens död var Axel ensam ägare till Svaneholm. Axel dog ogift år 1705 på Svaneholms slott och är efter begravningsakt i Sankta Maria kyrka i Ystad gravsatt i kryptan i Skurups kyrka.
Med Axel Gyllenstiernas död utslocknade ätten Gyllenstierna af Svaneholm. Han hade testamenterat slottet till sin systerson Axel Julius Coyet, men hans syster Sofia lyckades få halva slottet genom en process. Denna halva köptes 1751 av friherren Gustaf Julius Coyet.
Släktträd för danska ätten Gyldenstierne med utgrenade ätterGyllenstierna af Nynäs och Gyllenstierna af Svaneholm Utlämningar har gjorts i alla led.
Adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs
Ätten introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 under adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs nummer 9, vilken utslocknade år 1654.
Det danska riksrådet Erik Nilsson (död efter 1448) var 1435–36 unionskungens hövitsman i Stockholm. Dennes son Erik Eriksson till Fågelvik gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina 1446, och blev senare svenskt riksråd. I äktenskap fick han bland andra sönerna Abraham Eriksson till Demstrup och Assarbo (far till väpnaren Påvel Gyllenstierna, gift med Anna Bese som var dotter till Nils Bese), Nils Eriksson (Gyllenstierna), fader till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), samt bröderna Erik och Eskil Nilsson (Gyllenstierna) vilka avrättades i Stockholms blodbad.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 och tredje sonen Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre, död år 1502, som dubbades till riddare vid kung Hans kröning 1497.
Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre var gift omkring 1493 med Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten, från Vinsarp i Dalum. Hon var änka efter Erik Karlsson (Vasa), en nära släkting till Gustav Eriksson (Vasa) (senare kung av Sverige), och blev senare beryktad som "Pintorpafrun" på Ericsbergs slott.
Släkttavla för Fågelviksgrenen Utlämningar har gjorts i alla led.
Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm
thumb|Stjärnan ur ättens vapen på Krapperups slott Stamfadern Nils Göransson af Lundholm var den första av ätten i Sverige som efter vapnet kallade sig Gyllenstierna. Han var son till Göran Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik.
Redan 1569, före Riddarhusets tillkomst, hade Nils Göransson vid kung Johan III:s kröning i Uppsala 10 juli 1569 upphöjts till friherre af Lundholmen, och grundade ätten Gyllenstierna af Lundholm i Sverige, ibland kallad gamla Svenska Gyllenstierneätten Svenska adelns ättar-taflor
Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 som friherrlig ätt Gyllenstierna af Lundholm nummer 3, och är den idag fortlevande ätten Gyllenstierna. Ätten har utgrenats i ett antal grenar, Vinstorpsgrenen som blev friherrlig 1651, två söner till Nils Göranssons sonson blev båda grundare av grevliga ätten Gyllenstierna av af Björksund och Helgö, och flera andra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda.
Släktträd Fågelviksgrenen Gyllenstierna af Lundholm Utlämningar har gjorts i alla led. Ägare av godset Lundholm i fetstil.
Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Vinstorpsgrenen af Ulaborg Stamfadern Erik Karlsson Gyllenstierna (1602–1657), var sonsons son till Vintorpsgrenens stamfader Karl Eriksson (Gyllenstierna) och son till Carl Gyllenstierna af Lundholm, föddes 1602 och blev militär, riksråd 1636, generalguvernör 1642, Herre till Nynäs i Balinge socken och Ericsberg i Stora Malms socken, båda i Södermanland, samt Åras, Liminared, Gällenäs och Yxelshoff.
Erik Karlsson var volontär vid Konung Ludvig XIII:s Livgarde 1627, kung Gustav II Adolfs kammarherre 1630; sändebud till Ryssland 1634; riks-Kammarråd 1636; Landshövding över Karelen, Wiborg, Nyslott och Kymenegård 1637; Lantmarskalk på riksdagen i Stockholm 1641 och 1642, häradshövding i Jöskis härad i Finland samt Generalguvernör över Ingernanland, Kexholms län, Narva och Alentaka; riksråd 1645, och upphöjdes till friherre av Uleåborg i Ulo (Uleå) socken (Uleåborg) i Finland 1651 med nummer 18.
Hans son Konrad Gyllenstierna (1638–1684), var riddare och ämbetsman, friherre till Ulaborg, herre till Nynäs, Arta, Gimo, Räfvelstad, Knroeti, Johannisberg och Vartofta.), samt landshövding i Viborgs och Nyslotts län.
Konrad Gyllenstiernas son Eric Gyllenstierna till Nynäs var major och dog ogift 1709 i slaget vid Poltava och slöt ätten på svärdssidan.
Dessförinnan hade Konrads bröder upphöjts, hans bror Christoffer till greve Gyllenstierna af Ericsberg, och brodern Carl Gyllenstierna till greve Gyllenstierna af Steninge.
Fast ätten utslocknade efter tre generationer gav den upp till två utgrenade grevliga ätter, vilka båda två idag är utdöda.
Grevliga ätten Gyllenstierna af Ericsberg
Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.
thumb|left|Kristofer Gyllenstierna.Stamfadern Kristofer Gyllenstierna af Ericsberg (1639–1705) var militär, riksråd 1681, överståthållare 1682, Friherre till Strömsbro i Svinstads socken, Östergötlands län samt herre till Ericslund, Tyresö, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup, Örja och Resitza.
Han föddes 1639 på Viborgs slott och var son till son Erik Karlsson Gyllenstierna, vilken tillhörde friherrliga Gyllenstierna af Ulaborg.
Gyllenstierna var guvernör över Västernorrland, kungligt råd 1681, överståthållare 1682 samt medlem av förmyndarregeringen 1697.
Han deltog förtjänstfullt i skånska kriget och tjänstgjorde bland annat under slaget vid Lund, där han ådrog sig inte färre än 19 blödande sår, och slaget vid Landskrona (1677). Han var med i slagen vid Halmstad och Lund, i vilket senare han fick nitton svåra blessyrer och låg så länge bland de fallna på slagfältet, att blodet nästan var förrunnet.
Kristofer Gyllenstierna upphöjdes 1687 i grevligt stånd med Ericsberg som grevskap. och introducerades 1689 under nr 24 med namnet Gyllenstierna af Ericsberg.
Han gifte sig 1:a gången 17 augusti 1669 med grevinnan Gustaviana Juliana Oxenstierna af Cronberg, som avled 1675 i Stockholm.
Han gifte om sig 1696 med prinsessan Katarina av Pfalz-Zweibrücken, dotter till pfalzgreven Adolf Johan och kusin till kung Karl XI.
Kristofer Gyllenstierna dog 1705 i Stockholm, begraven i Tyresö kyrka Stockholms län.
Hans son Carl Adolf till Ericsberg, Strömsbro, Erikslund, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup och Örja föddes 1699 i Stockholm blev som ogift ihjälstucken i Karlskrona 1733 av kaptenlöjtnanten friherre Vilhelm Krassow.
Han begravdes samma år i Tyresö kyrka och slöt ätten på svärdssidan.
Grevliga ätten Gyllenstierna af Steninge
Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723.
thumb|left|Karl Gyllenstiernas vapen i Ytterselö kyrka Karl Gyllenstierna af Ulaberg (1649–1723) var son till friherre Erik Karlsson Gyllenstierna af Ulaborg.
Född 1649 var han friherre till Limmared i Tranemo socken, Älvsborgs län, herre till Algö i Överselö socken, Södermanlands län, Bjälkesta i Giresta socken, och Örnäs i Västra Ryds socken, samt Yxkullshof.
Han blev hovstallmästare 1672, riksråd, överstemarskalk och rikskammarråd 1687.
Samma år upphöjdes han till greve och erhöll grevskapet Steninge i Ärlinghundra-Husby socken, i Stockholms län.
Han introducerades 1689 under nr 34 och namnet greve Gyllenstierna af Steninge.
Gyllenstierna var ledamot av defensionskommissionen 1700, avgick från rikskammarrådsämbetet 1711, var president i Svea hovrätt 1718, Åbo akademis kansler 1719.
Karl Gyllenstierna var gift 1706 på Ulriksdals slott med friherrinnan Anna Maria Soop af Limingo, men dog barnlös 1723 i Stockholm och slöt själv sin grevliga ätt.
Han jordfästes samma år i Riddarholmskyrkan, och är begraven i Wachtmeisterska graven i Ytterselö kyrka i Södermanlands län, där hans vapen uppsattes.
Gyllenstierna af Fogelvik
thumb|left|Nils Gyllenstierna Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.
Riksrådet och generalen av kavalleriet sedermera fältmarskalken och presidenten i Krigskollegium friherre Nils Karlsson Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720), Han var son till Carl Gyllenstierna af Lundholm.