Borås () är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län, före detta Älvsborgs län. Borås är Sveriges 16:e största tätort och är den största orten helt belägen i landskapet Västergötland. En staty av stadens grundare, Gustav II Adolf, står på Stora torget.
Borås är Sjuhäradsbygdens största stad. Staden är känd historiskt för sin textilindustri som nådde sin kulmen under 1900-talet. Borås har dessutom gjort sig känt för sina postorderföretag, vilka skulle kunna ses som efterföljare till bygdens tidigare kringresande handelsmän, "knallarna". Borås har därför fått smeknamnen textilstaden och knallestaden.
Historia thumb|left|Borås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Etymologi Ortnamnet Borås förmodas ha sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, så småningom Borås. Åsen kallas numera Rya åsar.Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947
Stadens grundande Staden grundades av kung Gustav II Adolf år 1621.Millqvist, F., Borås första storhetstid, (1991), s. 9, 17 Syftet var primärt att legalisera en riksomfattande gårdfarihandel så att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning. De sålde nämligen varor som inte hade förtullats någonstans, vilket retade såväl städernas köpmansgillen som Kronan. Detta hade pågått sedan 1500-talet då traktens bönder drygade ut sin försörjning vintertid genom att sälja sitt eget hantverk, smide och träslöjd. Med tiden blev de alltmer handelsmän som köpte och sålde varor. De utvecklade också ett eget hemligt språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan. En annan viktig orsak till att Borås grundades var militär. I väster hade Sverige ännu endast tillgång till havet genom en smal korridor vid Göta älvs mynning med Gamla Älvsborgs fästning som lås (från mitten av århundradet med Nya Älvsborg som försvarsfäste). I övrigt var hela det nuvarande Sveriges västra del danskt. Göteborg grundades samma år som Borås, men behövde understöd. Älvsborgs regemente sattes därför upp 1624 i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Detta infanteriförband, kallat I 15, underhölls därefter i över 350 år fram till 1998, från 1914 i Borås.
Våren 1620 skickade bygden ett par representanter till kungen för att klaga på hur knallarna behandlades av kringliggande städer och för att få möjlighet att bedriva handel. Kungen uppmanade dem då att antingen upphöra med sin handel eller grunda en ny stad. En ny stad grundades runt sockenkyrkan i Torpa, en medeltida kyrka som stod på den plats där Carolikyrkan står idag. Vid midsommartid 1620 reste återigen sändebud till kungen för att utverka stadsprivilegier. Då kungen var på friarfärd i Tyskland fick traktens gårdfarihandlare giltiga, om än provisoriska, stadsprivilegier den 29 juni 1621. Dessa privilegier bevittnades sedan av kungen den 25 maj 1622. År 1624 utvidgades privilegierna och boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås.
Den nya staden utstakades av Nils Göransson Stiernsköld. Historisk utveckling Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Caroli kyrka invigdes 1669 och är den äldsta byggnaden i Borås. Den har överlevt alla bränder, om än skadats och reparerats.
Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Förutom gårdfarihandel med textilier blev handel med smidesvaror om saxar, spikar, hästskor, synålar och liknande viktiga näringar. Under 1700-talets andra hälft försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.
miniatyr|Svängande längs Viskan, Borås Wäfveris anläggning till höger, ritad av Lars Kellman 1914. Foto taget 1944 från Carolikyrkans torn. Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet och järnvägen innebar också en stark stimulans. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.
Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.
1978 inträffade en storbrand där 20 människor omkom, se: Branden på stadshotellet i Borås.
Bostadsområdet Hässleholmen klassades 2008 av regeringen som ett utanförskapsområde och av polisen tillsammans med Hulta 2015 som ett riskområde och 2017 och 2019 som ett särskilt utsatt område. Området Norrby klassades även det 2017 och 2019 som ett särskilt utsatt område.
År 2016 uppskattade polisen att det fanns cirka 100 anhängare av terrororganisationen Islamiska staten i staden.
Militärstaden Genom 1901 års härordning beslutades att indelningsverket skulle avskaffas och istället införa värnplikt. Vidare så beslutades att armén med dess regementen skulle förläggas till kaserner, från att tidigare varit var förlagda till olika mötesplatser. För Älvsborgs regemente beslutades att regementet skulle förläggas till ett nyuppfört kasernetablissement i Borås. Kasernetablissementet uppfördes efter kasernbyggnadsnämndens första serie typritningar för infanteriet. Kasernerna tillsammans med kanslihuset inramade en stor kaserngård i klassisk regementsarkitektur signerad Victor Bodin. Totalt uppfördes drygt 130 byggnader inom kasernområdet.Berg (2004), s. 378 Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att garnisonen med dess förband skulle upplösas. Älvsborgsbrigaden upplöstes den 31 december 1997. Älvsborgs regemente med försvarsstaben för Älvsborgs försvarsområde upplöstes den 30 juni 1998. Det som en vidare konsekvens av den länssammanslagning som gjordes genom bildandet av Västra Götalands län.
Efter att brigaden och regementet hade avvecklats 1998, kvarstod Älvsborgsgruppen inom kasernetablissement. Genom försvarsbeslutet 2004 kom Älvsborgsgruppen sammanslås den 1 juli 2005 med Göteborgsgruppen, vilka antog det nya namnet Elfsborgsgruppen vilka lokaliserades till Göteborgs garnison på Käringberget i Västra Frölunda. Från att Älvsborgsgruppen avvecklats, kvarstod Försvarsmakten från 2006 som hyresgäst till en mindre lokal inne på kasernetablissementet. Lokal användes som truppserviceförråd och expedition för Älvsborgs hemvärnsbataljon. Hyresvärden sade upp Försvarsmaktens hyreskontrakt 2010 och efter 96 år lämnade Försvarsmakten regementsområdet på Göta för gott. Älvsborgs hemvärnsbataljon flyttade till nya lokaler i Borås. Efter att den militära närvaron försvunnit från området har civila företag successivt flyttat in på gamla regementsområdet där Borås kommun har byggt en företagspark kombinerat med bostäder, som passande nog fått namnet "Regementet".
Administrativa tillhörigheter Borås var en ort i Torpa socken och utbröts därur 1622 och bildade Borås stad. Staden ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun och bebyggelsen låg därefter i denna kommun med en del i Torpa socken/landskommun. 1922 uppgick Torpa socken/landskommun i Borås stad och Borås bebyggelse utgjorde därefter en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Borås stad i Borås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.
Borås hörde före 1622 och i delar i tiden före 1911 till Torpa församling. Från 1622 hörde orten till Borås församling som 1939 delades i Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling. En mindre del av orten tillhör numera Brämhults församling
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Borås rådhusrätt och ingår sedan 1971 i Borås domkrets.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Befolkningsutveckling
Geografi
Stadsbild
Stadsdelar
Centrala staden, 14 500 invånare City Lugnet Norrmalm Bergdalen Salängen Villastaden Östermalm
Västra delarna av staden, 11 000 invånare Norrby Parkstaden Byttorp Tullen Hestra Ekås Ramnaslätt Viared Lundaskog
Sydvästra delarna av staden, 9 900 invånare Göta Regementet (Det område som tidigare var I15) Druvefors Kristineberg Dammsvedjan Hedvigsborg
Norra delarna av staden, 8 200 invånare Alideberg Almenäs Knalleland Lundby Ryda Sjöbo Skogsryd Tosseryd
Sydöstra delarna av staden, 10 700 invånare Trandared Hulta Bergsäter Brotorp
Nordöstra delarna av staden, 10 600 invånare Hässleholmen Boda Svensgärde Sörmarken Kyllared Brämhult Hyberg
Kyrkor miniatyr|höger|Carolikyrkan i en återhållsam karolinerstil typisk för den protestantiska religiositet som dikterades under karolinska enväldet.
Åtta kyrkobyggnader tillhör idag Svenska kyrkan. Det finns även ett flertal frikyrkor.
Kyrkor i urval: Brämhults kyrka Carolikyrkan (centrum) Gustav Adolfs kyrka (centrum/Norrmalm) Hässleholmens kyrka Immanuelskyrkan Korskyrkan i Borås (Norrby) Ramnakyrkan Sjöbokyrkan
Moské Borås moské invigdes i juli 2008 och är en avknoppning från Bellevuemoskén i Göteborg. Den har sin verksamhet i kommunägda lokaler i stadsdelen Norrby.
Parker och friluftsområden miniatyr|Vattentornet (1900) ritades av Erik Josephson och utfördes i natursten. Almåsparken Anna Lindhs park, före detta Bryggareplatsen. Invigd 21 maj 2010 tillsammans med konstnären Carl Fredrik Reuterswärd och hans gåva, utomhusskulpturen Non-Violence, som centralt minnesmärke. Borås djurpark Kvarnbergsparken Majorslunden Ramnaparken Kypegårdens frilufts- och rekreationsområde Kransmossens friluftsgård Stadsparken Rya åsar Almenäs
Klimat Borås har ett inlandsklimat med inslag av maritimt klimat. Borås är orten som har näst flest regndagar i Sverige—192 regndagar per år och får normalt 975 mm nederbörd per år.
Medeltemperaturen i juli är som högst 20 °C och som lägst 10 °C, medeltemperaturen i januari är som högst -1 °C och som lägst -6 °C.
Värmerekordet ligger på 36,0 °C och uppmättes 1 juli 1901.
Köldrekordet ligger på -34,1 °C och uppmättes 9 februari 1966.http://www.mittresvader.se/l/sverige/klimat-boras-temperaturer-vattentemperatur.php
Ekonomi
Affärer i centrum består av små butiker medan de större finns i ett köpcentrum kallat Knalleland. I de västra delarna av staden, intill Riksväg 40, finns även i Lundaskog.
Textil- och postorderstaden Borås har länge varit känt för sin textil- och klädvaruindustri. Även om mycket kläder numera importeras till Sverige, så finns branschen fortfarande representerad på orten genom formgivning och försäljningsföretag.
Nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och NetOnNet (1999). Men ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson redan 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos (1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Ur postorderverksamheten har en stor e-handelsverksamhet utvecklats sedan 1900-talet. Borås utgör numera ett e-handelscentrum inom framför allt textilindustri.