Adelsfanan var Sveriges allra första reguljära kavalleriförband och kan möjligen härledas ända tillbaka till Alsnö stadga år 1280 då den svenska adeln, som motprestation för sina privilegier, förpliktades att bistå kungen i krig genom den så kallade rusttjänsten.
Fast organisation 1565 Fast organiserat blev adelsrytteriet dock först genom Erik XIV 1565. Från 1571 börjar namnet Adelsfanan användas. En fana var cirka 300 man. Under kung Eriks tid benämndes fanorna efter landskapen och efter färgerna på rustningarna. I Finland skapades den första fanan för rytteriet år 1555 men blev inte självständigt förband förrän på 1570-talet. Under hertig Karl (senare Karl IX) var standardstorleken på fanan 120 man. Organisationen varierade genom tiderna, genomsnittligt motsvarade Adelsfanan ett mindre kavalleriregemente. När det svenska kavalleriet (fanorna) organiserades i regementen behöll Adelsfanan sitt namn. Samtliga officerare var adliga. Under Gustav II Adolfs tid hade Adelsfanan tre kompanier i Sverige och ett i Finland. I 1634 års regeringsform anges Adelsfanans rang främst inom rytteriet.
Omorganisationer År 1640 omorganiserades Adelsfanan och ett fjärde kompani kom till. Efter 1658 då Skåne blev svenskt sattes även ett femte kompani upp i Skåne. På 1680-talet ökades den till sex kompanier: Upplands, Finlands, Västgöta, Södermanlands, Östgöta och Skånska. Manskapet uppsattes enbart vid krig och enligt adelns privilegier skulle Adelsfanan enbart tjänstgöra inom Sverige. År 1702 lät dock Karl XII föra över de svenska kompanierna till de baltiska besittningarna. Adelsfanan deltog bland annat i slaget vid Lund 1676, slaget vid Fraustadt 1706 och hamnade i rysk fångenskap 1709 vid Perevolotjna dock utan att ha deltagit i slaget vid Poltava dagarna innan.
Pappersorganisation Förbandet upphörde i realiteten som fältdugligt förband efter Karl XII:s död 1718 och mönstrades för sista gången 1743. Kvar stod en ren pappersorganisation. Efter 1743 (regementet uppgick då till 395 man) gjordes aldrig mera någon "uppsättning" av Adelsfanan och inga generalmönstringar hölls. Att nyrekrytera mötte ändå ingen som helst svårighet. Någon tjänstgöring kom ju aldrig i fråga och adelsryttarnas skyldigheter inskränkte sig till att en gång om året anmäla sin adress hos kompanichefen. Däremot åtnjöt de frihet från vissa kronoutskylder och behövde ej ha något annat slags "laga försvar", det vill säga behövde således ej ta årstjänst eller dylikt.
Finska delen Finska delen av Adelsfanan hade en styrka på 155 man och var uppsatt på samma tid och efter samma grunder som Adelsfanan i Sverige. Manskapet uppfordrades inte efter 1720 utan istället erlades en vakansavgift. Befälet däremot bibehölls fulltaligt och hade boställen och indelningar. Först 1792, i mån av att de var vakanta, drogs dessa boställen in till kronan.
Nedläggning Adelsfanans befäl började, i mån av avgång, reduceras omkring 1793, varvid boställen och indelningar indrogs till kronan. År 1809 indrogs befälslönerna, och efter 1823 benämndes dess ringa återstod före detta Adelsfaneregementet, men regementet avskaffades inte formellt förrän 1901.
Förbandschefer
1633–1639: Olof Stake 1640–1648: Fredrik Stenbock 1653–1657: Anton Sternberg 1645–1653: Carl Mauritz Lewenhaupt 1657–1660: Gustaf Adam Banér 1660–1662: Erik Leijonhufvud 1662–1664: Johan Wrangel 1664–1667: Anton Sternberg 1667–1674: Erik Planting-Gyllenbåga 1674–1677: Johan Drake 1677–1679: Robert Lichton 1679–1683: Johan Uggla 1683–1695: Mårten Lindhjelm 1695–1700: Fritz Wachtmeister 1701–1708: Alexander Hummerhjelm 1710–1712: Henning Adolph Kruuse 1712–1717: Otto Wilhelm Staël von Holstein 1717–1721: Nils Christer Baumgarten 1721–1727: Anders Ramsvärd 1727–1732: Bror Rålamb 1732–1749: Mårten Cronstierna 1749–1750: Hans Didrik Mörner 1750–1801: Wolter Reinhold von Stackelberg 1801–1813: Georg Johan De Besche
Bilder
Externa länkar
Källor Larsson Anders: Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 Jengel Förlag, Östersund 2022 Mankell Julius, Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809, Stockholm 1870
Referenser
Kategori:Ej längre existerande svenska kavalleriregementen Kategori:Organisationer bildade 1565 Kategori:Organisationer upplösta 1901 Kategori:Ugglan Kategori:Ej längre existerande svenska kavalleriförband