Västra Ghats (marathi/konkani: सह्याद्री, kannada/tulu: ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ, malayalam: സഹ്യാദ്രി / സഹ്യപര്വതം, ) även kända som Sahyadribergen, är en bergskedja längs Indiens västsida. Den går från norr till söder längs västra kanten av Deccan och separerar platån från en smal kustslätt vid Arabiska havet. Västra Ghats skapar regnskugga över Deccanplatån.
Bergen börjar nära gränsen mellan Gujarat och Maharashtra, söder om floden Tapti, och löper med sina cirka 10 600 km genom staterna Maharashtra, Goa, Karnataka, Tamil Nadu samt Kerala och slutar i staden Kanyakumari, vid Indiens sydspets.
Dessa berg täcker en yta av 160 000 km² och bildar uppsamlingsområde för ett antal flodsystem som avvattnar nästan 40% of Indien. Genomsnittshöjden är omkring 1 200 m. Området är ett av världens tio viktigaste biologiska hetfläckar och har över 5 000 arter av blommande växter, 139 däggdjursarter, 508 fågelarter och 179 groddjursarter.
Minst 325 globalt hotade arter finns i Västra Ghats.Myers, N., R.A. Mittermeier, C.G. Mittermeier, G.A.B. Da Fonseca, and J. Kent. (2000) ”Biodiversity Hotspots for Conservation Priorities.” Nature 403:853–858, retrieved 6/1/2007 MYERS, N.
Geologi Västra Ghats är egentligen inte riktiga berg, utan utgör förkastningskanten av Deccanplatån. De tros ha formats under superkontinenten Gondwanas uppdelning för 150 miljoner år sedan.
Geofysikerna Barron och Harrison från University of Miami förespråkar teorin att Indiens västkust bildades omkring 100 till 80 miljoner år efter att den lämnade Madagaskar. Efter uppbrottet såg Indiens västkust ut som en abrupt klippväg cirka 1 000 meter hög.
Strax efter dess lösgörande, drev Indiska halvöns platta över Réunions hotspot, en vulkanisk hotspot i Jordens litosfär nära dagens Réunion. Ett stort utbrott här för 65 miljoner år sedan tros ha gett upphov till Deccantrappen - ett vidsträckt område med basaltisk lava som täcker delar av centrala Indien. Dessa vulkaniska uppåtkrafter ledde till formandet av den norra tredjedelen av Västra Ghats.
Dessa kupolformade upphöjningar exponerar de underliggande 200 miljoner år gamla bergen som syns i områden såsom Nilgiribergen.
Basalt är bergskedjans dominerande bergart och finns så djupt som 3 km ned. Andra bergarter som finns här är charnockit, granulit, khondalit, leptynit, ortognejs med lossnade förekomster av kristallin sandsten, järnmalm, dolerit och anortosit. Kvarvarande laterit- och bauxitmalmer finns även i södra bergsområdena.
Berg miniatyr|höger|En vy över Anamudi, Västra Ghats högsta bergstopp (2 695 meter) sett från Eravikulam nationalpark, Kerala. Västra Ghats sträcker sig från Satpurabergen i norr, går söderut förbi Goa, genom Karnataka och in i Kerala och Tamil Nadu. Större delen av bergsområdet i norr består av Sahyadhribergen (välvilliga bergen). Dessa berg har många bergsstäder såsom Matheran, Lonavala-Khandala, Mahabaleshwar, Panchgani, Amboli Ghat, Kudremukh och Kodagu. Bergen kallas Sahyadri i norra Maharashtra och Sahya Parvatam i Kerala. Biligirirangabergen, sydost om Mysuru i Karnataka, möter Servarayabergen och Tirumalabergen längre österut och sammanlänkar Västra Ghats med Östra Ghats. I söder är bergen kända som Nilagiri malai i Tamil Nadu.
Andre bergsområden, däribland Cardamombergen och Nilgiribergen, ligger i nordvästra Tamil Nadu. I Nilgiribergens finns bergsstaden Ootacamund. I södra delen av bergsområdet ligger Anaimalaibergen, i västra Tamil Nadu och Kerala. Ana Mudi 2 695 m i Kerala är Västra Ghats högsta topp. Chembratoppen, 2 100 m; Banasuratoppen, 2 073 m; Vellarimala, 2 200 m och Agasthya mala om 1 868 m, ligger också i Kerala. Doddabetta är 2 637 m.
Mullayanagiri är Karnatakas högsta topp på 1 950 m. Te- och kaffeplantager är vanliga i Keraladelen av Västra Ghats. De största ravinerna i bergen är Goaravinen, mellan sektionerna Maharashtra och Karnataka, och Palghatravinen längs gränsen mellan Tamil Nadu och Kerala d.v.s. mellan Nilgiribergen och Anaimalaibergen.
vänster|200px|miniatyr|Sholas gräsområden och skogar i Kudremukh nationalpark, Västra Ghats, Karnataka.
Norra delen av den smala kustslätten mellan Västra Ghats och Arabiska havet är känd som Konkan. Den mittersta delen av denna kallas Kanara och södra delen Malabarkusten. Området öster om Ghats i Maharashtra är känt som Desh medan östra området i centrala Karnataka är känt som Malenadu. Största staden i bergsområdet är Pune (Poona) i regionen Desh vid östra kanten av bergskedjan. Biligiriranganbergen ligger där Västra och Östra Ghats möts.
Bergen fångar upp de regnbärande västra monsunvindarna och är därför ett område med stor nederbörd, särskilt på den västra sidan. Den täta skogen bidrag även till nederbörden genom att den fungerar som substrat för kondensering av den orografiska nederbörden, och frigör en stor del av fukten tillbaka till luften genom dess andning, och låter den därmed senare kondensera och åter bli regn.
Bergstoppar Salher (Maharashtra), Kalsubai (Maharashtra), Mahableshwar (Maharashtra), Sonsogor (Goa), Kemmangundi (Karnataka), Tadiandamol (Karnataka), Mullayanagiri (Karnataka), (bababudangiri range) (karnataka), Kudremukh (Karnataka), Pushpagiri (Karnataka), Kumara Parvatha (Karnataka), Doddabetta (Tamil Nadu) & Anai Mudi (Kerala).
Sjöar och vattenmagasin miniatyr|höger|240px|Vy över Västra Ghats med några hus och boningar Västra Ghats har flera konstgjorda sjöar och reservoarer. De välkända sjöarna är Ooty (2 500 m höjd, 34,0 ha) i Nilgiris, och Kodaikanal (2 285 m, 26 ha) och Berijam i Palnibergen. Pookode i Wayanad i Kerala intill Lakkadi är vackert belägen med båtliv och planteringar. De flesta större sjöar ligger i delstaten Tamil Nadu. Två mindre sjöar, Devikulam (6,0 ha) och Letchmi Elephant (2,0 ha) ligger i Munnar och sjön Yercaud (1340 m, 8 ha) i Shevaroybergen.
De flesta vattendragen som avvattnar Västra Ghats och rinner samman med floderna Krishna och Kaveri har bara vatten under monsunmånaderna och har dämts upp för vattenkraft och konstbevattning. De större vattenmagasinen är: Lonavala och Walwahn i Maharashtra; V.V. Sagar, K.R. Sagar och Tungabhadra i området Malenadu i Karnataka; Mettur, Upper Bhawani, Mukurti, Parson's Valley, Porthumund, Avalanche, Emarold, Pykara, Sandynulla och Glenmorgan i Tamil Nadu; samt Kundallay och Maddupatty i Kerala. Av dessa är Lonavla, Walwahn, Upper Bhawani, Mukurti, Parson's Valley, Porthumund, Avalanche, Emarold, Pykara, Sandynulla, Glenmorgan, Kundally och Madupatty viktiga för såväl det kommersiella fisket som sportfisket av forell, mahseer och vanlig karp.
Vattendrag miniatyr|Jogfallen i Karnataka, ett av de mest spektakulära vattenfallen i Indien Västra Ghats är ett av de tre avrinningsområdena i Indien och förser de stadigvarande floderna i Indien med vatten. Betydande floder är exempelvis Godavari, Krishna och Kaveri. Dessa floder går österut och rinner ut i Bengaliska viken. De floder som går österut och som rinner ut i Arabiska havet rinner snabbt, genom den korta sträckan de rinner och de kraftiga lutningarna. Större floder är Mandovi och Zuari. Många av dessa floder är bakvatten i Kerala och Maharashtra. Floder som rinner österut rinner ut i Bengaliska viken. Dessa rinner jämförelsevis långsammare och rinner samman i större floder såsom Kaveri och Krishna. Större biflöden är exempelvis Tunga, Bhadra, Bhima, Malaprabha, Ghataprabha, Hemavathi och Kabini. Vid sidan om dessa finns ett antal mindre floder såsom Chittar, Manimuthar, Kallayi, Kundali, Pachaiyar, Pennar, Periyar och Kallayi River.
Snabbt rinnande floder och branta sluttningar har gett platser för byggandet av många vattenkraftverk. Det finns idag omkring 50 större dammanläggningar i Västra Ghats. Den första kraftverksdammen byggdes år 1900 nära Khopoli i Maharashtra. Störst är Maharashtriska Koyna Hydroelectric Project, Parambikulam Dam i Kerala och Linganmakki Dam i Karnataka. Vattemagasinet bakom Koynadammen, Shivajisagarsjön, är 50 km lång och 80 meter bred. Det är det största vattenkraftverket i Maharashtra och har en produktionseffekt på 1 920 MW. Ett annat större vattenkraftverk är Idukkidammen i Kerala. Denna damm är en av de största i Asien och står för omkring 70% av delstaten Keralas elproduktion. Mullai Periyardammen nära Thekkady är en av de äldsta i världen och en av Keralas större turistattraktioner. Vattnet från dammen släpps ut på den vidsträckta kustslätten i Tamil Nadu och bildar ett delta med rik vegetation. miniatyr|150px|Västra Ghats i Maharashtra, under monsunregnen
Under monsunsäsongen, föds ett antal mindre vattendrag av det ständiga regnet från bergssluttningarna vilket leder till en mängd, ofta spektakulära, vattenfall. Bland de mest välkända finns Jogfallen, Kunchikalfallen, Sivasamudramfallen och Unchallifallen. Jogfallen är det högsta naturliga vattenfallet i Sydasien och räknas som ett av de 1001 naturliga underverken i världen.Michael Bright, 1001 Natural Wonders of the World by Barrons Educational Series Inc., Quinted Inc. Publishing, 2005. Viltreservatet Talakaveri är en livgivande vattendelare som utgör floden Kaveris källa.
Denna region har tät vintergrön och delvis vintergrön växtlighet med sholagräsmarker på de högre belägna områdena. Den kraftigt lutande terrängen i området har resulterat i sceniska vattenfall längs dess många bergsbäckar. Sharavathi och Someshvara viltreservat i distriktet Shivamogga är källan till flodsystemet Tungabhadra. Floden Netravathi har även sitt ursprung i Västra Ghats och flyter västerut för att till sist rinna ut i Arabiska havet vid Mangaluru.
Klimat thumb|120px||Årlig nederbörd längs Västra Ghats. Klimatet i Västra Ghats varierar med höjden och avståndet från ekvatorn. Klimatet är fuktigt och tropiskt i de lägre områdena och är tempererat närmast havet. Höjderområden över 1 500 meter och över 2 000 meter i söder har ett mer tempererat klimat. Årsmedeltemperaturen här är omkring 15 °C. I en del områden är frost vanligt förekommande och temperaturen går ner mot fryspunkten under vintermånaderna. Medeltemperaturen sträcker sig från 20 °C i söder till 24 °C (75 °F) i norr. Man har också noterat att den kallaste perioden i sydvästra Ghats sammanfaller med den med störst nederbörd. Under monsunsäsongen mellan juni och september fungerar det obrutna Västra Ghats som en barriär för de fukttyngda molnen. De tunga regnbärande molnen som går österut tvingas stiga och under denna resa släpper de det mesta av sitt regn på västsidan. Årsnederbörden i denna region är mellan 3 000 och 4 000 mm med lokala extremfall som ligger närmare 9 000 mm. Östra regionen av Västra Ghats som ligger i regnskugga får betydligt mindre regn - i genomsnitt 1 000 mm. Nederbördsdata avslöjar att det inte finns något samband mellan den totala nederbörden som fallit och hur den fördelar sig under året. En del områden i Maharashtra får hårda regn följda av långa torrperioder, medan regioner närmre ekvatorn får mindre årlig nederbörd, men regnen faller under större delen av året.
Ekoregioner thumb|Nilgiribergen (Tectona grandis) och Wattle. thumb|Västra Ghats nära Mangaluru. Västra Ghats är hem för fyra tropiska och subtropiska ekoregioner – Nordvästra Ghats fuktiga lövskogar, Nordvästra Ghats bergsregnskogar, Sydvästra Ghats fuktiga lövskogar och Sydvästra Ghats bergsregnskogar.