Gunnel Linde, ogift af Geijerstam, född 14 oktober 1924 i Gustav Vasa församling i StockholmSveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)., död 12 juni 2014, var en svensk barnboksförfattare, TV- och radioproducent, journalist och tecknare. Hon är känd för boken Den vita stenen, som filmatiserades, och som en av grundarna av BRIS.

Biografi Bakgrund och karriär Gunnel Linde var dotter till bokhandlaren Gunnar af Geijerstam (1895–1925) och Liv Nordenström (1898–1991), senare gift med konstnären Sven Kreuger, samt sondotter till författaren Karl af Geijerstam. Hon var utbildad vid Anders Beckmans reklamskola, Konstfackskolan, Stockholms konstskola och vid Nonington College i England.

Linde var journalist och tecknare vid Katrineholms-Kuriren 1945, Östgöten 1946, Helsingborgs Dagblad 1947, anställd hos Sveriges Radio 1947, Röster i Radio 1947–1949, radioproducent vid Sveriges radio 1957–1963 och TV-producent 1964–1989.

Under 1950-talet producerade Linde för radion det populära barnprogrammet Osynliga klubben (där huvudpersonerna var Chefen och Hönebjär), ursprungligen för familjeprogrammet Snurran. År 1958 debuterade hon med barnboken Osynliga klubben och hönshusbåten, en farsartad och spännande bok. Osynliga klubben blev också en tecknad serie baserad på radioserien. Det utkom totalt sex utgåvor av en serietidning med serien 1959.

För SVT gjorde hon bland annat barnserien Pellepennan och Suddagumman 1965–1989. Hennes bok Den vita stenen blev 1973 en kritikerrosad TV-serie och 1974 gjordes serien Upp med händerna, om de dövas teckenspråk, efter Lindes manus.

Stil och betydelse Gunnel Linde var i sitt författande en förkämpe för barns rättigheter. Böcker som Den vita stenen präglas av en respekt för barns integritet, samtidigt som deras behov av närhet och skydd markeras. Fröken Ensam Hemma (1963) visar fram mindre barns fantasivärld. I ett antal av hennes böcker medföljer också visor komponerade och textsatta av Linde själv.

Linde har också skrivit ungdomsromaner, exempelvis Gå på vattnet (1987) och Du har inte en chans – ta den! (1995), där hon i mindre konventionell utformning presenterat existentiella frågor. 1993 kom en trilogi med kvinnoöden, betitlade När mormor var mamma, När mamma var mamma och När jag var mamma.

Gunnel Lindes arbete för barnen begränsade sig inte bara till hennes skrivande. År 1971 grundade Linde tillsammans med Berit Hedeby föreningen Barnens rätt i samhället BRIS och hon innehade ledande poster där 1973–1989. Hon var vice ordförande 1973–1975, ordförande 1976–1980 och ordförande i Riksförbundet BRIS 1987–1989, samt sakkunnig vid utredningen Barnens rätt 1977–87 och ledamot i International Social for Prevention of Child Abuse and Neglect 1977–1984.

Linde belönades 1965 med Nils Holgersson-plaketten för Den vita stenen och 1978 med Astrid Lindgren-priset. 1987 mottog hon det första Astrid Lindgrens Värld-stipendiet. Hon var under en tid ledamot i Svenska barnboksakademien.

Familj Hon var från 1949 gift med TV-producenten Einar Linde (1922–1983), med vilken hon gjorde flera produktioner. De fick tre döttrar; Liv (född 1949), Vysse (född 1950) och Sunniva (född 1954).Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).About the author, Gunnel Linde: The White Stone.

Priser och utmärkelser 1959 – Boklotteriets stipendiat 1964 – Boklotteriets stipendiat 1965 – Nils Holgersson-plaketten för Den vita stenen 1978 – Astrid Lindgren-priset 1979 – Natur & Kulturs Kulturpris 1987 – Astrid Lindgrens värld-stipendiet 1989 – Solstickepriset 2009 – Guldtecken nr 16, utdelad av Sveriges Dövas Riksförbund vid dess kongress

Bibliografi i urval 1958 – Osynliga klubben och hönshusbåten 1959 – Lurituri 1959 – Tacka vet jag Skorstensgränd 1960 – Osynliga klubben och Kungliga spöket 1961 – Lurituri reser bort 1962 – Till äventyrs i Skorstensgränd 1963 – Fröken Ensam Hemma åker gungstol 1964 – Den vita stenen 1965 – Med Lill-Klas i kappsäcken 1966 – Den olydiga ballongen Återutgiven 2012 av Svenska barnboksinstitutet 1967 – Eva-sjams land 1968 – Eva-sjam och Nalle 1968 – Eva-sjam och Lua 1968 – Pellepennan och Suddagumman 1971 – Löjliga familjerna 1972 – Jag är en varulvsunge 1976 – Mamm- och pappsagor 1977 – Om livet är dig kärt 1981 – Dingo - rymmare utan fasttagare 1983 – Telefonen i underjorden 1985 – Skräcknatten i Fasenbo 1985 – Rädda Joppe – död eller levande 1987 – Gå på vattnet 1987 – TV-tämjarna 1989 – Pellepennan och Suddagumman som ordbehandlare 1990 – Charlie Karlsson och hans barnvakter 1993 – En som har tur 1993 – När mormor var mamma 1993 – När mamma var mamma 1993 – När jag var mamma 1995 – Du har inte en chans - ta den! 1996 – Hålla handen

Filmografi 1965 – Pellepennan och Suddagumman (regi & manus) 1966 – I lapparnas land (regi) 1966 – Tacka vet jag skorstensgränd (regi & manus) 1973 – Den vita stenen (manus) 1974 – Upp med händerna (manus) 1976 – Vi samlar på såna (manus) 1983 – Med Lill-Klas i kappsäcken (manus) 1988 – Lita på det oväntade (manus)

Källhänvisningar "Gunnel Linde". ne.se. Läst 25 juni 2014.

"Osynliga Klubben". rogersmagasin.com. Läst 6 april 2021.

Vidare läsning

Externa länkar

Gunnel Linde i Svensk Filmdatabas Gunnel Linde i Svensk mediedatabas Gunnel Linde i Öppet arkiv Osynliga Klubben i Rogers Seriemagasin

Kategori:Sommarvärdar 1979 Kategori:Svenska tecknare under 1900-talet Kategori:Svenska TV-producenter Kategori:Producenter vid Sveriges Radio Kategori:Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur Kategori:Svenskspråkiga författare av barn- och ungdomslitteratur Kategori:Personer inom svenskt föreningsliv Kategori:Svenska journalister under 1900-talet Kategori:Författare från Stockholm Kategori:Födda 1924 Kategori:Avlidna 2014 Kategori:Kvinnor Kategori:Journalister från Stockholm Gunnel Kategori:Hedersledamöter av Svenska barnboksakademin Kategori:Ledamöter av Svenska barnboksakademin